-Det har funnits en form av skuldslaveri kopplat till rekryteringen av migrantarbetare som är förfärlig. Med avtalet ställer vi tydliga ska-krav och leverantörerna har redan vid anbud behövt verifiera att det är fabrikerna – och inte de anställda – som ska stå för rekryteringskostnader, säger Kathleen McCaughey, strateg för hållbara leveranskedjor i Region Stockholm.
De senaste avtalen för handskar – ett för undersökningshandskar från 1 juni ifjol och det för operationshandskar av något högre kvalitet med avtalsstart 1 april i år – har växt fram med hårdare krav på arbetsvillkoren i Malaysia där merparten av den globala handskproduktionen sker.
De svenska regionvårdgivarna har länge haft kännedom om problemen med migranter som rekryteras från bland annat Bangladesh och Nepal.
Men ”verktyg” för att klara efterlevnad av avtalsvillkor har till stor del saknats.
-För två år sedan uppmärksammade internationella medier situationen vid en del fabriker i Malaysia och utifrån det har vi från regionnivå i Sverige under ledning av Region Östergötland kunnat genomföra ett flertal revisioner på plats i landet. Det har gett oss kunskap och underlag för att driva på förändringar med de avtalsvillkor som nu börjat gälla, säger Kathleen McCaughey
Runt 60 miljoner kronor omsluter handskinköpen i Region Stockholm under ett normalår, men under coronapandemin har behovet ökat.
I det regionsamarbete som finns för hållbara leveranskedjor, med stöd från ett nationellt samordningskansli, har de offentliga vårdgivarna delat upp ansvaret för att bevaka de olika produktkategorier som har beteckningen ”högrisk” gällande hållbarhet.
Fokus läggs inom fyra hållbarhetsområden: miljö, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor och bekämpning av korruption.
Just handskar är ett ansvar för Sydöstra sjukvårdsregionen (Östergötland, Jönköping, Kalmar) och modellen bygger på ett ansvar för riskanalyser och uppföljning.
-Att vi fått resurser att göra revisioner på plats i Asien ger en god grund för att kunna driva avvikelsehantering och att sätta in åtgärder vid kontraktsbrott. Kraven som vi ställt i den senaste upphandlingar var fler än tidigare och med goda möjligheter att verifiera vid utvärderingen av anbud.
Samtidigt innehåller de nya avtalen inte bara ”piska” utan även inslag av ”morot”.
-En särskild bonus har utgått om leverantörer kunnat visa bra uppföljningssystem i sina leveranskedjor. Att ha koll på kedjorna kräver resurser och därför var det naturligt att använda en modell som ger möjlighet att konkurrera även om man legat något högre i pris, säger Kathleen McCaughey.
Kritiker mot de usla förhållandena på fabrikerna i Malaysia – där en ”rekryteringsskuld” på upp till 5000 dollar kan förekomma med risk för livslång skuldsättning för fattiga migranter – kan hävda att det vore bättre med andra leverantörsmarknader.
Men Kathleen McCaughey tror på förbättringar genom kravställning:
-Det är svenska bolag eller säljbolag som vi tecknar avtal med, men vi har ju ingen laglig rätt att kräva bojkott av underleverantörer från ett specifikt land. Och jag tror även det är bättre för arbetsvillkoren att vi driver på för en förändring.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
