Efter muthärvan i Göteborg fick kommunen år 2011 en så kallad whistleblowerfunktion. Det handlar om en tipstelefon som, anonymt om så önskas, kan användas av anställda och förtroendevalda för att tipsa om misstänkta oegentligheter.
Utöver själva tipsmottagningen finns en grupp som utreder ärendena. Just nu undersöks ett tips som avser en konsultupphandling som gjorts inom området äldreomsorg samt hälso- och sjukvård vid SDF Angered.
Enligt gjord anmälan ska upphandlingen inte ha skett på rätt sätt. Dessutom har det tipsats om en privat koppling mellan den sektorschef som gjort upphandlingen och anlitad konsult.
Stadsdelsförvaltningen bistår whistlerblowerfunktionen i utredningen och inväntar resultatet. Stadsdelsdirektör Marianne Olsson kan i dagsläget inte uttala sig om själva ärendet.
– Orsaken till detta är att en utredning pågår. Det är först när utredningen är klar som vi kan svara på ytterligare frågor.
Uppfattningen är att all upphandling ska ske i enlighet med de lagar, regler och riktlinjer som finns inom området. Stadsdelförvaltningen arbetar kontinuerligt med att så ska ske och eftersträvar transparens och öppenhet inom området.
– Vi välkomnar utredningen och kommer att ta till oss resultatet av denna. Vi kommer att vidta de åtgärder som krävs för att rätta till eventuella problem i hur stadsdelens upphandlingar genomförs.
Det är revisionsföretaget BDO som efter upphandling sköter Göteborgs stads whistleblowerfunktion. Göteborg är inte ensam om denna typ av system för tipsinsamling, det finns i flera kommuner landet över som Falun och Järfälla.
Visselblåsande har både för- och nackdelar. Kritikerna menar att synpunkter helst ska framföras öppet på arbetsplatserna och att anonyma tips kan bidra till angiverikultur.
Om man vänder på steken. När ska man inse vilka resurser som krävs för att göra regelrätta upphandlingar inom alla kategorier? Kompetensen är oerhört begränsad dessutom. Strikta regler sätter käppar i hjulet för magra inköpsorganisationer.