Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Dis – flexibelt sätt att upphandla

DisDEL 2 Dynamiskt inköpssystem, Dis, har nu funnits i sex år. Ett lämpligt smeknamn som fastnat hos mig är ”öppet ramavtal”. Ett första steg för att komma igång med Dis är att bygga upp kompetensen internt, skriver Linus de Mander, Forefront Consulting.

| 2024-04-15
Linus de Mander, Forefront Consulting.

Trots många fördelar som lägre risker, ökad konkurrens, ökad flexibilitet, snabbare upphandlingar och bättre leveranser med Dis har många inköps- och upphandlingsavdelningar inte testat upphandlingsmetodiken. Dags att våga testa!

Dynamiskt inköpssystem – vad är det?
Dynamiskt inköpssystem, Dis, eller ”öppet ramavtal” som det ibland också kallas, är en helt elektronisk process för upphandling och lagstiftarens svar på att anpassa LOU till en föränderlig omvärld. Trots namnet är Dis snarare en metod för upphandling, inte ett system.

Metoden innebär att leverantörer kan komma och gå och att köparen gör avrop vid behov. Inga stora åtaganden kring volym och pris behöver ”låsas in” på längre sikt.

Sverige införde möjligheten att använda Dis i lagen den 1 januari 2017, men andra europeiska länder har använt sig av Dis längre än så.

Det finns flera fördelar med Dis:
1 . Leverantörer kan kvalificera sig till Dis och därefter lämna anbud under hela giltighetstiden (kontinuerligt) när det kommer avrop vilket bland annat bidrar till en ökad konkurrens på marknaden.
2. De kvalificerade företagen kan välja om de vill lämna anbud, vilket minskar fallen med ”ovilliga leverantörer”.
3. Anslutning kostar inget och antalet leverantörer får inte begränsas och det finns inte heller samma krav på uppskattad volym och takvolym, vilket även öppnar för mindre och lokala leverantörer att kvalificera sig och lämna anbud.
4. Dis skapar en standardiserad process med möjlighet att förbättra avropen och därmed leveranserna utifrån till exempel marknadssituationen eller lärdomar ifrån tidigare leveranser. Detta kan medföra mer rättssäkra upphandlingar där ohälsosamma relationer med leverantörer undviks, och även att tvister eller problem med obsoleta villkor och priser i upphandlingar minimeras. ”Färska krav varje gång” som en kommun uttrycker denna process.
5. Eftersom leverantörerna redan är pre-kvalificerade blir ledtiden från avrop till leverans kortare och den administrativa bördan kan bli lägre då både den som upphandlar och den som lämnar anbud inte behöver utvärdera respektive fylla i en stor mängd dokumentation vid ett tillfälle.

Potentiella nackdelar med Dis kan vara:
1. Att det i vissa Dis-avrop kan vara svårt att få in anbud då leverantörerna inte är förpliktigade att lämna anbud trots att de är kvalificerade. I dessa fall behöver man analysera orsaken till detta och se om Dis-avropet behöver förändras.
2. Dis leder till mer löpande arbete med att kvalificera leverantörer respektive avrop vilket kan kännas som mer administrativt tungt, blir tidskrävande, men kan framgångsrikt avhjälpas genom att säkerställa en lämplig process och lämpligt systemstöd.
3. En nackdel kan även vara att man inte uppnår samma långa relation till en enskild leverantör som i traditionella ramavtal.

Tre snabba frågor till 25 kommuner 
Med tanke på att möjligheten att använda Dis har funnit i lagstiftningen i mer än sex år, och att konflikter och problem i ramavtal verkar allestädes närvarande, undrade Forefront hur det ligger till med användningen av Dis. Forefront ställde därför tre snabba frågor till 25 kommuner i Stockholmsområdet om deras användning av Dis.

  • 44 procent av kommunerna som svarade hade ett eget Dis, och de flesta av dem hade precis kommit igång med ett enda Dis eller några enstaka.
  • Av de kommuner som har testat Dis ser de flesta fördelarna och kommer att fortsätta använda Dis och även starta nya Dis inom andra områden. Till exempel Nacka och Stockholms kommun utmärkte sig med många egna Dis.
  • Större kommuner verkar ha en större förmåga och vilja att initiera egna Dis, men storleken leder inte automatiskt till att kommunen testat Dis. Även mindre kommuner i Stockholmsområdet har valt att satsa på Dis. Det tyder på att andra faktorer än storlek ligger bakom att man använder/inte använder Dis. De kan vara:
    – Personberoende – upphandlare som vill börja arbeta på ett nytt sätt. Att kommunen valt att satsa på Dis berodde i flera fall på att det inom kommunen finns en enstaka upphandlare som har kunskap om Dis och initierat ett Dis.
    – Att kunskapen om Dis behöver höjas även om alla kommuner kände till Dis.
    – Att det finns andra utmaningar inom inköpsavdelningen som man vill prioritera.
    – Att man upplever att Dis kräver mer administration än att upphandla på andra sätt.

