Välfärdsbrott kostar varje år samhället i storleksordningen 20 miljarder kronor. I maj presenterade utredaren Lars-Erik Lövdén en rad förslag på hur brottslighet mot välfärdssystemen ska stoppas.
Flera av de exempel på fusk och överutnyttjande som tas upp i utredningen Kvalificerad välfärdsbrottslighet rör företag som bedriver upphandlad verksamhet. I sitt remissvar slår Konkurrensverkets fast att det skulle verka avskräckande om företag som ägs av personer som dömts för bidragsbrott hindras från att delta i offentliga upphandlingar.
Uteslutning av ett fuskande företag är dock inte lika enkelt och självklart som det låter, även om det är tillåtet då allvarligt fel bedöms ha begåtts i yrkesutövningen. Rent praktiskt har det varit svårt att få fram uppgifter om vem som äger ett privat företag.
Konkurrensverket anser att det måste bli enklare att komma åt ägaruppgifter. Förslaget är att det skapas rutiner för att identifiera om ett företag som lämnat in anbud ägs eller leds av dömda personer så att de, om det bedöms lämpligt, kan uteslutas från upphandlingar.
Det register över svenska företags verkliga huvudmän som Bolagsverket nu bygger upp bedöms kunna bli användbart. Konkurrensverket ber regeringen att utreda hur upphandlande myndigheter på ett ändamålsenligt och korrekt sätt kan få ta del av sådan information.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer