Detta skulle ge möjlighet att fritt tilldela kontrakt i ytterligare fyra år, och sista dagen på det ramavtalet skulle ytterligare ett nytt fyraårigt ramavtal kunna ”avropas” och så vidare. Det skulle med andra ord öppna upp för ett evighetsavtal med en ramavtalsleverantör.
Skulle ramavtalet dessutom utformas som ett bindande ramavtal måste man fundera över hur den stackars leverantören skulle kunna ta sig ur ett evigt bindande ramavtal. Ett sådant upplägg är givetvis fullkomligt otänkbart, inte minst med hänsyn till resonemanget i coopservice-domen.
När det kommer till själva definitionen av ramavtal, så framstår 1 kap. 20 § LOU (1:19 LUF) som viktigt i sammanhanget:
”Med ramavtal avses ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren i kontrakt som senare ska tilldelas under en given tidsperiod.”
För den som inte är så bevandrad inom upphandlingsdefinitionerna existerar det två olika kategorier av ramavtal – med eller utan samtliga villkor fastställda. Ramavtal med samtliga villkor fastställda kan dessutom uppdelas individuella med en leverantör och multipla med flera leverantörer.
Dessa ramavtal brukar benämnas framework contracts på engelska, och brukar som huvudregel utformas som ”purchase order contracts”, det vill säga tilldelning av kontrakt genom en enkel beställning.
Nu kanske ni undrar varför jag sätter ”avrop” inom citationstecken? Det är för att upphandlingsregelverket aldrig nämner ”avrop”, ”avropsavtal” eller ”mellanliggande ramavtal”. Definitionerna existerar inte.
I doktrin och i dagligt tal förefaller begreppet avrop användas både för att beskriva beställningar i ramavtal och för att beskriva förnyade konkurrensutsättningar. Risken för missförstånd och förvirring är stor.
Nyttjandet av begreppet avrop skymmer sålunda det korrekta begreppet, tilldelning av kontrakt, vilket i sin tur kan leda till en tilltro på att ”avropa” ramavtal i ramavtal.
Följaktligen kan vi konstatera att det endast föreligger två möjligheter att tilldela kontrakt i ett ramavtal – genom en beställning eller genom en förnyad konkurrensutsättning. Detta gäller oavsett om det är myndighetens eget ramavtal eller en inköpscentrals ramavtal som används.
Upphandlingsregelverket ger oss som dagligen genomför upphandlingar en mångfasetterad verktygslåda för att effektivt kunna genomföra reglerbara upphandlingar. I verktygslådan finns, förutom ramavtal, även dynamiska inköpssystem, elektroniska kataloger, optioner, ändringar av kontrakt och ramavtal, tidsförläggning samt upprepning av tidigare tjänster eller byggentreprenader. Men som tur är existerar ännu inte någon möjlighet till evighetsavtal.
Att tilldela ett ramavtal från ett tidigare upphandlat ramavtal är och kommer sannolikt alltid vara otillåtet.
Per Werling
Upphandlingsjurist, E-Avrop
Sant Per! Men trots de så används många ramavtal till att ”avropa” nya ramavtal, speciellt ramavtal från inköpscentraler.
Jag önskar att KKV tog tag i den frågan och kontrollerade fler tilldelningar av kontrakt från inköpscentralers ramavtal.
Håller med Per. Det är den enda rimliga tolkningen enligt mig också, men ändå görs det rätt många ramavtal i ramavtal.
Som Sara skriver, ofta genom avrop från inköpscentralers ramavtal. Inköpscentralerna skapar redan som det är marknadsdominans med sina ramavtal och det blir ju sannerligen inte bättre av att UM:s sedan avropar ramavtal från dessa.
Är det prövat någon gång? Med den tolkningen skulle ju en stor del av inköpscentralernas ramavtal vara olagliga och den nytta inköpscentralerna gör reduceras kraftigt. Det är handlar ju ofta om varor eller tjänster som en myndighet inte vill avropa styckvis. T.ex. drivmedel per tankning eller datorer per beställning. Det skulle vara intressant att höra hur Adda eller någon annan inköpscentral ser på saken.
Nja… Jag tycker att Per gör en mer långtgående tolkning än vad jag sett någon annan göra. Det finns vad jag vet inga exempel på ramavtal där man sedan som ett avrop tecknat ett nytt ramavtal, vilket sedan ånyo vid dess slut nyttjats för att avropa ett nytt ramavtal. Otillåtna förlängningar av såväl ramavtal som avrop torde det dock gå att hitta exempel på.
Det som egentligen avses är avrop av ett leveransavtal där man under en period ger en viss leverantör (ofta ändå icke-exklusiv, men huvudsakligen) ensamrätt till vissa leveranser på ett ramavtal, och där avgränsningen endast är i tid och vanligen inte i volym.
Man kan jämföra detta med dynamisk rangordning, där leverantörens förmåga att leverera påverkar den framtid rangordningen. T.ex. tre lev. har en fördelning på 50, 30 resp 20% av totalvolymen första perioden. Baserat på andelen felaktiga leveranser ändras denna till nästa period 20, 50 resp. 30%. Detta är en prövad och godkänd ordning, vilken jag också sett förespråkas pga fördelar i leveranskvalitet.
I ramavtal-i-ramavtalsfallet kan man se det stora ramavtalet som uppdelat i kanske hundratals olika små delar. Baserat på sin förmåga att offerera den för avropande UM ekonomiskt fördelaktigaste lösningen fördelas volymen avseende denna UM:s del 100, 0 resp. 0% under den kommande tidsperioden.
Det underliggande juridiska resonemanget för båda dessa avropsformer borde vara detsamma. Båda gäller en i tid, men ej i antal eller kronor, definierad volym som fördelas mellan ramavtalsleverantörerna.
Beräkningen av ett ramavtals värde påverkas normalt inte av avropsformen och kan därför lämnas utanför denna diskussion.
Intressant Anders. Har du nåt målnummer där dynamisk rangordning prövats och godkänts?
Oaktat vad Anders Rydén säger ovan så är det ju så att ett avrop från ett ramavtal ska resultera i kontrakt. Då får man titta på distinktionen mellan kontrakt och ramavtal.
Ett kontrakt är ett avtal med samtliga villkor fastställda, så förutsättningarna för leverans ska vara kända för leverantören – vad, när, hur, vilket antal. Om dessa förutsättningar inte är kända så blir avtalet ett ramavtal där den saknade förutsättningen bestäms vid en senare tilldelning.
Sen kan ett leveransavtal som t.ex. för städtjänster fortfarande vara ett kontrakt trots att leveranser sker succesivt under avtalstiden, så länge leveranserna är fastställda vad avser antal och värde. Men så fort en upphandlande myndighet inte kan bestämma volymen av leveranser eller tidpunkt för dessa så är det ett ramavtal, för villkoren för dessa ska fastställas vid ett senare skede.
Något annat resonemag kan man inte föra i sammanhanget.
Håller helt med dig Anna! Räcker med att jämföra med begreppsdefinitionen på ramavtal respektive kontrakt i LOU och det är ju precis det författaren anför.
Det vore intressant att ta del av något eller några domstolsavgöranden där ”ramavtal i ramavtal” avhandlas. Någon som kommer på målnummer på rak arm?
Jag ser själv inga omedelbara problem att ingå ett kontrakt med fyra års löptid i början, för att sedan förlänga kontraktet med låt säga fyra år i slutet av perioden. Det kan förstås finnas undantag. Men det är knappast ett ”problem” som sätter konkurrensen ur spel.
En spännande variant finns i mål 3582-20 (KamR Sthlm) där Regeringskansliet försökt ”avropa” från statligt ramavtal. Kammarrätten ansåg å ena sidan att det var en brist att försöka avropa ramavtal från ramavtal, men å andra sidan att det hela skulle avhjälpas genom att betrakta det som en självständig ramavtalsupphandling.
Notera att målet rör särskilda omständigheter så man försökt avropa ramavtal från centralt upphandlat ramavtal från inköpscentral.
”Kammarrätten instämmer i förvaltningsrättens bedömning att det som
Regeringskansliet avropar inte är att anse som ett kontrakt inom ramen
för det statliga ramavtalet Flyttjänster 23.3.5425-16 utan ett nytt
ramavtal. Vid denna bedömning har kammarrätten särskilt beaktat att
Regeringskansliet enligt förfrågningsunderlaget inte åtar sig att köpa en
viss volym av de aktuella flyttjänsterna och inte heller klargör vilka
leveranser som ska ske utan enbart slår fast villkor för senare
beställningar.
Det statliga ramavtalet för flyttjänster förutsätter att en förnyad
konkurrensutsättning resulterar i ett kontrakt med ramavtalets villkor. Ett
avrop som resulterar i ett ramavtal är däremot inte förenligt med det
statliga ramavtalet och dess upphandlingsdokument. Ett förfarande som
leder till ett ramavtal inom ett annat ramavtal är enligt kammarrättens
bedömning inte heller förenligt med bestämmelserna om tilldelning av
kontrakt efter förnyad konkurrensutsättning i 7 kap. 8-9 §§ LOU. Att
såsom Regeringskansliet gjort avropa ett ramavtal från ett befintligt
ramavtal är därmed en brist i upphandlingen.
Kammarrätten bedömer att Regeringskansliets upphandling i denna
situation inte längre sker inom det statliga ramavtalet för flyttjänster och
att följden blir att LOU:s bestämmelser om ramavtal istället blir
tillämpliga på Regeringskansliets upphandling.”
Adda har tydligen uttalat sig i frågan.
https://www.adda.se/aktuellt/bloggar/kommentusblogg/olika-syn-pa-ramavtalsdefinition/
I LOU står att man kan teckna kontrakt utifrån ett ramavtal.
Frågan om man kan teckna ett ramavtal i ramavtal behandlas inte alls av lagtexten. Betyder det att det inte är tillåtet? Eller är allt som inte står tillåtet?
Jag vill mena att allt som inte är förbjudet är tillåtet. Om jag upprättar ett ramavtal som möjliggör tecknande av ett nytt ramavtal i ramavtalet, så bör det rimligen vara tillåtet. Motfråga: vem lider skada av att det tecknas ett ramavtal i ramavtalet?
En större tänkare än jag landar i samma slutsats: https://inkopsradet.se/juridik/ramavtal-i-ramavtal-vad-ar-problemet/
Det beror ju lite på vilken tolkning av lagar man gör. Bokstavstolkningen är att avrop från ramavtal ska resultera i kontrakt. Punkt. Att det inte står ”och ramavtal” utesluter möjligheten till avrop av ramavtal från ramavtal, enligt den tolkningen. Om lagstiftaren har glömt att lägga till ramavtal i lagtexten är det rimligt att tolka att det ska ingå då?
Och hur resonerar du att EU direktivet hänvisar till att tilldelningen hänvisar till kontrakt, inte ramavtal?
Se artikel 33:
Ett ramavtal avser ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera ekonomiska aktörer i syfte att fastställa villkoren för tilldelningen av kontrakt under en given tidsperiod, särskilt i fråga om tänkt pris och, i tillämpliga fall, uppskattade kvantiteter.
Och Jon Kihlmans artikel avser avrop från ramavtal som upphandlats av inköpscentraler, vilket är ett lite annat perspektiv än att helt klart ange att avrop av ramavtal får ske från ramavtal.
Vad bra att kunniga började söka särdragen mellan ramavtal och kontrakt.
Bra Anna, du har rätt inställning. Definitionen finns i ett dokument från EU kommissionen som har diskuterats i EU parlamentet.
Tolkningen av begreppet ramavtal och kontrakt i Sverige är felaktig och därför blir många, även många domstolar förvirrade. Jag har skickat texten till HFD men än så länge har denna text inte använts i rättspraxis.
Förslaget att gå in på översättningen från engelska kan hjälpa än och mer mer om man försöker granska äldre förhandsavgöranden. Addas syn och inhemsk rättspraxis ger inget tydligt svar. Bra början på uppvakning.