EU:s upphandlingsdirektiv skulle ha varit omsatt i svensk lag senast den 18 april. Så blev det, som vi alla vet, inte. Sverige är inte ensamt om att riskera böter. Bara elva EU-länder har infört det nya regelverket.
– Det visar sig i att införandet av direktivet stött på problem i många länder, säger Tomasz Zalewski, partner och ansvarig för offentlig upphandling vid Wierzbowski Eversheds.
Han konstaterar att reformen var omfattande. Genomförandet av direktiven har för de flesta länder inneburit en grundlig ombyggnad av de nationella bestämmelserna kring offentlig upphandling.
– Det är en av anledningarna till att processen ännu inte är över i många länder och det även i länder som infört den nya lagstiftningen pågår en debatt runt frågor som rör den praktiska tillämpningen.
Jämfört med exempelvis Tyskland och Slovakien, som hade lagstiftning på plats innan den 18 april i år, ligger Sverige klart på efterkälken. Enligt rapporten EU Public Procurement Reform Guide 2016 är Sverige också mer senfärdigt än grannländer som Finland och Estland – där nya lagar väntas nu under hösten.
Eversheds slår fast att europeisk upphandling genomgår omfattande förändringar. Det betyder bland annat att kunskaper om det ”gamla sättet” att genomföra upphandlingar inte längre är en lika stor konkurrensfördel som tidigare.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer