Statens inköpscentrals ramavtal blir allt mer populära. I fjol avropades det för 14,1 miljarder kronor, vilket är cirka 750 miljoner kronor mer än under år 2015.
Statliga myndigheter står för 74 procent av omsättningen. Resterande 26 procent utgörs av avrop från organisationer inom kommuner och landsting.
Enligt Kammarkollegiets årsredovisning för år 2016 gjorde Statens inköpscentral totalt 13 upphandlingar under året, vilket är åtta färre än under år 2015. Av de 13 genomfördes tio stycken med öppet förfarande och tre med selektivt förfarande. Totalt inkom 755 anbud.
Sammanlagt tecknades 672 ramavtal. Det stora antalet förklaras av att flera upphandlingar inom hotell och konferens, som alltid resulterar i många ramavtal, avslutades under 2016.
Avtalsportföljen är innehållsrik. Vid utgången av 2016 fanns det 1 920 avtal tecknade med 751 unika leverantörer inom 43 ramavtalsområden.
Hur ser inköpscentralens ekonomi ut då? Fjolårets balanserade resultat hamnar på 30,3 miljoner kronor.
Årets sammanlagda intäkter, det vill säga provisioner och ränteintäkter, hamnar på 101 miljoner kronor. Det är visserligen mer än två miljoner kronor mindre än under 2015, men fortfarande långt över verksamhetens kostnader som belöpte sig till 81 miljoner kronor.
Upphandling24 arrangerar utbildningen för dig som vill fördjupa dina kunskaper om upphandling av ramavtal. Kursen tar upp de relevanta bestämmelserna i LOU och EU:s direktiv samt domstolspraxis både från EU-domstolen och svenska domstolar. Kursen ger också tips på hur man kan undvika fel och falluckor. Läs mer här!
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer