Ramavtalsavropen minskade i fjol

I fjol avropades varor och tjänster för 13,6 miljarder kronor på Statens inköpscentrals ramavtal. Nedgången från 2016 års nivå, 14,1 miljarder kronor, beror främst på minskat kommunalt intresse för klienter samt tele- och datakommunikation.

Av Kammarkollegiets årsredovisning framgår att Statens inköpscentral vid utgången av 2017 hade 1 898 ramavtal med 724 unika leverantörer inom 42 ramavtalsområden.

Kostnaderna för de samordnade ramavtalsupphandlingarna ökar. Fjolårskostnaden 88 miljoner kronor ska jämföras med 2016 års nivå på 81,1 miljoner kronor och 2015 års siffra som var 80,9 miljoner kronor. Personalkostnader anges som orsak.

De ökade driftskostnaderna står i viss kontrast till antalet avslutade upphandlingar. Åtta stycken i fjol mot 13 under 2016. Två av 2017 års upphandlingar genomfördes med selektivt förfarande medan sex var öppna.

Produktionen av förstudier minskade också, till 14 från 2016 års 20 stycken. Samma sak när det gäller tecknade ramavtal: ner från 695 till 111. Detta eftersom det under fjolåret inte genomfördes några upphandlingar inom hotell och konferens.

Under 2017 avslutades 18 överprövningsprocesser, lika många som under året dessförinnan. Antalet leverantörsrevisioner med hjälp av externa revisorer sjunkit till 23 eftersom ett antal revisioner på stora ramavtalsområden genomfördes under 2016 (90 stycken).

Enligt statistiken har Statens inköpscentral blivit bättre på möten med leverantörer och avropare samt informationsseminarier. Antalet sessioner på webbplatsen Avropa.se har också ökat.

Klart är i alla fall att inköpscentralen får plus och minus att gå ihop. Intäkterna för i fjol uppgick till 93,6 miljoner kronor. I och med att verksamheten finansieras genom provision innebar den minskade avropsvolymen ett tapp jämfört med 2016 då 101 miljoner kronor rann in i kassan.