Vägledningen presenterar en planeringsmetodik i sex steg – från beskrivning av behoven via företagsdialog till uppföljning.
Vägledningen omfattar även en lathund, scenariopaket samt olika bilagor – bland annat en om upphandlings- och konkurrensrättsliga aspekter på planering av försörjning av varor och tjänster.
Materialet täcker hur ansvariga myndigheter bör planera för försörjning av varor och tjänster, främst med fokus på höjd beredskap och krig
I första hand har vägledningen tagits fram för så kallade bevakningsansvariga myndigheter. Totalt handlar det om 26 myndigheter – Socialstyrelsen, Svenska kraftnät med flera – plus alla länsstyrelser som har ett särskilt ansvar enligt krisberedskapsförordningen.
MSB – Myndigheten för samhällsskydd och beredskap – slår fast att företagen har en nyckelroll för att utveckla Sveriges försörjningsberedskap gällande produktion och transporter.
-Ett viktigt steg i att utveckla Sveriges försörjningsberedskap är att involvera företag i arbetet med försörjningsberedskap. Vägledningen ska kunna användas brett i arbetet med att planera det samlade beredskapsbehovet. Den omfattar alla typer av nödvändiga varor och tjänster. Olika myndigheter har olika behov och förutsättningar för planeringen och metoden pekar ut viktiga steg och frågor i arbetet, säger Fredric Stany, enhetshef på MSB.
I vägledningen lyfter MSB att de krav som upphandlande myndigheter ställer inte omfattar alla företag som är viktiga under höjd beredskap och att kraven långtifrån motsvarar den samlade förmåga som samhället behöver vid krig.
-Ett sätt att öka förmågan i totalförsvaret är att öka mängden konkreta förmågekrav för det man vill uppnå i upphandlingar, säger Fredric Stany.
-Det är viktigt att utgå från förutsättningarna i det enskilda fallet och bedöma vad som är lämpligt för utifrån vad som ska upphandlas. Krav och övriga villkor behöver vara proportionerliga, det vill säga både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med den enskilda upphandlingen.
Han nämner som tänkbara krav att ha med i planeringen inför upphandling att företaget har tillgång till reservsystem, omvärlsbevakar sina leveranskedjor och deltar aktivt i övningar.
Det nya planeringsstödet betonar att leverantörerna måste behandlas likvärdigt och icke-diskriminerande – att dialog inte ger vissa leverantörer otillbörliga fördelar vid en konkurrensutsatt upphandling.
”Myndigheten behöver ordna planeringen så att de företag som deltar inte får sådan information av varandra eller av myndigheten.
Överväg i förväg vilken typ av upphandlingar som kan komma att göras senare i försörjningsberedskapssyfte, samt vilken typ av uppgifter som kan ge ett företag fördelar vid en konkurrensutsättning.”, skriver MSB.
Hösten 2020 aviserade regeringen genom sin försvarspolitiska proposition ett högre tempo för att utveckla svensk försörjningsberedskap. Det nya planeringsstödet beskrivs av MSB som en kugge i det arbetet.
-Vägledningen kompletterar det stöd som MSB har kring bland annat kontinuitetshantering och stöd kring samhällsviktig verksamhet och utgör en viktig komponent i arbetet med den strategi MSB har tagit fram kring försörjningsberedskap, säger Fredric Stany.
