Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm
    • Praxisdagen • 24 nov 2026 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så ska domstolarna hinna ikapp

En allt tuffare ekonomisk situation vid många domstolar gör att handläggningstiderna riskerar att öka. Digital kommunikation har potential att effektivisera arbetet samtidigt som regeringen aviserar resursförstärkningar.

| 2019-09-10
Lagbok
Mindre papper och mer it framöver. Foto: Patrik Svedberg.

Nyligen larmade Svea hovrätt om att man nått kapacitetstaket, något som riskerar att innebära länge väntan på dom i vissa ärenden. Fler domstolar har liknande utmaningar.

Enligt Anders Perklev, hovrättspresident vid Svea hovrätt, behövs ett omedelbart tillskott av resurser. På sikt vill han även se förändringar av lagstiftningen i syfte att effektivisera domstolsprocessen.

Han ser ut att bli bönhörd. För att öka tryggheten föreslår regeringen satsningar på rättsväsendet i höstbudgeten som i sin helhet offentliggörs den 18 september. Även om domstolarna inte alls får så mycket som önskat tillförs cirka 280 miljoner kronor under 2020. Totalt handlar det om en miljard kronor fram till år 2022.

Justeringar i lagstifningen är också på väg. Justitiedepartementets promemoria Ds 2019:18 innehåller flera sådana förslag som bäddar för digital kommunikation i domstolsprocesser.

Det noteras att ökad digitalisering av domstolarnas mål- och ärendehantering ger goda möjligheter att effektivisera verksamheten, stärka rättssäkerheten och ge god service till medborgarna.

För att digitaliseringens möjligheter ska kunna utnyttjas fullt ut bör all skriftlig kommunikation i domstolsprocesser kunna ske i digital form. Processrättsliga formkrav som hindrar digital kommunikation behöver därför anpassas eller tas bort.

I promemorian lämnas förslag till författningsändringar som syftar till att möjliggöra eller underlätta digital kommunikation. Rent praktiskt handlar det exempelvis om att stämningsansökan i tvistemål och andra ansökningar enligt rättegångsbalken ska få göras digitalt genom elektronisk underskrift.

Vidare ska domstolsärenden få inledas digitalt, till exempel genom e-post. Rättegångsfullmakter ska få utfärdas i digital form. Det ska införas enhetliga och teknikneutrala regler om bekräftelse av handlingar och handlingars ankomstdag.

Promemorian är just nu ute på remiss. Svaren ska ha kommit in till Justitiedepartementet senast den 13 november. Författningsändringarna föreslås i huvudsak träda i kraft den 1 januari 2021.

Läs mer: JuridikLagstiftningPolitik

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

Upphandlare till stadskontoret i Malmö stad

Två entreprenadupphandlare till Danderyds kommun

Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikravNytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipenValfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vikten av en gedigen förstudieVikten av en gedigen förstudie
Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tidAvvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
Varför är det viktigt med CPV-koder?Varför är det viktigt med CPV-koder?
Tilldelningsbeslut som insiderinformation?Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

David Sundgren : Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
Det finns många saker att säga om denna dom om man även läser FR-domen och om man läste parternas inlagor…
Senior upphandlare : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tråkigt att kammarrätten kommer till denna slutsats. Förvaltningsrätten hade ett bättre domslut. Synd att det inte kommer upp till HFD.…
Björn : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Slående likt det nyligen beskrivna målet i Kammarrätten i Sundsvall (i en annan artikel på Inköpsrådet), men med helt olika…
Peter Wahlbäck : Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
Tack för en bra analys! Det intressanta är att Kammarrätten i Sundsvall (mål nr 705–708-26), som jag nyligen skrev om…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, David. Modellen du beskriver är en intressant medelväg, men jag har svårt att se att den…
David Sundgren : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Vad tror ni om en modell där UHM inför varje avrop anger och viktar vilka av de fem i upphandlingen…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för din fråga, Jon. Adda tillämpar särskild fördelningsnyckel på ganska olika sätt beroende på ramavtal, och svaret blir därför…
Jon : Varför är det viktigt med CPV-koder?
Intressant artikel. Även direktupphandlingsgränsen är ju avsevärt högre avseende de tjänster som omfattas av Bilaga 2 till LOU (dvs. ca…
Jon : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Hej! Intressant dom. Adda inköpscentral brukar ofta använda särskild fördelningsnyckel i sina ramavtal. Hur förhåller sig den här domen till…
Peter Wahlbäck : Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
Tack för kommentaren, Björn. Jag håller med om att den här typen av ”flexibla” fördelningsnycklar är förvånansvärt vanliga. Därför tycker…

Senaste inläggen

  • Nytt krav utgjorde otillåten ändring av minimikrav
  • Otillåten avropsmodell stoppar inte upphandlingen 
  • Valfrihet vid avrop inte förenlig med transparensprincipen
  • Vikten av en gedigen förstudie
  • Avvisad e-post på grund av filstorlek kom inte in i tid
  • Varför är det viktigt med CPV-koder?
  • Tilldelningsbeslut som insiderinformation?
  • Låga krav öppnar för nyskapande prisförklaringar 
  • Myndighetsutövning eller avtalsfråga? HFD prövar vite i vårdval 
  • Proportionalitetsprincipen begränsar för språkkravets räckvidd
  • Gå inte över ån efter vatten – därför är laglighetsprövning fel väg för LOV 
  • Koncernens totala omsättning ska beaktas vid intern upphandling
  • Tilldelningskriterier om högre löner än kollektivavtal förenliga med EU‑rätten
  • Tekniska krav behöver inte motiveras – men produktspecifika kräver ”eller likvärdigt”
  • Leverantör som inte uppfyllt obligatoriskt krav skulle utvärderas

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 20-21 okt
  • AI för upphandlare | 5 nov
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 10-11 nov
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 12 nov
  • Robusta IT-avtal | 17 nov
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 18 nov
  • Avtalsuppföljning med AI | 19 nov
  • Leda upphandlingar effektivt | 25 nov
  • Dialogförfaranden | 26 nov
  • LOU på två dagar | 2-3 dec 2026