Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?

RättsfallsanalysI ett mål där en kommun gjort de fakultativa uteslutningsgrunderna i 13 kap. 3 § LOU obligatoriska har kammarrätten funnit att ett antal brister inte var tillräckliga för att leda till uteslutning. Nathalie Bjerselius och Lukas Granlund, Cirion Advokatbyrå, analyserar domen.

| 2025-05-28
Lukas Granlund och Nathalie Bjerselius, Cirio Advokatbyrå.

BAKGRUND:
En kommun hade inlett ett öppet upphandlingsförfarande avseende skolskjutstrafik och undervisningsresor och genom tilldelningsbeslut antagit en leverantör. Bolaget som rangordnades på andra plats ansökte om överprövning och yrkade att upphandlingen skulle rättas på så sätt att ny utvärdering och tilldelning skulle göras, varvid anbudet från den vinnande leverantören inte skulle beaktas.

Som grund för yrkandet angav bolaget att den vinnande leverantören borde ha uteslutits enligt 13 kap. 3 § punkt 1, 3 och 8 LOU. Detta eftersom den vinnande leverantören hade varit föremål för tillsyn och inspektion vid vilka det framkommit brister i leverantörens verksamhet – bland annat hade Arbetsmiljöverket hittat fem olika brister och risker i leverantörens arbetsmiljöarbete.

Bristerna omfattade bland annat att leverantören använt lyftanordningar som inte hade genomgått nödvändig besiktning och en tryckluftsbehållare som inte uppfyllde säkerhetskraven, att leverantören inte uppfyllt sin skyldighet att anmäla egen transport av farligt avfall till länsstyrelsen, problem med föroreningar till följd av bland annat spill av bränsle på en fastighet, och explosioner av tre gasbussar som använts i trafiken (som dock hade blivit godkända på föregående besiktning).

Med hänvisning till dessa brister menade bolaget att leverantören hade åsidosatt tillämpliga miljö-, social- och arbetsrättsliga skyldigheter, gjort sig skyldig till allvarligt fel i yrkesutövningen som gjorde att leverantörens redbarhet kunde ifrågasättas, samt i allvarlig omfattning lämnat oriktiga uppgifter och undanhållit information.

Genom att i upphandlingsdokumenten ange att anbudsgivare skulle uteslutas från deltagande i upphandling om någon av de situationer som anges i 13 kap. 3 § LOU förelåg menade bolaget att kommunen hade gjort de fakultativa uteslutningsgrunderna obligatoriska och att kommunen var skyldig att tillämpa dem.

RÄTTSLIG BEDÖMNING FÖRVALTNINGSRÄTTEN:
Förvaltningsrätten inledde med att framhålla att det fick anses ostridigt mellan parterna att de annars fakultativa uteslutningsgrunderna i 13 kap. 3 § LOU hade gjorts obligatoriska genom upphandlingsdokumenten. Förvaltningsrätten fann vidare att de brister som framkommit var att betrakta som fel i leverantörens yrkesutövning.

Frågan var om dessa brister var att betrakta som allvarliga. Förvaltningsrätten framhöll att det vid en sådan prövning ska göras en proportionalitetsbedömning där det – på grund av åtgärdens ingripande karaktär – ska ställas stora krav på proportionaliteten. Vid bedömningen ska hänsyn tas till verksamhetens karaktär och omfattning, men även vad som förekommit efter att felen begåtts och vad som med fog kan förväntas om ett nytt avtal ingås.

Förvaltningsrätten ansåg inte att det var alltför anmärkningsvärt att ett så pass stort bolag som leverantörens uppvisar vissa brister vid myndighetskontroll eller att man har fordon i sin fordonsflotta som emellanåt drabbas av tekniska problem. Förvaltningsrätten ansåg inte heller att det i målet förekommit uppgifter som gav anledning att ifrågasätta att leverantören verkligen vidtagit de åtgärder som kommunen angett för att bristerna inte skulle upprepas. Förvaltningsrätten ansåg därmed inte att de anförda bristerna var av sådan karaktär att de utgjorde ett allvarligt fel i yrkesutövningen som gjorde att leverantörens redbarhet kunde ifrågasättas.

Vidare ansåg inte förvaltningsrätten att leverantören hade åsidosatt sina miljö-, social eller arbetsrättsliga skyldigheter på ett sådant sätt att denne skulle uteslutas från upphandlingen. Inte heller att leverantören inte själv informerat om de framkomna bristerna ansågs utgöra skäl för att angripa upphandlingen.

KAMMARRÄTTEN:
Bolaget överklagade till kammarrätten som, i likhet med förvaltningsrätten, bedömde att det som framkommit i målet inte medförde att någon av de aktuella situationer som anges i 13 kap. 3 § LOU förelåg.

