Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så ska domstolarna hinna ikapp

En allt tuffare ekonomisk situation vid många domstolar gör att handläggningstiderna riskerar att öka. Digital kommunikation har potential att effektivisera arbetet samtidigt som regeringen aviserar resursförstärkningar.

| 2019-09-10
Lagbok
Mindre papper och mer it framöver. Foto: Patrik Svedberg.

Nyligen larmade Svea hovrätt om att man nått kapacitetstaket, något som riskerar att innebära länge väntan på dom i vissa ärenden. Fler domstolar har liknande utmaningar.

Enligt Anders Perklev, hovrättspresident vid Svea hovrätt, behövs ett omedelbart tillskott av resurser. På sikt vill han även se förändringar av lagstiftningen i syfte att effektivisera domstolsprocessen.

Han ser ut att bli bönhörd. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar på rättsväsendet i höstbudgeten som i sin helhet offentliggörs den 18 september. Även om domstolarna inte alls får så mycket som önskat tillförs cirka 280 miljoner kronor under 2020. Totalt handlar det om en miljard kronor fram till år 2022.

Justeringar i lagstifningen är också på väg. Justitiedepartementets promemoria Ds 2019:18 innehåller flera sådana förslag som bäddar för digital kommunikation i domstolsprocesser.

Det noteras att ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering ger goda möjligheter att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna.

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut bör all skriftlig kommunikation i domstolsprocesser kunna ske i digital form. Processrättsliga formkrav som hindrar digital kommunikation behöver därför anpassas eller tas bort.

I promemorian lämnas förslag till författningsändringar som syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation. Rent praktiskt handlar det exempelvis om att stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt genom elektronisk underskrift.

Vidare ska domstolsärenden få inledas digitalt, till exempel genom e-post. Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form. Det ska införas enhetliga och teknikneutrala regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag.

Promemorian är just nu ute på remiss. Svaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 13 november. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2021.

Läs mer: JuridikLagstiftningPolitik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras omOtydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Jimmy andersson : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Intressant fråga. Minns att vi hade en liknande problembild innan LUK kom som det fördes en del diskussion kring. En…
Lena Linde : Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Detta var en mycket bra artikel, som inte gömmer sig bakom floskler och svepande uttryck. Den är bara rakt upp…
David Sundgren : Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Ja, men notera att underleverantörer angavs vara ”avgörande för vår förmåga att skalbart anpassa oss till projekt av olika storlekar…
Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…
upphandlar1 : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Det har blivit ganska vanligt att beskriva dynamiska inköpssystem som ett kryphål i LOU. Kritiken utgår ofta från verkliga problem…
Maria : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Mycket intressant dom, hoppas att frågan går upp till HFD.
Björn : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Den grundläggande fråga man borde ställa sig är hur det kom sig att DIS har utvecklats till det monster det…

Senaste inläggen

  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal
  • Kammarrätten prövar mål med flera grunder
  • Upphandlingsrelaterat krav eller kontraktsvillkor?

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026