För närmare tre år föreslog en statlig utredning meddelarskydd för privat anställda inom vård, skola och omsorg. Införandet har dragit ut på tiden, men nu är det dags för en lagrådsremiss.
Om processen går som regeringen tänkt kommer anställda i privata företag som driver offentligt finansierad skola, vård och omsorg att från och med kommande årsskifte få ett stärkt meddelarskydd. Meddelarfriheten innebär att de som arbetar i företagen får samma rätt som offentligt anställda att lämna ut uppgifter för publicering i medier som omfattas av tryckfrihetsförordningen eller yttrandefrihetsgrundlagen.
– Anställda och uppdragstagare måste kunna påtala när de upptäcker missförhållanden, utan att vara rädda för att drabbas av repressalier, säger justitie- och migrationsminister Morgan Johansson.
Lagen kommer att förbjuda den som bedriver upphandlad verksamhet inom dessa områden från att efterforska vem som har lämnat ut uppgifterna. Företaget får inte heller straffa visselblåsare med exempelvis avskedande, uppsägning eller disciplinpåföljd.
Skyddet begränsas av de regler om tystnadsplikt som finns på respektive område. Lagen medför ingen rätt att lämna ut handlingar.
– Vi arbetar vidare med förslag som innebär att offentlighetsprincipen ska gälla alla skolor, säger utbildningsminister Gustav Fridolin.
Som inköpsrådet rapporterat i flera nyhetsartiklar har en rad upphandlande enheter, till exempel landstingen i Sörmland och Västmanland, har gått före lagstiftarna genom att kräva meddelarfrihet. Landstinget i Kalmar län kräver även meddelarskydd inom upphandlad kollektivtrafik, ett område som inte berörs av kommande lag.
– Vi ser utvidgningen av meddelarskyddet som ett stort steg i rätt riktning och fortsätter nu att arbeta för att fler verksamhetsområden ska omfattas och att en offentlighetsprincip ska införas, säger TCO-ordföranden Eva Nordmark.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer