Få andra har träffat lika många småföretagare, politiker och upphandlare som Ellen Hausel Heldahl. Hon har rest flitigt under sina fyra år som jurist och expert på offentlig upphandling vid Svenskt Näringsliv som är företagens företrädare i Sverige.
I den purfärska rapporten Effektivare offentlig upphandling – mer nytta för pengarna sammanfattar hon sina intryck av de gångna årens samtal.
– Hoppas att den ska leda till lite diskussioner, säger hon till Inköpsrådet.
Besparingspotentialen med effektivare offentliga upphandlingar ligger enligt Ellen Hausel Heldahl på mellan 70 miljarder kronor och 100 miljarder kronor. Hon observerar att finansminister Magdalena Andersson helt nyligen konstaterat att det saknas 90 miljarder kronor i välfärden.
– Bättre organiserad offentlig upphandling är en av de lägst hängande frukterna. Skattehöjningar har för många negativa effekter på samhällsekonomin.
Vad är det som förvånat dig mest under resorna runt om i Sverige?
– Det är bristen på intresse för en god ekonomisk styrning av inköp från politiker och ledande tjänstemän. Och då menar jag inte upphandlare, utan förvaltningschefer och kommundirektörer.
Hon noterar att politiker helst vill prata miljökrav och sociala krav:
– Att skapa en förvaltning som kan maximera nyttan av varje spenderad skattekrona verkar de inte vara fullt lika intresserade av.
Avsaknaden av mål för inköpen är en annan brist:
– De flesta jag pratat med har som mål att inte göra allt för många otillåtna direktupphandlingar, alltså att följa upphandlingslagarna. Bra så, men andra tänkbara mål att mäta såsom lägre kostnader, högre grad av värde eller lägre risk finns inte med.
Det framgår att vanliga mellanstora kommuner faktiskt inte kan berätta vad spenden uppgår till. Kollen saknas på hur mycket köper man för, från vilka leverantörer, vilka köp som görs innanför respektive utanför avtal.
– Du anar inte hur vanligt det är att medarbetare går på stan och handlar. Varje pappersfaktura kostar runt 750 kr att administrera med en uppskattad total kostnad för samhället på sex miljarder kronor.
Ellen Hausel Heldahl har i debattartiklar lyft problemet med att antalet anbud sjunker stadigt. I 43 procent av alla upphandlingar inkommer bara ett eller två anbud. Hur många av dessa som diskvalificeras vet vi inte. Inte heller antalet upphandlingar med noll anbud. Statistiken är bristfällig.
– Det är inte acceptabelt! Jag anser att varje gång en myndighet får noll eller ett anbud borde en intern krisgrupp tillsättas som analyserar vad som gick snett.
I rapporten presenteras en reformagenda med sju punkter och tio konkreta förslag.
– Jag hoppas att regeringen läser dem!
