600 bolag har växt till över 1700

-VI kan se ett samband mellan att en kommun har många bolag och att den uppfattade risken för korruption då är större. Det gäller för kommuner med fler än tio bolag och bygger på ett stort antal intervjuer med fullmäktigeledamöter, säger Andreas Bergh, docent i nationalekonomi vid Lunds universitet, som tillsammans med Gissur Ó Erlingsson, professor i statsvetenskap vid Linköpings universitet, står bakom analysen från den ideella föreningen SNS.

Andreas Bergh betonar att korruptionsrisker är svåra att mäta.

-Vi hävdar inte att kommunala bolag orsaker korruption, men det kan vara så och då med perspektivet att bolagisering försvårar granskning.

Sverige ligger i EU-topp räknat per capita för antalet kommunala bolag, även om internationella jämförelser är sällsynta.

-2004 låg vi i alla fall på andra plats i den ligan och det finns all anledning att tro att vi fortfarande sticker ut jämfört med andra EU-länder utifrån att ökningen av kommunala bolag har fortsatt, säger Gissur Ó Erlingsson.

För 50 år sedan fanns omkring 600 kommunala bolag, ifjol en bit över 1700. Kommunsnittet är 6 bolag, men 15 kommuner har fler ån 20 bolag. Totalt omsätter bolagen omkring 240 miljarder kronor per år.

SNS-forskarna pekar på tre tidsmässiga trender som bidragit till en ökning: 80-talets marknadsliberalism, borgerlig ideolog efter valet 1991 och under senare år bolagisering av äldreomsorgen av skattetekniska skäl.

I SNS-analysen uppmärksammas att kommuner med många bolag har en komplex organisationsstruktur och med problematik kring att politiker kan sitta på dubbla stolar.

Forskarna efterlyser en grundlig utredning om de kommunala bolagen. De vill också se stärkt lekmannarevision i kommunala bolag, förändrat mediestöd för att stimulera lokal, granskande journalistik och propåer mot lokalpolitiker att inte lättvindigt bolagisera av skattekniska skäl.

Advokat Eva-Maj Mühlenbock, Cirio advokatbyrå, tycker att analysen pekar på viktiga frågeställningar.

-Kommunpolitiker kan inte svara på varför man driver bolag och eventuella nackdelar som att granskning och ansvarsutkrävande försvåras. Det känns mycket märkligt.

-Risken för snedvriden konkurrens är också ett område som behöver uppmärksammas. Numera finns ju KOS-reglerna som lagstöd för att förhindra att offentliga aktörer driver verksamhet som snedvrider konkurrens och det har till viss del varit bra som den tårtbit inom konkurrensrätten som inte reglerats.

Kommentarerna i artikeln är från det lanseringsseminarium som SNS anordnade nyligen.