Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så ska domstolarna hinna ikapp

En allt tuffare ekonomisk situation vid många domstolar gör att handläggningstiderna riskerar att öka. Digital kommunikation har potential att effektivisera arbetet samtidigt som regeringen aviserar resursförstärkningar.

| 2019-09-10
Lagbok
Mindre papper och mer it framöver. Foto: Patrik Svedberg.

Nyligen larmade Svea hovrätt om att man nått kapacitetstaket, något som riskerar att innebära länge väntan på dom i vissa ärenden. Fler domstolar har liknande utmaningar.

Enligt Anders Perklev, hovrättspresident vid Svea hovrätt, behövs ett omedelbart tillskott av resurser. På sikt vill han även se förändringar av lagstiftningen i syfte att effektivisera domstolsprocessen.

Han ser ut att bli bönhörd. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar på rättsväsendet i höstbudgeten som i sin helhet offentliggörs den 18 september. Även om domstolarna inte alls får så mycket som önskat tillförs cirka 280 miljoner kronor under 2020. Totalt handlar det om en miljard kronor fram till år 2022.

Justeringar i lagstifningen är också på väg. Justitiedepartementets promemoria Ds 2019:18 innehåller flera sådana förslag som bäddar för digital kommunikation i domstolsprocesser.

Det noteras att ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering ger goda möjligheter att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna.

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut bör all skriftlig kommunikation i domstolsprocesser kunna ske i digital form. Processrättsliga formkrav som hindrar digital kommunikation behöver därför anpassas eller tas bort.

I promemorian lämnas förslag till författningsändringar som syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation. Rent praktiskt handlar det exempelvis om att stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt genom elektronisk underskrift.

Vidare ska domstolsärenden få inledas digitalt, till exempel genom e-post. Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form. Det ska införas enhetliga och teknikneutrala regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag.

Promemorian är just nu ute på remiss. Svaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 13 november. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2021.

Läs mer: JuridikLagstiftningPolitik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inteIngen skada och sanktionsinvändningar bar inte
Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikationKompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstidOtillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandlingKoncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras omAllt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Torsten : Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
Olyckligt dom. Om en anbudsgivare har angivit t ex "mars 2024", så menar domstolen att det är fel eftersom det…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Det nämns inte i artikeln men i kammarrätten anger en domare skiljaktig mening vilken ändå är ger en intressant synvinkel:…
Björn : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Domstolen konstaterar helt väntat att förfarandet inte kan ändras under upphandlingens gång. Så det var det. Sedan ska avtal tilldelas…
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Och här är domen från förvaltningsrätten https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141445_4881-24%205660-24.pdf
Jakob Waldersten : Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
Länken hänvisar till annat mål än det som artikeln avser. Rätt mål finner ni här https://information.konkurrensverket.se/beslut/1_20260210141716_5355-25%205356-25.pdf
LII : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
Gissningsvis punkt 20 i domen....
LXV : Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
"Vår uppfattning är att skälet till att underleverantörerna generellt skulle hanteras i enlighet med artikel 63 är att den upphandlande…
Undrande upphandlare : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
En sak jag har svårt att förstå är varför förhandlat förfarande egentligen måste vara ett tvåstegsförfarande. Det går alldeles ypperligt…
Catherine Finér : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Bråttom är en ursäkt för dålig planering. Om en upphandlare är involverad i hela processen och inte bara pakethållare så…
David B : GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
Din bästa affär är alltid din nästa affär

Senaste inläggen

  • Ingen skada och sanktionsinvändningar bar inte
  • Kompabilitetskrav utgör inte teknisk specifikation
  • Otillåtet för anbudsgivare att justera uppgifter som rör obligatoriska krav efter utgångstid
  • Del 3: Nu ska ni få veta en hemlis…
  • Ny lag om offentlig säljverksamhet – vad innebär den för offentliga aktörer?
  • Koncernomsättning ska beaktas vid undantag för intern upphandling
  • Allt för stor risk för godtyckliga bedömningar – upphandling fick göras om
  • Hur precis måste en leverantör vara när den överprövar ett avtal?
  • Nyttjande av dotterbolag ska anses som åberopad kapacitet
  • Komplettering eller otillåtet åberopande av annans kapacitet?
  • GÄSTKRÖNIKA: Fler förhandlade upphandlingar – men varför stanna vid 1 av 20?
  • Förändrade ersättningsvillkor ändrade inte ramavtalets övergripande karaktär
  • Intresse av att konkurrera om avtal vid ogiltighetstalan
  • Konsekvenser av ett nytt obligatoriskt krav
  • Skaderekvisitet uppfyllt – trots bristande kravuppfyllelse

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 april
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • LOU på två dagar | 18-19 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | Hösten 2026
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026