Något Nobelpris i litteratur kommer troligtvis inte bli aktuellt för nya AMA Funktion, men likt Gert Fylkings klassiska reaktion vid utnämningen är ett ”Äntligen!” ändå på sin plats – för som vi har väntat!
Men vad är det egentligen vi har fått? Hur är AMA Funktion tänkt att användas? För att kunna svara på dessa frågor behöver vi först gå tillbaka till några viktiga milstolpar inom entreprenadupphandlings historia.
AMA och Allmänna Bestämmelser (AB)
När Hus-AMA och standardvillkoret AB 52 lanserades i början av 1950-talet lade de grunden för hur vi upphandlar entreprenader i Sverige än i dag. Verken var till en början tänkta att användas vid utförandeentreprenader avseende nyproducerade hus.
AMA består av koder från BSAB-systemet som in sin tur delar in byggnadsverk från större till mindre beståndsdelar i olika nivåer – koder. Själva AMA (Allmänna Material- och Arbetsbeskrivningar) utgörs av föreskrifter om krav på utförande som anger hur entreprenaden ska vara beskaffad när den är klar – produktionsresultat. Föreskrifterna återfinns under koderna på just produktionsresultatsnivå.
Med åren utvecklades både AMA och Allmänna Bestämmelser. AMA gavs ut inom fler fackområden och AB reviderades så att det även kunde tillämpas på installations- och markentreprenader. Syftet var fortfarande att de skulle användas i utförandeentreprenader där beställaren hänvisar till relevanta koder i fackindelade tekniska beskrivningar som del av förfrågningsunderlaget.
Totalentreprenader och ABT
I slutet av 1960-talet introducerades en ny entreprenadform där entreprenören svarade för projekteringen. Syftet var att beställaren tillvaratog marknadens kreativitet genom målformulerade byggnadsprogram där entreprenörerna sedan själva fick föreslå lösningar vid förhandlingar och i anbud. Totalentreprenaden var född och efter några år lanserade ABT 74 vilket var en anpassning av AB 72 till den nya entreprenadformen.
Något tillägg till AMA-familjen (som då vuxit) utkom emellertid inte och det var oklart hur förfrågningsunderlag för totalentreprenader skulle struktureras. En lösning blev att beställaren ställde olika krav på funktioner under koder på byggdelsnivå i en rambeskrivning.
Dagens problem med totalentreprenader
Att totalentreprenader behövde föregås av ett ordentligt förarbete från beställaren framgick redan i boken om BSAB från 1974:
”Att upprätta rambeskrivning innebär inte att upphandlingsarbetet förenklas eller att det totala projekteringsarbetet minskar. Visserligen kan en mängd detaljredovisning utelämnas i förfrågningsunderlaget men i gengäld måste prestationskraven för de olika byggnadsdelarna och installationerna specificeras så noga att anbudsgivarna vet vad beställaren vill ha.”
Tanken med övergripande måldokument vid totalentreprenad är i dag förlorad vid traditionella totalentreprenader. De har blivit alltmer styrda då beställaren i hög grad blandar funktionskrav med krav på produktionsresultat (många gånger på motstridigt vis). Därutöver är det stora skillnader i funktionskravens utformning vad gäller fackmässighet och tydlighet.
Det är även vanligt att kraven anges i fackuppdelade beskrivningar tillsammans med så många AMA-föreskrifter att projektet rätteligen borde ha upphandlats som utförandeentreprenad.
Lyckligtvis har den ursprungliga idén med totalentreprenader i viss mån fått nytt liv i samverkansentreprenader.
CoClass – den moderna uppdelningen
I oktober 2016 publiceras CoClass som är en ny typ av system för indelning av större till mindre beståndsdelar men även sammansättningar inom ”byggd miljö”. Liksom senaste version av BSAB (96) är CoClass grundat på internationell standard vilket medfört att BSAB 96:s koder för produktionsresultat behållits.
Det finns även ett onlineverktyg, CoClass Studio, som kan användas för informationshantering vid förvaltning av olika byggnader och anläggningar. Tack vare CoClass Studio får man exempelvis på material- och varunivå information om modellnummer, garantitid, skötselinstruktioner etcetera – i ett och samma system!
Objekt och klasser
I CoClass-systemet är objekt och klasser centrala begrepp.
Med objekt avses alla delar av byggd miljö som man kan se eller ta på såsom hus, fönster, elkabel, mur eller enskild mursten. Objekt är även delar som går att föreställa sig såsom radhusområde, brandcell eller nödvändigt utrymme för att något ska få plats.
Klass är benämningen för grupp av olika objekt med en eller flera gemensamma egenskaper och återfinns inom olika nivåer i indelningen, exempelvis Småhusområde (Byggnadsverkskomplex), småhus (Byggnadsverk) och rum (Utrymme).
