Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Uppskattat avtalsvärde=total kvantitet

RättsfallsanalysEU-domstolen slog fast i målet Coopservice att upphandlande myndigheter är skyldiga att ange vilka kvantiteter som kan avropas inom ramen för ett ramavtal. Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi, refererar en ny dom där Kammarrätten i Stockholm ger sin syn på hur Coopservice ska tolkas.

| 2020-11-09
Advokaterna Martin Bogg och Christian Härdgård, Advokatfirman Delphi.

Sammanfattning
Kammarrätten i Stockholm tolkar EU-domstolens avgörande Coopservice (C-216/17) och menar att angivet avtalsvärde i upphandlingsdokumenten uttrycker den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell med tanke på efterföljande kontrakt.

En rimlig uppskattning av ett ramavtals värde uppfyller de krav på transparens som följer av LOU:s grundläggande principer. Några ytterligare uppgifter behöver inte anges.

Fakta i målet
Skatteverket genomförde en upphandling av ramavtal för uppdragstjänster inom IT Applikation. I upphandlingsdokumenten uppskattades ramavtalets värde till cirka 500 000 000 kronor. Kontrakt tilldelades fyra leverantörer. Consid fick inget kontrakt.

Consid ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle göras om. Consid menade att varje ramavtal måste fastställa den största totala avropsvolym som är tillåten under ramavtalet. Någon uppgift om maximal tillåten avropsvolym fanns inte i upphandlingen. Consid ansåg att Skatteverket därmed brutit mot de grundläggande principerna i 4 kap. 1 § LOU.

Skatteverket anförde i sin tur att verket uppskattat ramavtalets värde till cirka 500 000 000 kronor och att det var en beräkning med utgångspunkt i budget, avvägning mot historiska volymer och en uppskattning av marknadsprissättning samt att det inte har varit möjligt att ange volym på annat sätt än som gjorts.

Förvaltningsrätten i Stockholm fann att Skatteverket, trots att upphandlingen saknar uppgift om exakt takvolym, på ett tillräckligt transparent sätt har angett den totala kvantitet som kan bli aktuell med avseende på efterföljande kontrakt. Skatteverket har därmed inte brutit mot de grundläggande principerna.

Consid överklagade beslutet till Kammarrätten i Stockholm.

Domstolens bedömning
Kammarrätten konstaterade att genom EU-domstolens avgörande Coopservice har det slagits fast att det inte är frivilligt att i ett ramavtal ange uppskattade kvantiteter. EU-domstolen slog även fast att öppenhetsprincipen och likabehandlingsprincipen skulle åsidosättas om den upphandlande myndigheten inte anger den totala kvantitet som ramavtalet avser. EU-domstolens krav på uppgifternas exakthet var höga.

Kammarrätten uttalar att det är svårt att utifrån Coopservice dra någon säker slutsats om vilka uppgifter som ska anges. Kammarrätten tycker att det ligger i sakens natur att den upphandlande myndigheten vid en ramavtalsupphandling inte känner till de exakta framtida behoven.

EU-domstolens uttalande om att den totala kvantiteten ska preciseras kan enligt kammarrätten inte uppfattas som att den upphandlande myndigheten ska ange en exakt kvantitet, utan en rimlig uppskattning måste kunna accepteras.

Det finns inte heller stöd, enligt kammarrätten, för att kvantiteten ska anges på ett särskilt sätt eller på flera olika sätt. Det måste därför kunna godtas att kvantiteten anges som ett värde, om det anses tillräckligt transparent i det enskilda fallet.

Kammarrätten ansåg att det angivna avtalsvärdet uttryckte den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell med avseende på efterföljande kontrakt.

Nästa fråga var om denna angivelse var tillräckligt tydlig. Kammarrätten uttalade att detta i och för sig framstod som något tveksamt eftersom Skatteverket uttryckligen angav att avropade volymer både kan öka och minska. Men kammarrätten ansåg att den upplysningen inte kan antas ha haft en negativ påverkan på leverantörers möjligheter att lämna konkurrenskraftiga anbud eller ta ställning till om anbud ska lämnas.

Det huvudsakliga skälet för detta ställningstagande var att ramavtalet avsåg flera leverantörer och att avrop huvudsakligen skulle ske genom förnyad konkurrensutsättning.

Kammarrätten ansåg att Skatteverkets uppgivna avtalsvärde har varit tillräckligt för att leverantörer ska ha kunnat förutse ramavtalets omfattning och lämna konkurrenskraftiga anbud.

Mot denna bakgrund fann kammarrätten att Skatteverket inte brutit mot de allmänna principerna i LOU. Överklagandet skulle därför avslås.

