Den miljöbilsdefinition som sedan år 2013 väglett vid offentliga bilköp slutade att gälla med bonus-malus-systemets införande. Efter halvårsskiftet 2018 har marknaden kännetecknats av betydande osäkerhet.
Nu ser det ut att kunna bli ordning på torpet igen. Till våren finns, förhoppningsvis, en ny miljöbilsdefinition som följer regelverket för klimatbonusbilar. Regeringen skickade i december ut sitt förordningsförslag på remiss.
Samtidigt har Upphandlingsmyndigheten just publicerat nya hållbarhetskriterier kring klimatkrav vid upphandling av fordon. Kriterierna täcker personbilar, minibussar, lätta lastbilar och även tunga fordon.
– Det blir nu betydligt enklare för alla offentliga aktörer att i upphandlingar av fordon och transporter ställa offensiva och rimliga miljökrav som leder till en omställning till fossilfria transporter, säger Beatrice Torgnyson Klemme, vd för Biodriv Öst som tillsammans med Miljöfordon Stockholm och Trafikverket hjälpt Upphandlingsmyndigheten att arbeta fram kriterierna.
Fokus ligger på låga utsläpp och förnybara drivmedel som biogas, biodiesel och etanol samt el och vätgas. Kraven finns på tre nivåer: bas, avancerad och spjutspets.
Förstahandsvalet vid upphandling bör vara avancerad nivå. Alltså fordon som omfattas av klimatbonus, vilket innebär att de släpper ut mindre än 70 gram koldioxid per kilometer.
Spjutspetsbilar är rena elbilar, vätgasbilar eller fordon drivs med en annan gas än gasol. Basnivån finns för att trygga försörjningen av exempelvis bilar med fyrhjulsdrift och där tank- och laddinfrastruktur saknas.
Offentlig sektor upphandlar varje år fordon och transporter för cirka 40 miljarder kronor.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer