Men kritiken gäller även befarade merkostnader, ökad byråkrati, politiskt hattande och konkurrensskevhet.
Det står klart när remissrundan nu är avslutad för den miljöbilsdefinition som ska träda ikraft 1 januari 2022.
Förändringarna bygger på implementering av EU-direktiv där många kritiska röster menar att regeringen trasslar in sig genom att ställa krav på begreppet ”ren lätt bil” för statlig fordonsupphandling.
Det kan innebära att endast elfordon uppfyller kraven. EU-direktivet bygger annars på att Sverige måste nå upp till andel på 38,5 procent för offentlig upphandling som uppfyller kravet på ”ren lätt bil”.
Gröna bilister fungerade med ett blogginlägg som något av en murbräcka för kritiken i våras och sedan har även Upphandlingsmyndigheten levererat ovanligt frän kritik mot regeringsförslaget med varning om ökad byråkrati.
2030-sekretariatet pekar på att hanteringen av miljöfordon redan tidigare kritiserats för att vara ryckigt och oförutsägbart:
”Att nu återigen göra ändringar ökar inte förtroendet hos aktörerna på marknaden, utan tvärtom spä på misstron och fördröja omställningen till lägre utsläpp från transporter.”, skriver sekretariatet i sitt remissvar.
Helsingborgs stad menar att förslagen i praktiken innebär att upphandlande myndigheter tvingas fasa ut lätta biogasfordon senast 2025
Kriminalvården ser en risk för minskad konkurrens genom färre anbud i vissa upphandlingar när främst mindre leverantörer under en övergångsfas kan få svårt att uppfylla miljökraven.
Kritik riktas även mot inriktningen att ställa krav på respektive upphandlande myndighet att uppnå målen – och inte som EU-direktiven bygger på att det är mål på nationell nivå. Region Stockholm och Region Östergötland är ett par kritiska remissinstanser på det området.
Flera kommuner och myndigheter menar också att regeringen tar för lättvindigt på risken för ökade kostnader. Trafikverket anser att de snäva tidsramarna leder till högre kostnader när myndigheten måste upphandla uteslutande elbilar nästa år.
Örebro kommun gör bedömningen att förslagen leder till betydande merkostnader och driver kravet att staten måste kompensera kommunerna ekonomiskt.
Göteborgs stad räknar med ökade fordonskostnader och ett behov av att investera i laddinfrastruktur. Enligt Göteborgs stad är problematiken särskilt stor inom vård och omsorg där personal idag kan använda förhållandevis billiga elhybrider med kort, årlig körsträcka.
”Med elbilar kommer de att få ökade kostnader. I synnerhet om det inte går att räkna in biogasbilar i definitionen lätta rena bilar, som generellt är billigare än elbilar och inte kräver laddinfrastruktur.”, skriver Göteborgs stad.
Örebro kommun lyfter också fram risker för snedvriden konkurrens när exempelvis privata hemtjänstföretag som upphandlats av kommunen inte kommer att omfattas av EU-direktivet.
Samtliga remissvar går att ta del av från regeringens webbplats. Regeringen har inför kritiken redan intagit något av en försvarsposition där Tomas Eneroth som ansvarigt statsråd kommenterat att det handlar om ett EU-direktiv som Sverige måste inplementera och att regeringen kommer att lyssna på de synpunkter som framförs.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
