Ekonomistyrningsverkets uppföljning visar att staten skulle kunna dra mer nytta av elektronisk handel. Andelen e-fakturor till myndigheterna låg under andra halvåret i fjol på 63 procent. Det är en högre siffra än tidigare och ökningen har gått i snabbare takt jämfört med tidigare mätningar.
Andelen e-fakturor visar att myndigheterna generellt har goda förutsättningar att leva upp till den förestående lagen om obligatorisk e-faktura till offentlig sektor. Däremot är antalet e-ordrar fortsatt lågt för staten som helhet.
Samtidigt som 60 procent av myndigheterna ställer krav på e-faktura vid upphandling går bara 30 procent ett steg till och kräver e-handel.
– Vi konstaterar att många myndigheter behöver öka takten i arbetet, säger Clara Wadman, utredare på Ekonomistyrningsverket.
Enligt verkets kartläggning har över hälften av myndigheterna ett övervägande elektroniskt fakturaflöde. Cirka 78 procent är anslutna som fakturamottagare i det europeiska nätverket Peppol, men endast 48 procent som fakturautställare.
Det är också stor skillnad i resultaten mellan olika myndigheter. Till dem som ligger sämst till i uppföljningen hör, rätt oväntat, Statskontoret. Diskrimineringsombudsmannen, Riksarkivet, Mucf och Svenska institutet med flera har också en del att jobba med.
– E-handel är ett viktigt utvecklingsområde i staten och bidrar till att effektivisera myndigheternas inköpsprocess, vilket leder till såväl tids- och kostnadsbesparingar som ökad kvalitet och bättre kontroll.
Till de myndigheter som särskilt tydligt förbättrat sina nyckeltal under det senaste året hör Fortifikationsverket, Arbetsförmedlingen, Migrationsverket och Högskolan Dalarna.
