Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

När får man förhandla?

JuridikDEL 1. 2016 års LOU ger ökat utrymme till förhandling. I en artikelserie i tre delar ger Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli förutsättningarna för när och hur förhandling får ske i offentliga upphandlingar. Här är första delen.

| 2020-12-14
Kristian Pedersen och Tahmina Sahibli, Advokatfirman Kahn Pedersen.

I 2016 års LOU har möjligheterna för upphandlande myndigheter att använda förhandlat förfarande med föregående annonsering utökats jämfört med i 2007 års LOU.

Till skillnad från vad som gäller enligt LUF är dock förhandlat förfarande med föregående annonsering fortfarande inte tillåtet som förstahandsalternativ, utan ett undantagsförfarande enligt LOU.

I förarbetena anges visserligen att öppet förfarande och selektivt förfarande inte är att betrakta som ”huvudförfaranden” i förhållande till övriga förfaranden (prop. 2015/16:195, s. 494).

Eftersom särskilda förutsättningar måste vara uppfyllda för att övriga upphandlingsförfaranden ska få användas ligger det dock ändå nära tillhands att betrakta öppet förfarande och selektivt förfarande som huvudregel, och övriga förfaranden som undantag.

Syftet med förhandling kan vara att få bättre anbud, men även att öka förståelsen mellan parterna.

Även om det är ett undantag får metoden användas vid ett stort antal typer av upphandlingar, som till exempel byggentreprenader, avancerade tjänster eller omfattande it-projekt.

Vad är förhandlat förfarande med föregående annonsering?
Vid förhandlat förfarande med föregående annonsering får leverantörer ansöka om att få lämna anbud genom att inkomma med de uppgifter som myndigheten begärt.

Den upphandlande myndigheten genomför därefter leverantörskvalificering och ett urval. Myndigheten bjuder in som lägst tre av de kvalificerade anbudssökande att lämna anbud i upphandlingen. Dessa anbud ska sedan läggas till grund för de efterföljande förhandlingarna.

Enligt LOU ska den upphandlande myndigheten förhandla med anbudsgivarna om förbättringar i deras anbud. Detta är dock inte det enda tänkbara syftet med förhandlingar. Förhandlingar kan även användas för att parterna bättre ska förstå varandra, innebörden av de krav och kriterier som framgår av förfrågningsunderlaget och innehållet i anbuden. På det sättet kan förhandlingar bidra till att undanröja missförstånd, och därigenom minska risken för överprövning eller framtida avtalstvister.

Fall då förfarandet får användas
En upphandlande myndighet får enligt LOU använda sig av förhandlat förfarande med föregående annonsering i fem olika situationer.

Två av dessa är så näraliggande att det i praktiken kan vara svårt att skilja mellan dem.

Dels får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndighetens behov inte kan tillgodoses utan anpassning av lättillgängliga lösningar, dels får förfarandet användas om upphandlingen inbegriper formgivning eller innovativa lösningar.

I upphandlingsdirektivet för den klassiska sektorn (2014/24/EU) anges som exempel byggentreprenadkontrakt som inte avser standardbyggnader.

Förhandlat förfarande med föregående annonsering får också användas om kontraktet inte kan tilldelas utan föregående förhandlingar på grund av särskilda omständigheter som avser arten, komplexiteten eller den rättsliga och ekonomiska utformningen av det som ska anskaffas eller på grund av riskerna i anslutning till dessa omständigheter.

Den upphandlande myndigheten har bevisbördan, men risken med att använda förhandlat förfarande är låg.

I direktivet anges att krav på anpassning och formgivning är nödvändiga särskilt för komplexa inköp, som köp av sofistikerade varor, intellektuella tjänster( till exempel vissa konsult-, arkitekt- eller ingenjörstjänster) eller större it-projekt. I dessa fall anses förhandlingar vara nödvändiga för att garantera att varan eller tjänsten motsvarar den upphandlande myndighetens behov.

För färdigproducerade varor eller enklare tjänster som kan köpas av flera olika leverantörer bör förhandlat förfarande enligt direktivet inte användas.

Den upphandlande myndigheten får också använda förhandlat förfarande med föregående annonsering om den inte med tillräcklig precision kan utarbeta tekniska specifikationer med hänvisning till en standard, europeisk teknisk bedömning, gemensam teknisk specifikation eller teknisk referens.

Dessa situationer rör ofta nya tekniska lösningar eller andra innovationer, och det finns en överlappning mellan dem och de två förstnämnda situationerna då förfarandet får användas.

Slutligen får förhandlat förfarande med föregående annonsering användas om den upphandlande myndigheten genomfört ett öppet eller selektivt förfarande och de anbud som inkommit är ogiltiga eller inte är acceptabla.

Med ogiltiga anbud avses bland annat anbud

  • som inte uppfyller kraven i upphandlingsdokumenten
  • som inkommit för sent,
  • där det finns bevis för otillåten samverkan mellan leverantörer eller korruption
  • med priser som den upphandlande myndigheten bedömt som onormalt låga.

Med anbud som inte är acceptabla avses bland annat anbud

  • som lämnats av anbudsgivare som inte uppfyller kvalificeringskraven
  • vars pris överskrider den upphandlande myndighetens budget.

Bevisbörda och risk
Den upphandlande myndigheten har bevisbördan för att det finns förutsättningar för förhandlat förfarande med föregående annonsering.

Risken med att välja förfarandet är låg. En leverantör som ansöker om överprövning måste på ett konkret sätt visa att den lidit eller riskerar att lida skada (se HFD 2013 ref 53). Valet av upphandlingsförfarande i sig medför sällan någon skada för leverantören.

Även om den upphandlande myndigheten skulle göra en felbedömning och använda förhandlat förfarande i en situation då det inte är tillåtet behöver det därför inte leda till något ingripande från förvaltningsdomstolarnas sida, så länge det valda förfarandet genomförs korrekt.

Kristian Pedersen
Tahmina Sahibli

Om skribenterna: Kristian Pedersen är advokat och delägare i Advokatfirman Kahn Pedersen och Tahmina Sahibli är advokat och managing associate vid Advokatfirman Kahn Pedersen.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: FörhandlingUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Vaxholms stad söker upphandlare

Senior upphandlare inom entreprenad – Telge Inköp

Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckviddProportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandlingKoncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rättenTilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jakob Waldersten : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Vad är det för larvigt påhopp, både på textförfattaren och sedan på Inköpsrådet? Bara för att du inte behärskar skrivtekniker…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Upphandlare! Synd att fler delar denna uppfattning. Papperstigrar finns för många av. Får hoppas på fler verktyg eller en…
Sara Fogelberg : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Hej Jurist! Kul att du läser och kommenterar - och engagerar! Jag är i högsta grad icke-AI-genererad, även om jag…
Jurist : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det är så tydligt att den här texten är AI-genererad. Varför kan ingen tänka själv längre? Förekomst av begrepp som…
Björn : Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
Men utlämning av allmän handling eller upphandlingshandling utgör inte myndighetsutövning trots att rättigheten framgår av svensk lag. Har jag missförstått…
Upphandlare : Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
Det här citatet stämmer nog rätt bra för att beskriva verkligheten (tyvärr): "Som domskälen nu kan läsas närmar sig ribban…
David Sundgren : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Ja, överskottsinformation i ett anbud ska väl aldrig kunna fälla anbudet om det inte är fråga om några särskilt speciella…
Torsten : Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
Bra dom som ändrar tidigare praxis. Det är förstås orimligt att ovidkommande information på fel språk ska fälla ett i…
Cahyaeka : Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
Det här är ett mycket klargörande förslag som underlättar för både myndigheter och leverantörer, men hur säkerställer vi att detta…
Josef Dadoun : Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
Tvärtom mot vad FR resonerar bör kontaktuppgifter till representanter väga tungt som obligatoriska krav för ett anbud, eftersom sådana krav…

Senaste inläggen

  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas
  • Utgånget anbud kunde återuppväckas
  • Bristande dokumentation vid intervjubaserad utvärdering
  • Upphandlingsskadeavgift – fråga om sanktionsvärdet
  • Kvalificering eller uteslutning? Användning av internreferenser
  • Ingen preskription för successiva avtalsändringar
  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026