Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

5 steg för framgångsrik förhandling

JuridikDEL 3. I den tredje och sista delen i artikelserien om förhandling ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli fem praktiska råd och tips.

| 2020-12-27
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli.

Det finns mycket att fundera över såväl inför som under förhandlingar. Ansvaret för att förhandlingarna sker i enlighet med LOU vilar på den upphandlande myndigheten.

Eftersom det är myndigheten som bestämmer innehållet i och formerna för upphandlingen är det i praktiken också myndigheten som avgör om förhandlingarna blir konstruktiva och effektiva och om upphandlingen utmynnar i en lyckad affär.

Som anbudsgivare har man dock också möjlighet att påverka förhandlingarna och, inte minst, sina egna möjligheter till framgång.

I förhandlingar är det typiskt sett bättre att övertyga än att överlista motparten.

Nedan har vi sammanställt några konkreta punkter som man bör tänka på. Vissa av dessa gäller främst för den upphandlande myndigheten, medan andra är lika viktiga för leverantörerna.

1. Skapa rätt förutsättningar och förväntningar
I och med att de obligatoriska kraven (ska-kraven) inte är förhandlingsbara måste den upphandlande myndigheten redan inför upphandlingen bestämma vad som är så viktigt att det bör vara obligatoriska krav och vad myndigheten vill förhandla om.

Om alltför mycket görs till obligatoriska krav blir det i väldigt lite kvar utöver priset att förhandla om. Om däremot alltför lite görs till obligatoriska krav blir det svårt att nå ett resultat som tillgodoser myndighetens behov. Det blir också svårt att säkerställa jämförbarhet mellan anbuden.

Det är viktigt både med hänsyn till de grundläggande principerna och av kommersiella skäl att den upphandlande myndigheten skapar rätt förväntningar hos motparterna.  Både om hur förhandlingarna kommer att gå till och om vad som kan och ska förhandlas om.

Myndigheten bör uppmärksamma anbudsgivarna på att möjligheterna att göra ändringar i förutsättningarna för upphandlingen är mycket begränsade och att förhandlingar i offentlig upphandling blir mer ensidiga än förhandlingar mellan privata parter.

2. Kom väl förberedd till förhandlingarna
Att vara väl förberedd, gärna bättre förberedd än motparten, är oftast nyckeln till framgångsrika förhandlingar.

Inför förhandlingarna är det viktigt att analysera och förstå dels vad den egna verksamheten vill, dels vad motparten vill och prioriterar att få ut av förhandlingen samt att överväga olika alternativ och argument.

Normalt har den upphandlande myndigheten bättre kunskaper om upphandlingen och föremålet för upphandlingen, medan anbudsgivarna normalt har djupare kunskaper om branschen, konkurrensen och de aktuella varorna eller tjänsterna.

Tydlig information säkerställer att anbudsgivarna får möjlighet att förbereda sig med rätt personer till mötet.

3. Se till att ha rätt personer vid förhandlingsbordet
För att skapa bra förutsättningar för meningsfulla förhandlingar är det viktigt att säkerställa att rätt personer deltar i förhandlingarna. De som förhandlar måste ha behörighet att företräda sin uppdragsgivare, så att förhandlingarna inte behöver avbrytas varje gång viktiga beslut ska fattas.

Men det är också viktigt att de som deltar har rätt kompetens och erfarenhet, så att de förstår föremålet för upphandlingen och affären. Ofta krävs exempelvis att båda parter har med sig egna tekniska experter, för att förhandlingarna ska bli meningsfulla.

I många fall behöver parterna formera varsin förhandlingsgrupp, där olika kompetenser och erfarenheter är företrädda. Om motparten inte själv har den kunskap som behövs kan det också finnas anledning att kräva att motparten anlitar ett professionellt ombud, för att säkerställa effektiva och konstruktiva förhandlingar.

4. Använd sakliga argument och var ärlig
Att vara ”övertaktisk”, försöka överlista eller lura motparten är sällan en bra strategi för förhandlingar. Dessutom är det ett dåligt sätt att inleda en avtalsrelation. I stället är det bättre att vara transparent och sakligt förklara sin position utifrån logiskt och juridiskt korrekta argument.

I förhandlingar är det typiskt sett bättre att övertyga än att överlista motparten.

5. Ha ett strukturerat förhållningssätt till information
Den upphandlande myndigheten är naturligtvis skyldig att genom hela processen iaktta de grundläggande principerna. I praktiken handlar det, i ett förhandlat förfarande, mycket om hur myndigheten hanterar information i upphandlingen.

Transparensprincipen innebär ett krav på tydlig information, både på förhand och under förhandlingarna. För att skapa förutsägbarhet innebär likabehandlingsprincipen att alla anbudsgivare måste få samma information vid samma tidpunkt, inklusive information om ändringar i förfrågningsunderlaget, så att alla har lika lång ”betänketid”.

För att kunna uppfylla LOU:s krav bör den upphandlande myndigheten noga dokumentera alla steg av förhandlingarna, före, under och efter förhandlingarna.

Inbjudan till varje förhandlingsmöte bör innehålla åtminstone en agenda men gärna även en kortare promemoria om vad som ska förhandlas vid mötet. Sådan information säkerställer inte bara likabehandling och transparens, utan även att anbudsgivarna får möjlighet att förbereda sig och ta med rätt personer till mötet.

Alla möten bör också dokumenteras i protokoll, som bör undertecknas av parterna redan i samband med mötet.

Ett protokoll kan i efterhand vara värdefull bevisning om vad parterna har träffat avtal. Protokollet kan också få betydelse som bevis för hur förhandlingarna genomförts om någon annan anbudsgivare ansöker om överprövning.

Det ligger i båda parters intresse att förhandlingarna dokumenteras. Om den upphandlande myndigheten inte dokumenterar förhandlingarna, bör man som anbudsgivare därför säkerställa egen dokumentation.

Väl utformad dokumentation gör det också lättare för den upphandlande myndigheten att hålla isär förhandlingar som hålls parallellt med flera anbudsgivare. Det bidrar på så sätt till att motverka oavsiktliga brott mot anbudssekretessen, det vill säga att information som en anbudsgivare lämnat i förhandlingarna röjs för övriga anbudsgivare.

Kristian Pedersen
Tahmina Sahibli
Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och Tahmina Sahibli är advokat och managing associate vid Advokatfirman Kahn Pedersen.

 

Detta är sista delen i en artikelserie om förhandling som omfattar tre olika delar:
1. När är det tillåtet att förhandla i offentliga upphandlingar
2. Så ska förhandlingen gå till
3. Tips och råd inför förhandlingen

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: FörhandlingUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Avtalscontroller – Telge Inköp

Socialstyrelsen söker upphandlingssamordnare inom offentliga affärer

Säkerhetspolisen söker upphandlare

Umeå kommun söker upphandlingschef till stadsledningskontoret

IT-upphandlare till Sollentuna kommun

Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärderingBristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdetUpphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenserKvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Ingen preskription för successiva avtalsändringarIngen preskription för successiva avtalsändringar
Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

LXV : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Sverige är ingen diktatur, snarare en demokratur styrd av det som kallas för "Epsteinklassen"... Facit på det? Jo absolut, kika…
Anders Thefe : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Varför?
Anders Thege : JO-kritik står fast, kan inte överklagas
Ja, det är bara att konstatera att JO bara är ett politiskt instrument vars mål är att skydda myndighetets beslut.…
Björn : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag skulle säga att om anbudsgivare tillåts välja 2 valfria referenser från senaste X år tillbaka så ska en myndighet…
Kerstin Karlsson : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag håller med Monica här ovan. Hur ska man annars bli av med en leverantör som inte sköter sig. Att…
Kristian Pedersen : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Tack för kommentarerna på artikeln! Jag är beredd att hålla med Fredriks kommentar ovan. Kammarrättens domskäl är, som sagt, korta…
Senior upphandlare : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Inte lätt att bli av med dåliga leverantörer. Dags att göra något åt den stränga domstolspraxisen i Sverige. Som upphandlare…
Fredrik : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Jag tolkar det som att man möjligen "övergjorde" det från kommunens sida, när man försökte hänga upp resonemanget på sådana…
Monica : Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
Själva syftet med interna referenser är ju att kunna göra som kommunen gjort. Man vill inte ha tillbaka en leverantör…
Jon : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Startdatum för referensuppdragets genomförande är väl ändå ingen företagshemlighet. Det är väl uppgifter om själva kunden, kontaktpersoner hos kunden osv…

Senaste inläggen

  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 november
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Robusta IT-avtal | Hösten 2026