Analys
Ger verkligen en uppskattning av avtalets värde uttryck för den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell för efterföljande kontrakt som kammarrätten förklarar? Vi är helt eniga med kammarrätten att Coopservice nästan väcker fler frågor än vad det ger svar. Flera tolkningar är möjliga.

En uppskattning av ett avtals värde är i vår värld en prognos över det mest sannolika scenariot under avtalsperioden. Myndigheten bedömer med andra ord, i regel utifrån historiska data, att det är mest sannolikt att inköp för exempelvis 10 000 000 kronor kommer att beställas.

Som vi alla vet kan dock behov förändras. Även om det är osannolikt, kan det vara så att behovet bara blir hälften så stort, eller tvärtom dubbelt så stort. Däremot kan det i regel helt uteslutas att behovet blir tre gånger så stort (i vart fall om det finns historiska data att utgå ifrån).

Det kan mycket väl förhålla sig så att det är den senare uppgiften som EU-domstolen i Coopservice åsyftar med ”den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell”. Det är i så fall ”extremfallet” som ska anges, det räcker inte att ange vad som är mest sannolikt (det vill säga avtalets uppskattade värde).

I vårt exempel skulle alltså myndigheten ange 30 000 000 kronor som den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell för efterföljande kontrakt, utöver uppskattningen av avtalets värde.

En annan möjlig tolkning är att Coopervice ska ses i ljuset av de – till viss del – speciella omständigheter som var aktuella i målet. Målet avsåg ett offentligt kontrakt som en upphandlande myndighet hade ingått med en enda leverantör med samtliga villkor fastställda. Kontraktet hade ingåtts med giltighet under nio år.

Av kontraktet framgick att vissa ytterligare upphandlande myndigheter hade möjlighet att lämna en förfrågan till leverantören om att kontraktet på samma villkor skulle utvidgas till att omfatta även de myndigheterna. Någon uppskattning av avtalsvärdet för dessa tillkommande myndigheter fanns inte.

Det är således möjligt att EU-domstolen med ”den totala kvantitet som kan komma att bli aktuell” bara menar ramavtalets totala uppskattade värde inklusive samtliga avropsberättigade myndigheter. Om så är fallet är kammarrättens tolkning troligen helt riktig.

Men vad händer om den av Skatteverket angivna kvantiteten överskrids? Denna fråga har debatterats flitigt sedan Coopservice mot bakgrund av EU-domstolens uttalanden om att ett ramavtal inte längre har någon verkan när den totala kvantiteten uppnåtts.

Något svar på denna fråga ger inte kammarrätten, med motiveringen att det saknas skäl att ta ställning till denna fråga inom ramen för målet. Vilket antiklimax! 

Vi gissar att Consid kommer att överklaga kammarrättens dom, och Consids snarlika mål som avgjordes samma dag av Kammarrätten i Stockholm (mål nummer 935-20), till Högsta förvaltningsdomstolen. Fortsättning lär följa i Högsta förvaltningsdomstolen.

Målnummer och domstol

Kammarrätten i Stockholms dom den 22 oktober 2020 i mål nummer 2055-20.

Se även Kammarrätten i Stockholms dom den 22 oktober 2020 i mål nummer 935-20.

Juristpanelen

Läs mer: EU-domstolenEU-rättRamavtalRättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlingsjurister till Statens inköpscentral på Kammarkollegiet

Svenska Bostäder söker entreprenadupphandlare

Avtalscontroller inom välfärdsbrottslighet till Sollentuna kommun

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
Misstanke om jäv räcker inte för att avbrytaMisstanke om jäv räcker inte för att avbryta
Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skälFörslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Krävs mer än spekulationer för utredningsansvarKrävs mer än spekulationer för utredningsansvar

Nytt från Upphandling24

  • UKÄ tvingas böta 90 000
  • Tveksamt asfaltsköp på Åland
  • Kvinnor dominerar växande kår
  • Falkenberg rekryterar dubbelt
  • Mot nollutsläpp med nya grepp
  • Livsmedelsupphandlare med många järn i elden
  • Pionjär inom cirkulära förkläden

Kommentarer från läsarna

Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…
Undrande upphandlare : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag har personligen alltid under alla år jag har jobbat med detta (ca 20) undrat över varför ett förhandlat förfarande…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Det stämmer att anbudspresentationer och andra typer av möten kan genomföras även i exempelvis öppna förfaranden, men några förhandlingar får…

Senaste inläggen

  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år
  • Annika är upphandlingsjuristen som inte ville bli jurist
  • Allvarligt fel när vd begått brott
  • Fel att förkasta anbud som onormalt lågt

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025