Kammarrätten framhöll särskilt att det inte framgår av LOU-direktivet hur allvarligt ett åsidosättande av miljö-, social-, eller arbetsrättsliga skyldigheter ska vara för att kunna leda till uteslutning, men att det av de svenska förarbetena framgår att en väsentlig skyldighet eller ett åsidosättande av flera skyldigheter som inte anses vara väsentliga torde utgöra fall som bör leda till att leverantören får uteslutas. Med hänsyn till främst bristernas karaktär, omfattning och svårighetsgrad samt bolagets agerande ansåg dock inte kammarrätten att bristerna i aktuell situation varken var för sig eller tillsammans kunde anses innebära ett sådant åsidosättande som kan ligga till grund för uteslutning.

Vidare framhöll kammarrätten att begreppet ”allvarligt fel i yrkesutövningen” omfattar alla felaktiga ageranden som inverkar på leverantörens trovärdighet i professionellt avseende, men att det vanligtvis syftar på ett agerande som tyder på att leverantören har en felaktig avsikt eller har varit vårdslös i viss omfattning. Kammarrätten bedömde dock inte att det framkommit att leverantören i aktuell situation hade gjort sig skyldig till ett allvarligt fel i yrkesutövningen i LOU:s mening.

ANALYS:
Inledningsvis ska framhållas att avgörande för målet var att upphandlingsdokumenten hade gjort de fakultativa uteslutningsgrunderna i 13 kap. 3 § LOU obligatoriska. Annars hade ansökan fallit redan på grund här. När uteslutningsgrunderna är fakultativa kan nämligen den upphandlande myndigheten godtyckligt vid utvärderingsfasen välja om en uteslutningsgrund ska tillämpas eller inte enligt tidigare kammarrättspraxis.

För nästa fråga, det vill säga om det förelåg en uteslutningsgrund eller inte, kan följande framhållas: Som både förvaltningsrätten och kammarrätten framhåller följer det av proportionalitetsprincipen att oprecisa och vaga indikationer inte kan ligga till grund för ett så ingripande beslut som uteslutning. I föreliggande fall var det dock inte fråga om oprecisa och vaga indikationer, utan tillsyn och inspektioner från ett flertal myndigheter som vid flera tillfällen funnit brister i leverantörens verksamhet.

Kammarrätten ansåg – trots detta – inte att uteslutningsgrund förelåg. I denna del hade det varit önskvärt med någon ytterligare motivering från kammarrätten om varför så inte var fallet. Av tidigare praxis framgår att ett allvarligt fel i yrkesutövningen kan föreligga om en leverantör har brutit mot en författningsbestämmelse som gäller för leverantörens verksamhet. Även brister gällande tidigare fakturering och det förhållandet att en leverantör har deltagit i ett förfarande med osanna fakturor har ansetts utgöra sådana fel.

Vidare har det förhållandet att en leverantör inte inkommit med bevis för att visa att krav avseende rutiner för systematiskt miljöarbete uppfyllts, tillsammans med det faktum att leverantören inte tillämpat kollektivavtalsliknande villkor eller betalat in avgifter för försäkringar eller pensioner, ansetts medföra att leverantören i fråga inte ansetts uppfylla tillämpliga miljö-, sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter.

Såvitt vi känner till saknas dock ytterligare relevant praxis avseende åsidosättandet av tillämpliga miljö-, sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter, varför ett förtydligande i denna del hade varit särskilt önskvärt. På grund av kammarrättens knapphändiga motivering är det svårt att dra några mer generella slutsatser om var gränsen går för att en brist ska vara tillräcklig för att leda till uteslutning.

MÅL:
Kammarrätten i Jönköping mål nr 2793–24.

Text: Lukas Granlund, Nathalie Bjerselius, Cirio Advokatbyrå.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: KvalificeringUpphandlingUteslutning

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?"

  1. Upphandlare skriver:
    2025-05-28 kl. 17:42

    En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att tillämpa, eller inte tillämpa, 13:3 ända fram till kvalificeringsfasen? Behöver det inte framgå av UHD om 13:3 kommer att tillämpas eller inte?

    Svara
  2. Andreas skriver:
    2025-05-29 kl. 14:26

    Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.

    Svara
  3. Annika S skriver:
    2025-06-03 kl. 09:38

    Hej!
    Kan ni reda ut den här meningen lite – jag går vilse i olika ”inte”.

    Vidare har det förhållandet att en leverantör inte inkommit med bevis för att visa att krav avseende rutiner för systematiskt miljöarbete uppfyllts, tillsammans med det faktum att leverantören inte tillämpat kollektivavtalsliknande villkor eller betalat in avgifter för försäkringar eller pensioner, ansetts medföra att leverantören i fråga inte ansetts uppfylla tillämpliga miljö-, sociala eller arbetsrättsliga skyldigheter.

    Svara

Lämna ett svar till Annika S Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud