Nya regler slår hårt mot LUF och LUFS

Nya enhetliga annonseringsregler kommer att gälla från och med den 1 januari 2021 för icke direktivstyrda upphandlingar som genomförs i enlighet med LOU, LUF, LUK samt LUFS.

De nya reglerna innebär bland annat att samtliga icke direktivstyrda upphandlingar ska efterannonseras vilket sannolikt kommer att få stora och eventuellt oönskade konsekvenser för upphandlande enheter och myndigheter som genomför upphandlingar i enligt med LUF samt LUFS.

Sedan tidigare har det varit obligatoriskt för upphandlande myndigheter och enheter att efterannonsera sina direktivstyrda upphandlingar. Vilka uppgifter som ska anges i direktivstyrda efterannonser är dock specifika för varje enskild upphandlingslag.

Skälet bakom de specifika reglerna är de helt skilda förutsättningar som exempelvis råder inom den klassiska sektorn och försörjningssektorn. En uppgift avseende kontraktsvärde kan vara oerhört känslig för en enhet som följer LUF och tämligen harmlös för en myndighet som följer LOU.

Av detta skäl finns det vid direktivstyrda efterannonser inom försörjningssektorn möjlighet att i efterannonsen ange huruvida inköparen medger att de känsliga uppgifterna publiceras i annonsen.

Reglerna innebär att statistik inkommer och att de enskilda uppgifterna kan undantas från publicering. 

Vilka uppgifter som efter årsskiftet ska anges i icke direktivstyrda upphandlingar återfinns i Upphandlingsförordning (2016:1162) och gäller för samtliga upphandlingar som annonserats i enlighet med LOU, LUF, LUK samt LUFS. I 14 § anges vilka uppgifter som ska anges i annonser om anbudsinfordran och i paragraf 14c anges vilka uppgifter som ska anges i efterannonser.

Enligt 14c § är det bland annat obligatoriskt att i efterannonser ange:

5. namn, organisationsnummer och kontaktuppgifter avseende den eller de som har tilldelats kontraktet eller ramavtalet,
6. om det är sannolikt att underleverantörer kommer att användas för utförande av kontraktet,
7. det uppskattade värdet av kontraktet eller ramavtalet vid tidpunkten för efterannonsen, och
8. hur många anbud som har lämnats i upphandlingen.

Enligt de direktivstyrda reglerna, vilka framgår av BILAGA XII i försörjningsdirektivet och som realiserats i Standardformulär 6, är det möjligt att indikera att man inte medger publicering av ovanstående uppgifter, en möjlighet som förefaller saknas i Upphandlingsförordningen.

Enligt 14c § är det därutöver obligatoriskt att i efterannonser ange:

6. om det är sannolikt att underleverantörer kommer att användas för utförande av kontraktet,

Denna uppgift är frivillig i direktivstyrda efterannonser inom försörjningssektorn.

Om vi tittar närmare på vilka uppgifter s om faktiskt är obligatoriska att ange i Standardformulär 18 – Meddelande om tilldelning av kontrakt på försvars- och säkerhetsområdet (se Kommissionens genomförandeförordning 2015/1986) så kan vi se att ungefär hälften av de uppgifter som gjorts obligatoriska i Upphandlingsförordningen (2016:1162) är frivilliga att lämna i Standardformulär 18.

Vi tror att de flesta vet att uppgifter avseende kontrakt och ramavtal kan vara mycket känsliga i upphandlingar som genomförs enligt LUF eller LUFS. Med anledning av ovanstående så ställer vi oss frågan om det verkligen är lagstiftarens syfte att de icke-direktivstyrda reglerna ska vara mer omfattande och långtgående än de direktivstyrda reglerna?

Är det rimligt att upphandlande enheter och myndigheter som agerar inom försörjningssektorn eller inom försvars- och säkerhetssektorn ska behöva lämna ut kommersiellt känsliga uppgifter i icke-direktivstyrda upphandlingar och samtidigt slippa vid direktivstyrda upphandlingar?

Vi vill också nämna att det enligt Upphandlingsförordning 14 § är obligatoriskt att ange värde i annonser om anbudsinfordran, denna uppgift är som ni säkert redan listat ut frivillig i direktivstyrda upphandlingar inom försörjnings- samt försvars- och säkerhetssektorn.

Per Werling 
Upphandlingsjurist
E-Avrop

Kristian Nilsson
Produktionsansvarig
Pabliq