Indelning av byggdelar
Till skillnad från BSAB utgör byggdelar i CoClass ingen egen klass. I stället är byggdelar uppdelade i tre underkategorier med följande hierarkiska ordning och förklaringar:
- Funktionella system: ”Ett objekt med kännetecken som huvudsakligen representerar en övergripande inneboende funktion” (exempelvis väggsystem)
- Konstruktiva system: ”En del av ett funktionellt system med bestämd delfunktion” (exempelvis väggkonstruktion)
- Komponent: ”En byggdel som realiserar utformningen av konstruktiva system” (exempelvis reglar, isolering, gipsskivor, skruv etcetera)
AMA Funktion – så är det tänkt att användas …
Som framgår ovan är totalentreprenaden en entreprenadform som i dag kantas av problem då förfrågningsunderlagen ofta utformas liknande utförandeentreprenader och där funktionskraven många gånger lämnar en del att önska vad gäller kalkyl- och mätbarhet samt enhetlig detaljeringsgrad.
… och det är detta som AMA Funktion är tänkt att råda bot på!
AMA Funktion består av tre delar: bok, onlineverktyg och kravmallar vilka är tänkta att använda tillsammans för att upprätta funktionsbeskrivningar (till hjälp finns även en beskrivningshandbok). Precis som med rambeskrivning ska endast en funktionsbeskrivning upprättas och den ska omfatta samtliga fackområden i projektet.
Beskrivningen delas in i fyra standardkapitel med olika syften. Samtliga kapitel kan innehålla funktionskrav, men det är i kapitel 3 Krav på nya byggresultatet som merparten av kraven är tänkt att ställas.
Notera att AMA Funktion inte är något referensverk. Arbetena ska vara komplett och beskrivas i sin helhet i funktionsbeskrivningen. AMA:s traditionella systematik med åberopande av koder och rubriker är inte aktuellt.
AMA Funktion – boken
Boken AMA Funktion består av två delar. Dels information, regler, vägledning och allmänna råd och anvisningar (RA) på hur en funktionsbeskrivning och dess innehåll ska utformas, dels tabeller för standardkapitel 1-4 med CoClass-koder. Koderna kan användas i respektive kapitel för redovisning av funktionskrav och efter behov även utförandekrav.
Till undvikande av missförstånd finns åtta fasta regler som inte får projektanpassas. Dessa påminner om AMA:s företrädes- och pyramidregel och reglerar funktionskravens omfattning och rangordning.
AMA Funktion – onlineverktyget
För att upprätta en funktionsbeskrivning krävs AMA Funktions beskrivningsverktyg (vilket påminner om CoClass Studio). I verktyget väljer användaren ut de koder som är aktuella för projektet och skapar på så sätt en struktur som visar vilka objekt (stora som små) entreprenaden omfattar. Alternativt anpassar användaren en kravmall (se nedan) eller utgår från en tidigare upprättad funktionsbeskrivning (kravdatabas).
Användaren anger även vilka krav på egenskaper respektive objekt eller klass av objekt ska ha. Varje krav får ett identitetsnummer (krav-id) som används för spårning och uppföljning av kravet genom hela byggnadsverkets livscykel. Det är även viktigt att källa (exempelvis standard) och/eller mätmetod för kraven anges så att dess uppfyllnad kan kontrolleras vid exempelvis besiktning.
Den färdiga funktionsbeskrivningen kan sedan skrivas ut, men med tid kommer beskrivningen att kunna exporteras direkt in i aktörers egna system. En digital funktionsbeskrivning kan med fördel användas genom hela entreprenaden och efterkommande förvaltning eftersom dokumentet är levande och kan uppdateras allteftersom.
AMA Funktion – kravmallarna
För att underlätta för användaren finns även AMA Funktions kravmall för olika former av typprojekt. Kravmallarna kommer att medföra en länge önskad enhetlighet och förutsägbarhet för både inblandade parter och användare slipper dessutom uppfinna hjulet på nytt.
I kravmallarna finns förutom färdiga kodstrukturer och funktionskrav även rådstexter för många krav. Exempelvis kan för en dörr i rådstexten anges tips om att beakta tillgänglighetskrav med hänvisning till relevant litteratur och byggregler.
I dagsläget har Svensk Byggtjänst tagit fram kravmallar för typprojekten flerbostadshus, förskola och äldreboende.
Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu
PS. Glöm inte att hålla utkik på Svensk Byggtjänst hemsida där det löpande publiceras information om AMA Funktion (exempelvis denna FAQ) och enligt uppgift kommer även webbinarium att hållas för den som vill veta mer.
Är du sugen på att fördjupa dig inom offentlig upphandling av entreprenader? Upphandling24 arrangerar en populär kurs för dig oavsett om du redan arbetar som entreprenadupphandlare eller om du är upphandlare inom andra områden. Läs mer här!
Hej Upphandlaren! Jag försöker bidra till en nyanserad diskussion och lyfta alternativa tankesätt. Jag upplever att upphandlingsrätten fungerar rätt dåligt och har aldrig pratat med…
Uteslutning och onormalt låga anbud Kommentar av Björn på Uteslutning och onormalt låga anbud