Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna

Förtroendet för svenska domstolar är inte genomgående på topp. Särskilt kritiska är de advokater som processar i skattemål vid förvaltningsdomstolarna.

| 2018-05-14

En klar majoritet av de advokater som processar i skattemål, 61 procent, anser att förvaltningsdomstolarna är partiska. Endast 12 procent menar att de är opartiska. Det framgår av en undersökning som Demoskop gjort på uppdrag av insamlingsstiftelsen Rättvis skatteprocess.

Carl Göransson, vd för Rättvis skatteprocess, anser att resultatet är allvarligt och ett tydligt underbetyg för förvaltningsdomstolarna:

– I en demokratisk rättsstat är tilliten till domstolarna central. Man måste kunna lita domstolarnas objektivitet.

Skatteadvokaterna anser att bevisprövningarna i förvaltningsdomstol för det mesta inte får ett rimligt utfall. Dessutom tenderar ärenden att dra ut på tiden samtidigt som domar och beslut inte motiveras i tillräcklig utsträckning.

Luttrade advokater anser att det inte går att vinna skattemål i första instans. Åsikten är att domstolarna i det närmaste alltid dömer till statens förmån och att det inte saknas ”politiska” domar.

– Om advokaterna har rätt missar förvaltningsdomstolarna ett av sina mest grundläggande uppdrag enligt svensk grundlag: att iaktta opartiskhet.

Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.

– Samtidigt som förvaltningsdomstolarna får mycket hård kritik har de allmänna domstolarna ett starkt förtroende, noterar Carl Göransson.

Läs mer: JuridikLagstiftningSamhälle

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Inte nöjda med förvaltningsdomstolarna"

  1. Renate skriver:
    2018-05-14 kl. 21:39

    På vilket sätt är skattemål relevanta att titta på i upphandlingssammanhang?

    Journalisten verkar även ha tolkat statistiken felaktigt:

    ”Undersökningens 335 nätintervjuer ger vid handen att av de advokater som processar i andra domstolar, främst allmän domstol, upplever endast sju procent domstolen som partisk.”

    Vad jag kan utläsa avser den siffran (7%) övriga mål i förvaltningsdomstolarna. Att siffran ser ut att ligga på motsvarande nivå för allmänna domstolar kan förvisso vara intressant för den som är nyfiken, men att utelämna siffran för övriga mål än skattemål i förvaltningsdomstolarna leder närmast tankarna till ett försök till vilseledande från journalistens sida. För övriga mål i förvaltningsdomstolarna anser 74 % av advokaterna att domstolen är opartisk.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2018-05-14 kl. 22:25

      Man skiljer i undersökningen på förvaltningsdomstol, allmän domstol och specialdomstol. Av artikeln följer att av advokater som processar i ”annan domstol” (än förvaltningsdomstol) och då främst i allmän domstol (alltså inte specialdomstol) så uppfattar endast 7 % av dessa advokater domstolen som partisk. Dessa 7 % har således inget att göra med ”övriga mål” i förvaltningsdomstol som du påstår.

      Vidare är det förvisso vara så att undersökningen inte har direkt relevans för oss upphandlare men om man tänker efter så kan man ganska snart konstatera följande:
      1) Förvaltningsdomstolarna prövar ”tvister” mellan enskilda och det allmänna, ena parten utgörs alltså alltid av ett offentligt organ.
      2) Av de advokater som brukar processa i skattemål så upplever en klar majoritet (61 %) att förvaltningsrättens domare är partiska.
      3) Förvaltningsrätten dömer även i överprövningsmål avseende upphandling.
      4) Med beaktande av 1-3 finns det skäl att ifrågasätta opartiskheten hos förvaltningsrättsdomare även i upphandlingsmål.
      5) Artikeln har således viss relevans för oss upphandlare.

    2. Per Eriksson skriver:
      2018-05-15 kl. 07:27

      Hej Renate,

      Är väl medveten om att enkäten inte fokuserar på upphandlingsmål. Mot bakgrund av den skarpa kritik som framförs, och vikten av opartiskhet inom rättsväsendet, är min bedömning ändå att denna nyhetstext inte är ointressant för Inköpsrådets målgrupp.

      Jag har inget intresse av att vilseleda, men inser att det i korta texter kan vara svårt att fånga in alla aspekter. Därför är jag noga med att, där så är möjligt, länka till bakgrundsmaterial såsom rapporter, utredningar och domar.

      //Per på Inköpsrådet

Lämna ett svar till Renate Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud