Manipulerar för komma under tröskeln

RÄTTELSE: I en tidigare version av artikeln talades felaktigt om gränsen för direktupphandling. Det författaren undersökt är tröskelvärdet.

”Tröskelvärdet som strategisk spelplan” är titeln på ett examensarbete i nationalekonomi som lades fram av Anny Eklund vid Uppsala universitet sommaren 2021.

Syftet har varit att undersöka om det går att bevisa att det förekommer manipulation av upphandlingsvärden för att komma under tröskelvärdena, och därmed omfattas av det mer flexibla regelverket.

Författaren har studerat 468 upphandlingar från annonsportalen E-avrop. 250 är under tröskelvärdet och 218 över tröskelvärdet.

Slutsatsen är att det finns en förhållandevis hög koncentration av upphandlingar precis innan tröskelvärdet för respektive typ av upphandling.  Andelen minskar sedan märkbart efter tröskeln. Detta indikerar på ett avvikande beteende kring tröskelvärdet, enligt författaren.

För att statistiskt testa om andelen upphandlingar vid tröskelvärdet uppvisar en oregelbundenhet nog att anses som manipulerade används ett så kallt manipuleringstest.

Slutsatsen är att finns bevis för att manipulering av upphandlingsvärden förekommer på den svenska marknaden. Främst är de kommunala verksamheterna som manipulerar, enligt uppsatsen.

”Eftersom det rättsliga ramverket är konstruerat för att maximera samhällsnyttan blir ett manipuleringsbeteende direkt oförenligt med att nå en högre välfärd”, skriver hon.

Om manipuleringen görs för att spara tid och pengar eller om det handlar om korrupta upphandlare går det däremot inte dra några slutsatser om, enligt författaren.  

Hon rekommenderar nu fler studier.

”Det behövs ett trovärdigt, statistiskt säkerställt resultat för varje enskild sektor för att kunna spåra och undersöka manipuleringen vidare. I samband med det är det relevant att också granska varför upphandlande myndigheter manipulerar värdena, något som skulle kunna klargöras med exempelvis anonyma intervjuer”, skriver Anny Eklund.