Nyhetsbrev
De senaste analyserna och kommentarerna kring upphandlingsjuridik, varje torsdag.
Prenumerera gratisLediga jobb
SENASTE KOMMENTARERNA
Björn
Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbudBjörn
Det är ett intressant fall, men synes alldeles särskillt för att ha någon bredare rättstilläpning på bedömning av krav generellt. Det finns en robust praxis…
Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten? Kommentar av Björn på Kryss i rutan räckte – men vad krävs av myndigheten?Upphandlare
Björn, jag får nog säga att jag tycker att ditt resonemang visar på en ganska förenklad bild av hur offentlig upphandling faktiskt fungerar. Du återkommer…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Upphandlare på Uteslutning och onormalt låga anbudSenior jur.
Björn, du skriver själv att problemet huvudsakligen ligger hos domstolarna och den praxis som vuxit fram. Samtidigt avslutar du med att upphandlarna ska sluta "skylla…
Den inte så offentliga upphandlingenKommentar av Senior jur. på Den inte så offentliga upphandlingen
Rättsfallsanalyser
Fler rättsfallsanalyser
Ämnen
AvtalsspärrBevisfrågorDokumentationEU-domstolenFörhandlat förfarandeFörkastande av anbudHyresundantagetHävning av avtalHögsta förvaltningsdomstolenKomplettering av anbudKravuppfyllelseKvalificeringLikabehandlingsprincipenObligatoriskt kravOnormalt lågt anbudOtillåten direktupphandlingProcessreglerProportionalitetRamavtalReferenserSekretess och offentlighetSkaderekvisitSkadeståndTidsfristTransparensprincipenTredje landUteslutningÄndring av avtal
Stockholm
Den upphandlande myndigheten är skyldig att kunna visa att referenspersoners svar inneburit att krav uppfylls
En myndighet gjorde sex avrop genom förnyad konkurrensutsättning på ett ramavtal om lokalvård i skolor. Leverantör A fick kontrakt i alla sex avrop. Leverantör B ansökte om överprövning och begärde i första hand att tilldelningsbesluten skulle ändras och i andra hand att avropen skulle göras om. B menade att anbuden inte hade behandlats på ett objektivt och likabehandlande sätt, samt att utvärderingen inte hade skett på ett transparent sätt. B menade att det inte framgick tydligt ur dokumentationen hur referenspersonerna hade svarat på varje utvärderingskriterium, det hade istället gjorts en sammanlagd bedömning. Det verkade också osäkert om en av referenspersonerna…Fråga om sakligt godtagbara eller godtyckliga skäl att avbryta upphandling, partsavsikt m.m.
En upphandlande myndighet avropade säkerhetsdörrar från ett ramavtal genom en förnyad konkurrensutsättning. Det första tilldelningsbeslutet från maj 2016 överprövades av en leverantör. Domstolen gav leverantören rätt i februari 2017 och denne antogs genom ett nytt tilldelningsbeslut i mars 2017. I maj 2017 beslutade den upphandlande myndigheten sig för att avbryta upphandlingen. Leverantören ansökte då om överprövning. Den upphandlande myndigheten motiverade sittbeslut med bristande konkurrens då enbart leverantörens anbud fanns kvar efter kvalificeringen. Leverantören menade att det här inte var den riktiga anledningen till beslutet och att den upphandlande myndigheten därför hade agerat godtyckligt och i strid med de upphandlingsrättsliga principerna.…Ingen talerätt för anbudsgivare som inte varit sökande och inte heller ursprunglig vinnare
En upphandlande myndighet upphandlade ett ramavtal för dosdispensering av läkemedel, i syfte att ingå ramavtal med en leverantör. Tilldelningsbeslut (TDB 1) meddelades där leverantör A utsågs till vinnare. Leverantör B ansökte om överprövning och förvaltningsrätten beslutade om rättelse. Enligt det nya tilldelningsbeslutet (TDB 2) tilldelades B kontraktet. A:s anbud förkastades då denne inte ansågs ha uppfyllt ett obligatoriskt krav. A ansökte om överprövning och yrkade på rättelse i första hand och att upphandlingen skulle göras om i andra hand. A menade att denne klargjort vad den menat i sitt anbud och därför uppfyllt det obligatoriska kravet, och att förfrågningsunderlaget annars…Avslag på interimistiskt yrkande i kammarrätten och avskrivning – ny trend?
När en leverantör överklagar en förvaltningsrätts dom till kammarrätten krävs vanligen ett interimistiskt beslut. I normalfallet beviljar kammarrätterna ett sådant. I aktuellt mål avslog kammarrätten leverantörens yrkande om interimistiskt beslut och detta skedde sista dagen i tiodagarsfristen. Därefter tecknade upphandlande myndigheten avtal med vinnaren. Eftersom överprövning av en upphandling inte får ske efter det att avtal har slutits fick inte kammarrätten överpröva upphandlingen utan skrev av målet. Vad som var anledningen till detta avslag avseende det interimistiska yrkandet framgår inte av aktuellt avgörande, men jag frågar mig om vi skönjer en ny trend i kammarrätten?Det räcker inte med att påstå något – bevisning krävs!
Myndigheten begärde in anbud genom ett elektroniskt upphandlingssystem. En leverantör hade lämnat in anbud i systemet och fått kvitto på inlämnandet. Av tilldelningsbeslutet kunde leverantören läsa att hans anbud hade återtagits (av honom – utan att han mottagit något kvitto på återtagandet), inte utvärderats och därmed hade leverantören gått miste om kontrakt. Leverantören hade därmed lidit skada genom felet i myndighetens upphandlingssystem. Leverantören åberopade flera datatekniska rapporter från andra företag som bevis. Myndigheten bestred att upphandlingssystemet var behäftat med fel, angav att tester hade gjorts men gav inte in någon dokumentation till stöd för sitt påstående. Kammarrätten fann att slutsatserna…Talerätt vid tydlig dom om rättelse – kammarrätten klargör
Förvaltningsrätten hade förordnat om rättelse på ett väldigt tydligt sätt och angett att två anbudsgivare i viss del av poängtilldelningen skulle ges noll poäng. Anledningen till detta var att anbudsgivarna överskridit antalet maximala tecken som fick användas i den poänggrundande beskrivningen. En av dessa utpekade anbudsgivare, vars anbud skulle rättas till följd av förordnandet, överklagade förvaltningsrättens dom till kammarrätten. Kammarrätten avvisade överklagandet eftersom leverantören i fråga inte hade talerätt. Talerätt kräver att det överklagade avgörandet har en precis och påtaglig betydelse för klaganden och måste avgöras med utgångspunkt i omständigheterna i det enskilda fallet. I det specifika fallet innebar förvaltningsrättens…Ingen överprövning efter tiodagarsfristen
Myndigheten hade tecknat avtal med vinnande leverantör efter det att tiodagarsfristen hade löpt ut men innan kammarrätten hade fattat interimistiskt beslut. Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits och kammarrätten får därmed inte överpröva upphandlingen. Målet skrivs av. Noterar att kammarrätten använder sig av termen avtalsspärren istället för tiodagarsfristen. Enligt min uppfattning är den korrekta termen tiodagarsfristen, se rubriken till 16 kap. 10 § LOU. Avtalsspärr och förlängd avtalsspärr gäller bara i förvaltningsrätten.Leverantör måste bevisa brott mot LOU
En myndighet upphandlade webbsändningar och webb-tv produktion. Leverantörerna skulle inkomma med arbetsprover. Efter en tidigare överprövning och ett rättat tilldelningsbeslut ansökte den leverantör som var den ursprungliga vinnaren om överprövning. Leverantören yrkade rättelse i form av ny utvärdering och att den nya vinnarens anbud skulle förkastas eftersom det inte innehöll arbetsprov med bilder från minst tre fjärrstyrda kameror. Leverantören åberopade viss bevisning. Myndigheten stod fast vid sin bedömning om att kravet på arbetsprovet var uppfyllt. Kammarrätten konstaterar att det ”föreligger motstridiga uppgifter” och att det är leverantören som ska visa att myndigheten brutit mot LOU. Detta kunde inte leverantören visa…Förlorande leverantör i förvaltningsrätten kom ihåg tiodagarsfristen! Kom ihåg att yrka interimistiskt beslut
Jag fortsätter att uppmärksamma avskrivningsbesluten som är så vanligt förekommande. Överprövning av en upphandling får inte ske efter det att avtal har slutits mellan den upphandlande myndigheten och en leverantör. Avtal får tecknas efter att tio dagar har förflutit från avslag i förvaltningsrätten (alla dagar räknas men om dag tio infaller på en söndag räknas nästföljande vardag som sista dag) . Överklagande som kommer in efter den tidpunkten, förutsatt att avtal har tecknats, får inte prövas. Målet skrivs av.Korrekt av myndigheten att beakta leverantörs ”överskottsinformation” – tolkning av skall-krav
En myndighet upphandlade ramavtal för målningsarbeten. Den klagande leverantören yrkade att upphandlingen skulle rättas eller göras om. Leverantören hade blivit utesluten ur upphandlingen eftersom leverantören inte uppfyllde alla ställda skall-krav. Leverantören hävdade att förfrågningsunderlaget inte var tillräckligt klart och tydligt. Leverantören ansåg att den bestämmelse som föranlett att leverantörens anbud inte utvärderades var så otydligt att det varit oklart att detta utgjorde ett skall-krav. Den aktuella bestämmelsen rörde krav på viss erfarenhet hos angivna arbetsledare. Leverantören hade uppgett två arbetsledare varav endast en uppfyllde kraven på erfarenhet och leverantören hade uppfattat att det var tillräckligt. Förvaltningsrätten fann att förfrågningsunderlaget inte…
I sista stycket ges upphandlande myndighet rådet att förlänga anbudens giltighetstid. Domen kan annars läsas som att myndigheten ska teckna avtal trots att giltighetstiden gått…
Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta Kommentar av Markus på Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta