Cookies på Inköpsrådet

Vi har bara ett fåtal cookies och delar inte informationen från dem med andra företag. Med ditt samtycke räknar vi unika besökare och styr hur ofta samma annons visas. Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar längst ned på sidan. Så använder vi cookies

Cookieinställningar

Välj vilka cookies du godkänner. Nödvändiga cookies behövs för att webbplatsen ska fungera. Övriga används bara om du slår på dem. Så använder vi cookies. Läs mer i vår integritetspolicy.

Krävs för att webbplatsen ska fungera, till exempel för att komma ihåg ditt cookieval och för inloggning. Kan inte stängas av. Alltid på.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
u24_samtyckeInköpsrådetSparar ditt cookieval.12 månader
wordpress_logged_in_*, wordpress_sec_*, wordpress_test_cookieInköpsrådet (WordPress)Inloggning. Sätts bara för redaktionen.Sessionen eller 14 dagar
wp-settings-*, wp-settings-time-*Inköpsrådet (WordPress)Redaktionens inställningar i administrationen.12 månader
comment_author_*Inköpsrådet (WordPress)Fyller i namn och e-post nästa gång du kommenterar. Sätts bara om du själv kryssar i det.12 månader

Hjälper oss att förstå hur webbplatsen används, till exempel hur många som läser en artikel. Uppgifterna sammanställs och används inte för att identifiera dig.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
_koko_analytics_pages_viewedInköpsrådet (Koko Analytics, data lämnar inte vår server)Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Utan samtycke räknas sidvisningar ändå, men utan cookie.Till midnatt samma dag

Används för att styra hur ofta samma annons visas och för att visa annonser som passar besöket.

Visa cookies
CookieFrånSyfteLagras
advanced_ads_page_impressionsInköpsrådet (Advanced Ads)Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta.13 månader
advanced_ads_pro_visitor_referrerInköpsrådet (Advanced Ads)Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons.12 månader

Så använder Inköpsrådet cookies

Vi använder så få cookies som möjligt, och vi delar inte informationen från dem med andra företag.

Utan ditt samtycke

Säger du nej sparas bara en enda cookie i din webbläsare: den som kommer ihåg ditt val. Vi räknar ändå hur många gånger varje sida läses, men utan cookie och utan att kunna känna igen dig.

Med ditt samtycke

Godkänner du alla cookies tillkommer tre cookies:

  • _koko_analytics_pages_viewed – Skiljer nya besökare från återkommande under dagen. Sparas till midnatt samma dag.
  • advanced_ads_page_impressions – Räknar hur många sidor du har sett, så att samma annons inte visas för ofta. Sparas i 13 månader.
  • advanced_ads_pro_visitor_referrer – Kommer ihåg vilken webbplats du kom ifrån första gången, för att välja annons. Sparas i 12 månader.

Ingenting delas med andra

Statistiken räknas på Inköpsrådets egen server och lämnar den aldrig. Vi använder inte Google Analytics, Facebook-pixlar eller andra tjänster som följer dig mellan webbplatser, och vi säljer inte och lämnar inte ut något som våra cookies samlar in.

Vissa annonser hämtas från annonsverktyget BannerBoo, som räknar hur många gånger annonsen visas och klickas åt annonsören. Inga cookies från BannerBoo sparas i din webbläsare, och annonsören får bara veta hur många som sett annonsen.

Videor och kartor från andra

Vissa artiklar och platsannonser innehåller videor eller kartor från andra tjänster, till exempel YouTube. De hämtas först när du klickar på dem. Då kan tjänsten sätta egna cookies, enligt sina egna villkor.

Du kan ändra ditt val när som helst under Cookieinställningar. Hur vi hanterar personuppgifter i övrigt står i vår integritetspolicy.

Öppnas i en ny flik

Nyhetsbrev

De senaste analyserna och kommentarerna kring upphandlingsjuridik, varje torsdag.

Prenumerera gratis

Lediga jobb

SENASTE KOMMENTARERNA

Östen Granberg

Instämmer med dig ! Vem hinner läsa den informationen?

Nya regler om ramavtalKommentar av Östen Granberg på Nya regler om ramavtal
Charlotte Lilliestierna Ehrén

Jag vill nog påstå att det inte är fråga om en "finjustering" när man föreslår att varje kontrakt som sluts efter avrop från ramavtal ska…

Nya regler om ramavtalKommentar av Charlotte Lilliestierna Ehrén på Nya regler om ramavtal
Johan

Procentuell fördelning innebär också svårigheter. Är det antal avrop eller pengar? Antal avrop så kan den som är rankad 2a få avrop som är värd…

Metoder för utvärderingKommentar av Johan på Metoder för utvärdering
Björn

Jag tycker det är en bra genomgång med bra insikter. Rätt kravställd och genomförd är referensutvärdering dock betydligt mer träffsäker än vad som framgår av…

Metoder för utvärderingKommentar av Björn på Metoder för utvärdering
Davis

Hej Markus och Per! Upphandlingens bestämmelser om ett anbuds giltighetstid är totalt irrelevanta för det fall att UM har meddelat ett tilldelningsbeslut som därefter får…

Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta Kommentar av Davis på Utgången anbudstid ger inte rätt att avbryta 

Rättsfallsanalyser

Fler rättsfallsanalyser

Utvärdering av kvalitet i AI:s tidevarv

Juridisk krönika Med den föreslagna upphandlingsförordningens fokus på kvalitet och generativ AI som gör anbudstexter alltmer lika, väcks en avgörande fråga: vad utvärderas egentligen i anbuden? 
Erik Edström och Linn Sydvik, Bokwall Rislund Advisors

Hur ”kvalitet” ska utvärderas är en ständigt aktuell fråga i offentliga upphandlingar, och metoderna för bedömning varierar kraftigt. I den här artikeln fokuserar vi på utvärderingsmodeller där upphandlande myndigheter låter tilldelningen avgöras av anbudsgivarnas beskrivningar. En upphandlande myndighet kan exempelvis ange att ”anbudsgivaren ska beskriva sin metod och den poängsätts 1–5”. På ett par A4 ska anbudsgivarna då beskriva ett hypotetiskt case, sin projektorganisation eller sina metoder som poängsätts utifrån uppsatta kriterier. Kriterierna kan exempelvis handla om att visa på kvalitativa arbetssätt, förståelse för projektets förutsättningar eller redundans i organisationen. Antingen är priset fast och kvalitet avgör hela tilldelningen, eller så viktas poängen ihop med priset. 

Det finns ibland fog för frågan om dessa utvärderingsmodeller lyckas identifiera verklig kvalitet av det slag som märks i leveransen. Även om den upphandlande myndighetens intentioner är goda kan den verkliga utvärderingen komma att handla om vem som formulerar texten bäst snarare än vem som faktiskt kan utföra det upphandlade uppdraget bäst. I vissa fall saknas en tydlig koppling till det kommande uppdraget. 

Generativ AI och språkmodeller förstärker riskerna. Det som tidigare tog ett anbudsteam dagar att skriva och sätta ihop gör språkmodellerna på några minuter. Resultatet blir texter som är välskrivna, strukturerade och ”metodtäta” med fokus på de aspekter som ska premieras vid utvärderingen. När fler anbudsgivare levererar en polerad beskrivning synliggörs svårigheten med att identifiera verklig kvalitet för att skilja anbuden åt. 

Risken är att den som promptar bäst får högst poäng, snarare än den som kan leverera högst kvalitet.  Språkmodellerna sätter därmed förnyat ljus på frågan: Vad är det egentligen som ska utvärderas i en utvärdering av kvalitet?

KVALITET SKA GÅ ATT MÄTA 

I 16 kap. 2 § LOU anges att tilldelningskriterier ska säkerställa effektiv konkurrens, vara kontrollerbara och inte ge den upphandlande myndigheten en obegränsad valfrihet. EU-domstolen har i ett antal rättsfall förtydligat hur kvalitet, och särskilt anbudsgivarnas egna beskrivningar, får utvärderas. 

I Antea Polska prövade domstolen en upphandling av projekteringstjänster där kvalitetskriterier utgjorde 60 procent av utvärderingen (se EU-domstolens dom i mål C-54/21). Domstolen konstaterade särskilt att kvalitetskriterier som bygger på anbudsgivarens egen beskrivning av projektet och genomförandet måste kompletteras med specifikationer som gör det möjligt att göra en tillräckligt effektiv jämförande bedömning av varje anbuds prestanda. I de fall kvalitetskriterierna står för en stor del av utvärderingen är det än viktigare att kriterierna formuleras på ett tydligt sätt för att garantera en objektiv jämförelse och eliminera risken för godtycklig behandling (se punkt 92).

Det nya förslaget till upphandlingsförordning förtydligar detta. I EU-kommissionens förslag ska kvalitetskriterier som huvudregel utgöra minst 30 procent av totalpoängen (50 procent vid arbetsintensiva upphandlingsföremål). Bara om den upphandlande myndigheten kan motivera en avvikelse från detta kan pris användas som ensam tilldelningsgrund. Det anges särskilt, i artikel 98.3, att tilldelningskriterier ska vara icke-diskriminerande, proportionerliga, specifika, objektiva och mätbara, utvärderas i en process med tillräckliga skyddsåtgärder mot oegentligheter, möjliggöra en effektiv jämförelse av styrkor och svagheter och får inte ge den upphandlande myndigheten en obegränsad valfrihet.

I skäl 42 anges att fokuset ska ligga på långsiktig samhällsnytta snarare än den lägsta initiala kostnaden, ett fokus som förutsätter att utvärderingen faktiskt fångar substans och inte bara språklig form. 

KONKRET I STÄLLET FÖR VACKERT 

Det har länge stått klart att kvalitetskriterier måste vara kontrollerbara. Vi bedömer ändå att både den föreslagna upphandlingsförordningen och den ökade användningen av språkmodeller aktualiserar kraven på objektivitet och mätbarhet. Många utvärderingsmodeller som bygger på anbudsgivarnas beskrivningar är varken objektiva eller mätbara och bör därmed fasas ut ur den offentliga affären, av juridiska och affärsmässiga skäl.

Vägen framåt är givetvis inte att överge kvalitet. Det handlar om att utforma varje utvärdering så att modellen faktiskt bidrar till långsiktig samhällsnytta. Kvalitetskriterier kan fokusera på mätbara utfall, dokumentbaserade referenser, krav på personers erfarenheter och faktisk tillgänglighet samt bindande servicenivåer eller garantier. Där det är lämpligt kan även intervjuer eller tester vara en del av utvärderingen. Det som förenar dessa moment är att de förutsätter verifierbara fakta.  Därmed ökar sannolikheten att den anbudsgivare som tilldelas kontraktet också är den som faktiskt kommer att utföra det bäst. 

Sammanfattningsvis ökar AI-utvecklingen kraven på hur kvalitet behöver utvärderas. Framåt hoppas vi få se utvärderingsmodeller som skiljer det som ser bra ut från det som faktiskt är bra.

Fler artiklar om Utvärdering

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna den första kommentaren