Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna

Förtroendet för svenska domstolar är inte genomgående på topp. Särskilt kritiska är de advokater som processar i skattemål vid förvaltningsdomstolarna.

| 2018-05-14

En klar majoritet av de advokater som processar i skattemål, 61 procent, anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Endast 12 procent menar att de är opartiska. Det framgår av en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess, anser att resultatet är allvarligt och ett tydligt underbetyg för förvaltningsdomstolarna:

– I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. Man måste kunna lita domstolarnas objektivitet.

Skatteadvokaterna anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Dessutom tenderar ärenden att dra ut på tiden samtidigt som domar och beslut inte motiveras i tillräcklig utsträckning.

Luttrade advokater anser att det inte går att vinna skattemål i första instans. Åsikten är att domstolarna i det närmaste alltid dömer till statens förmån och att det inte saknas ”politiska” domar.

– Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag enligt svensk grundlag: att iaktta opartiskhet.

Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.

– Samtidigt som förvaltningsdomstolarna får mycket hård kritik har de allmänna domstolarna ett starkt förtroende, noterar Carl Göransson.

Läs mer: JuridikLagstiftningSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna"

  1. Renate skriver:
    2018-05-14 kl. 21:39

    På vilket sätt är skattemål relevanta att titta på i upphandlingssammanhang?

    Journalisten verkar även ha tolkat statistiken felaktigt:

    ”Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.”

    Vad jag kan utläsa avser den siffran (7%) övriga mål i förvaltningsdomstolarna. Att siffran ser ut att ligga på motsvarande nivå för allmänna domstolar kan förvisso vara intressant för den som är nyfiken, men att utelämna siffran för övriga mål än skattemål i förvaltningsdomstolarna leder närmast tankarna till ett försök till vilseledande från journalistens sida. För övriga mål i förvaltningsdomstolarna anser 74 % av advokaterna att domstolen är opartisk.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-05-14 kl. 22:25

      Man skiljer i undersökningen på förvaltningsdomstol, allmän domstol och specialdomstol. Av artikeln följer att av advokater som processar i ”annan domstol” (än förvaltningsdomstol) och då främst i allmän domstol (alltså inte specialdomstol) så uppfattar endast 7 % av dessa advokater domstolen som partisk. Dessa 7 % har således inget att göra med ”övriga mål” i förvaltningsdomstol som du påstår.

      Vidare är det förvisso vara så att undersökningen inte har direkt relevans för oss upphandlare men om man tänker efter så kan man ganska snart konstatera följande:
      1) Förvaltningsdomstolarna prövar ”tvister” mellan enskilda och det allmänna, ena parten utgörs alltså alltid av ett offentligt organ.
      2) Av de advokater som brukar processa i skattemål så upplever en klar majoritet (61 %) att förvaltningsrättens domare är partiska.
      3) Förvaltningsrätten dömer även i överprövningsmål avseende upphandling.
      4) Med beaktande av 1-3 finns det skäl att ifrågasätta opartiskheten hos förvaltningsrättsdomare även i upphandlingsmål.
      5) Artikeln har således viss relevans för oss upphandlare.

    2. Per Eriksson skriver:
      2018-05-15 kl. 07:27

      Hej Renate,

      Är väl medveten om att enkäten inte fokuserar på upphandlingsmål. Mot bakgrund av den skarpa kritik som framförs, och vikten av opartiskhet inom rättsväsendet, är min bedömning ändå att denna nyhetstext inte är ointressant för Inköpsrådets målgrupp.

      Jag har inget intresse av att vilseleda, men inser att det i korta texter kan vara svårt att fånga in alla aspekter. Därför är jag noga med att, där så är möjligt, länka till bakgrundsmaterial såsom rapporter, utredningar och domar.

      //Per på Inköpsrådet

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Umeå kommun söker upphandlingschef till stadsledningskontoret

IT-upphandlare till Sollentuna kommun

FOI söker erfaren upphandlare till Kista

FOI söker avtalscontroller till Kista

Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdetUpphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenserKvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Ingen preskription för successiva avtalsändringarIngen preskription för successiva avtalsändringar
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Anders Thefe : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Varför?
Anders Thege : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Ja, det är bara att konstatera att JO bara är ett politiskt instrument vars mål är att skydda myndighetets beslut.…
Björn : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag skulle säga att om anbudsgivare tillåts välja 2 valfria referenser från senaste X år tillbaka så ska en myndighet…
Kerstin Karlsson : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag håller med Monica här ovan. Hur ska man annars bli av med en leverantör som inte sköter sig. Att…
Kristian Pedersen : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Tack för kommentarerna på artikeln! Jag är beredd att hålla med Fredriks kommentar ovan. Kammarrättens domskäl är, som sagt, korta…
Senior upphandlare : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Inte lätt att bli av med dåliga leverantörer. Dags att göra något åt den stränga domstolspraxisen i Sverige. Som upphandlare…
Fredrik : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag tolkar det som att man möjligen "övergjorde" det från kommunens sida, när man försökte hänga upp resonemanget på sådana…
Monica : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Själva syftet med interna referenser är ju att kunna göra som kommunen gjort. Man vill inte ha tillbaka en leverantör…
Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…
Zebastian : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Referensuppdrag*

Senaste inläggen

  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Robusta IT-avtal | Hösten 2026