I fredags löpte den allmänna motionstiden i riksdagen ut. Lite i skymundan av spelet kring regeringsbildningen, kanske, men ändå viktigt. Motioner är ett sätt för ledamöterna och partierna att föra fram sin politik.
Antalet motioner brukar vara som lägst hösten efter ett riksdagsval. I år har ledamöterna preliminärt lämnat in 2 940 fristående motioner, att jämföra med fjolårsnoteringen 3 847 stycken.
Flera motioner går på temat upphandling. Centerns Niels Paarup-Petersen anser exempelvis att den rödgröna regeringen försvårat upphandlarnas arbete. Han vill förenkla de offentliga upphandlingarna ”så att inköp av sjukhus, skolor och badhus inte ska hanteras efter samma regelbok som ett inköp av toalettpapper”.
Receptet är bland annat att höja eller ta bort direktupphandlingsgränsen.
– Två av tre upphandlingar kan förenklas kraftigt genom att de förslagsvis endast behöver leva upp till de allmänna principerna om icke-diskriminering, likabehandling, proportionalitet, öppenhet och ömsesidigt erkännande som finns i EU-lagstiftningen.
Lars Mejern Larsson och Mikael Dahlqvist trycker på upphandling som ett kraftfullt strategiskt verktyg för att nå olika mål. I motionen noteras ett kunskapsglapp, både bland styrande politiker och tjänstemän.
De båda socialdemokraterna menar att grundutbildningen måste bli bättre och även specialiseringen. I motionen pekar man på att det ännu inte finns någon professur i inköp/upphandling.
Ann-Charlotte Hammar Johnsson, moderat, har tidigare om åren motionerat om förbättrad utbildning. Regeringen ombeds nu att se över om utbildning inom upphandlingsområdet kan ingå som en specialinriktning inom existerande universitets- eller högskoleutbildningar eller som akademiska påbyggnadskurser för yrkesverksamma inom området.
I en annan motion ondgör hon sig över att det saknas tillförlitlig statistik på upphandlingsområdet. Här efterlyses en större transparens och tydlighet kring vad som verkligen köps in i Sverige under ett år av myndigheter, regioner, landsting och kommuner.
Moderate Edward Riedl anser att lägsta möjliga pris ofta inte förenligt med ambitionen om att stärka svenskt jordbruk. Därför bör offentligt driven verksamhet, inom ramen för vad EU tillåter, göra upphandlingar utifrån minimikraven för svensk livsmedelsproduktion och djurhållning.
Den moderate riksdagsmannen Lars Beckman anser att tiden är mogen för staten att upphandla delar av samhällsprogrammen och nyhetsförmedlingen i svensk radio och teve.
– Vi politiker kan besluta om kriterier, och mediebolagen kan i högre utsträckning än idag lägga anbud i fri konkurrens med varandra, skriver han i sin riksdagsmotion.
Åsikten är att mer upphandling skulle ger större mångfald och en större arbetsmarknad för journalister att ta del av. En större pluralism inom medieområdet i Sverige blir också resultatet av en sådan förändring.
– Genom att upphandla samhällsprogram och nyhetsförmedling får vi en ännu bättre radio och tv i allmänhetens tjänst.
Dessa och övriga motioner lämnas nu till det riksdagsutskott som ansvarar för området som motionen tar upp. Utskottet går igenom motionen och föreslår vad riksdagen ska besluta. För många av motionerna startar utskotten detta arbete först till våren. Därefter fattar riksdagen beslut.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
