Välfärdsbrott – skuggan i upphandling

Välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet har tagit sig in i den offentliga affären som objudna gäster på ett bröllop. De äter av buffén, går på våra skattepengar och lämnar oss med notan. Hur då? Jo, Sveriges offentliga upphandlingar omsätter smått svindlande 900 miljarder kronor årligen. Av det beloppet tros 45–90 miljarder kronor hamna hos oseriösa företag.

Det är summor som får narkotikahandeln i Sverige att se ut som en fikapeng i jämförelse. Den fikapengen på 10–20 miljarder som sprider våld i vårt samhälle. Vad händer då inte i offentlig upphandling?

De här företagen är proffs på att ge sken av seriositet. De vet hur man skriver snygga anbud, bockar för rätt krav och får allt att se fläckfritt ut på ytan.. Risken att bli upptäckt är låg, och pengarna? Ja, de rullar in snabbare än vi hinner säga arbetsrättsliga villkor.

”Det är lugnt, vi har ett avtal” – eller?
Många tror att problemet är löst när kontraktet är påskrivet. ”Vi har krav på arbetsrättsliga villkor, allt är i sin ordning!” Men nej. Att tro att ett krav automatiskt löser allt är som att tro att gymkortet gör dig vältränad bara för att det ligger i plånboken. Det krävs faktiskt en insats.

Och insatsen heter avtalsuppföljning. Det är ett av vårt viktigaste verktyg för att se till att pengarna inte går till illegal arbetskraft, farliga arbetsmiljöer eller andra oegentligheter. Men hur gör vi det på bästa sätt? Börja enkelt:

1. Känn till riskbranscherna – Bygg, transport, städ och vård är några av de områden där problemen frodas.
2. Känn dina leverantörer – Vem handlar ni mest av? Vilka är aktiva i känsliga verksamheter som skolor och förskolor?
3. Analysera sårbarheter – Vilka avtal är mest kritiska att granska? Prioritera dem.
4. Gör både skrivbordskontroller och arbetsplatskontroller – Det räcker inte att bara granska papper. Fusket finns ofta ute på fältet.

För skrivbordskontroller: Sök efter styrelseförändringar, kontakta dem. Gör en kapacitetsberäkning och matcha mot inbetalda arbetsgivaravgifter, kollektivavtalsliknande villkor, matcha mot ID06, kontrollera näringsförbud, domar, kontrollera huvudman. Bara för att nämna några små, men viktiga insatser.

Vad sen? Oanmälda arbetsplatskontroller!

När Helsingborg tog saken i egna händer
I Helsingborg bestämde vi oss för att göra arbetsplatskontroller. Två intensiva dagar. Vad hittade vi?

• Personer utan ID06.
• Oanmäld personal.
• Avsaknad av tillstyrkande av arbetstillstånd.
• Farliga arbetsmiljöer – ja, till och med på skolor.

Och det här är bara toppen av isberget. När vi gräver djupare inser vi att det ofta är underentreprenörerna, de där i tredje och fjärde ledet, som är bristens kärna.

Många finner att arbetsplatskontroller är obekvämt. Men med facit i hand kan vi konstatera att avtalsuppföljning på fält, är nästintill ett måste. Att uppföljning av välfärdsbrott är i den systematiska uppföljningen är ett måste, inte ett ”kanske”.

Arian Dushku
Avtalscontroller
Helsingborgs stad