Sekretess på priserna i ett anbud?

Fråga: Hej! Vi har deltagit i en offentlig upphandling där tre svar inkom. Offertsumman skiljde otroligt mycket mellan de tre svaren: 50 000, 95 000 och 150 000 kronor. Vi bad att få se det vinnande anbudet då anbudssumman känns orimlig – och får till svar att priserna är sekretessbelagda. Kan man begära sekretess på priserna – vari består då det offentliga?

Svar: Tack för din fråga! Frågorna om det är möjligt att begära sekretess för uppgifter som lämnats i ett anbud i en offentlig upphandling och vilka uppgifter som kan beläggas med sekretess är oerhört viktiga både för upphandlande myndigheter som omfattas av offentlighetsprincipen och leverantörer.

Offentlighetsprincipen i tryckfrihetsförordningen (1949:105) innebär att alla har rätt att begära att få ta del av allmänna offentliga handlingar hos myndigheter. Som huvudregel blir därför de handlingar som lämnas till en upphandlande myndighet allmänna och offentliga.

Det finns dock bestämmelser i offentlighets- och sekretesslagen, OSL, (2009:400), som begränsar rätten att få ta del av allmänna handlingar och kan medföra att handlingar som lämnats in till en upphandlande myndighet ska beläggas med sekretess.

Enligt 31 kap. 16 § OSL gäller sekretess för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden när denne har trätt i affärsförbindelse med en myndighet, om det av särskild anledning kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs.

Detta är den bestämmelse som vanligtvis blir tillämplig vid fråga om uppgifter som lämnats i anbud ska omfattas av sekretess. Bestämmelsen har ett så kallat rakt skaderekvisit, vilket innebär att det finns en presumtion för offentlighet.

Det finns mycket praxis både från kammarrätterna och från Högsta förvaltningsdomstolen avseende vilka uppgifter som kan omfattas av sekretess men den upphandlande myndigheten måste alltid göra en självständig prövning av om skäl för sekretess föreligger. Därför är det inte möjligt att säga att sekretess alltid medges för vissa uppgifter.

Som anbudsgivare i en offentlig upphandling måste man därför vara medveten om att samtliga uppgifter som lämnats i anbudet kan komma att offentliggöras.

För att uppgifter ska sekretessbeläggas krävs att dessa inte är allmänt hållna (se RÅ 1991 ref. 56). Det innebär att uppgifterna måste vara specifika för anbudsgivaren för att kunna beläggas med sekretess. Därtill måste det finnas särskild anledning att anta att anbudsgivaren lider skada om uppgiften röjs.

Den som vill begära sekretess för uppgifter i sitt anbud bör därför lämna en utförlig motivering till varför vissa uppgifter ska sekretessbeläggas.

När det gäller priser som lämnats i anbud har Högsta förvaltningsdomstolen i RÅ 2007 not 154 konstaterat att en prissatt mängdförteckning i en anbudshandling var att likställa med à-priser och att dessa gav uttryck för anbudsgivarens affärs- eller driftförhållanden.

Den leverantör som begärde ut handlingen hade anfört i kammarrätten  att den önskade att få klarhet i om anbudsgivaren spekulerar vid prissättningen för att få ett lägre anbudspris. Av den anledningen ansåg Högsta förvaltningsdomstolen att det fanns särskild anledning att anta att anbudsgivaren kunde lida skada om uppgifterna lämnades ut.

Även Kammarrätten i Stockholm har i en tämligen nyligen meddelad dom i mål nummer 12-20 konstaterat att à-priser typiskt sett är av sådan karaktär att en anbudsgivare kan antas lida skada i konkurrenshänseende om uppgifterna röjs. I målet hade klaganden emellertid visat att den redan hade tillgång till vissa à-priser. Kammarrätten konstaterade därför att skäl för sekretess förelåg förutom till den del uppgifterna redan var röjda.

Det totala anbudspriset i en upphandling eller utvärderingspriset brukar däremot som regel inte anses omfattas av sekretess (se Kammarrätten i Sundsvalls dom i mål nr 103-18).

Om ni anser att den upphandlande myndigheten har sekretessbelagt en för stor del av det vinnande anbudet är det möjligt att begära ett överklagbart beslut från den upphandlande myndigheten. Ett sådant beslut brukar kallas för ett avslagsbeslut och är möjligt att överklaga enligt 6 kap. 7 § OSL. Beslutet ska överklagas till kammarrätten enligt 6 kap. 8 § OSL.

Det kan dock ta tid att erhålla ett avslagsbeslut från en myndighet, vilket oftast innebär att man som anbudsgivare inte hinner få beslutet, överklaga det och kontrollera om den vinnande anbudsgivaren har uppfyllt samtliga krav i upphandlingen innan tidsfristen för att ansöka om överprövning har löpt ut. Det är därför givetvis möjligt att ansöka om överprövning utan att ha tagit del av den vinnande leverantörens anbud.

Som sökande kan man i ett sådant fall begära att domstolen inom ramen för sin utredningsskyldighet ska inhämta anbudet eller delar av detta. En sådan begäran måste dock vara specificerad och avse till exempel ett visst krav i upphandlingsdokumenten. Detta eftersom domstolens granskning av inhämtade handlingar enbart kan ske utifrån de skäl som medförde att handlingarna hämtades in (se HFD 2018 ref. 28). Det är därmed inte möjligt för domstolen att självmant leta efter fel i en anbudsgivares anbud.

Hoppas att du känner att du har fått svar på din fråga!  

Anna Ulfsdotter Forssell
Ulfsdotter Law