Det finns uppfattningar att Dis inte passar för vissa områden inom vissa kommuner, samtidigt som andra kommuner har valt att ha egna Dis inom just dessa områden.

Flera kommuner lyfte att man självklart utvärderar typ av upphandlingsmetod inför varje nytt upphandlingsbehov, men vid tidsbrist är det troligtvis lättare att välja en traditionell upphandlingsmetod som upphandlarna inom kommunen behärskar väl.

Fördelarna med Dis verkar mindre kända, samtidigt som många lyfter fram ”ökad admin” som en av nackdelarna, även bland kommuner som inte testat Dis.

Systemmässigt är det tre system som används: Tendsign, Kommers och E-avrop. Systemleverantörerna säger att deras system fungerar med Dis förutsätt att rätt modul finns respektive att systemet är konfigurerat, men att det finns en uppfattning inom flera kommuner att Dis är beroende av specifika systemstöd, eller att befintliga systemstöd inte skulle stöda Dis.

En intressant fråga att undersöka vidare är om kommunens installation/konfiguration behöver uppdateras eller om det faktiskt är så att användarnas behov faktiskt behöver mötas bättre av systemstöden för att användandet ska kännas mer effektivt. Vid uppdatering av upphandlingsavdelningens systemstöd är det således viktigt att inte glömma kravställningen kring Dis.

Samtidigt är det flera kommuner som använts sig av Addas Dis (till exempel konstgräs) vilket ändå tyder på att de ser fördelarna men inte vill skapa egna Dis.

Det finns initiala trösklar för att komma igång med Dis, men de som har börjat med Dis ser fördelarna och planerar att skaffa fler Dis. Ett sätt att komma igång är att som ett första steg satsa på att höja kompetensen och samtidigt bestämma sig för att testa och lära sig och sedan jobba
med ständiga förbättringar på vägen.

Det fina med Dis är att det inte behöver bli perfekt från början. Testa!
Linus de Mander,
Managementkonsult, expert inom inköp och upphandling
Forefront Consulting

Serien om Dis:
Del 1: Dis – bra mix av offentligt och privat
Del 2: Dis – flexibelt sätt att upphandla
Del 3: Upphandlings-Ferrarin kvar i garaget

Läs mer: DisUpphandling

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkasFörtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantagetFörslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Inga krav som inte uttryckligen följer dokumentInga krav som inte uttryckligen följer dokument
Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättlästFörslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglernaSå ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgiftAvsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EUNy vägledning för att hantera leverantörer utanför EU

Nytt från Upphandling24

  • ”Från pärm till skärm”
  • Bolt i egen prisklass
  • Svaga leverantörer får nobben
  • Så skapades intresse för inköp
  • När skattekontot visar leverantörsproblem
  • Träget arbete ger resultat
  • “Kunniga, pålitliga, pålästa”

Kommentarer från läsarna

Marianne Hammarström : Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
Mycket bra. Tack för att ni driver detta och håller med att det är mycket svårtolkat.
Annika S : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Hej! Kan ni reda ut den här meningen lite - jag går vilse i olika "inte". Vidare har det förhållandet…
Andreas : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
Någon som har målnummer på kammarrättspraxis angående de fakultativa grunderna och att man kan välja tillämpning där? Hade missat det.
Upphandlare : Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
En fråga till författarna med anledning av analysens första stycke. Skulle det alltså vara ok att UM behåller valfriheten att…
Mikael Johansson : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Tack för att du lyfter detta. Det borde rimligtvis bli större möjligheter att använda det alla fall. Jobbade med LUF…
Anna : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Jag är helt med på Davids linje att genomföra förhandlat förfarande i ett steg. Jag har även kombinerat konkurrenspräglad dialog…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Håller helt med! Jag har genomfört förhandlade förfaranden i ett steg och så länge ingen lider skada ser jag inget…
David Sundgren : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Ja, men vad är det som hindrar att anbuden justeras efter ett anbudsmöte i ett öppet förfarande om inga obligatoriska…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Precis! Kostnader, såsom transaktionskostnader, måste som du är inne på alltid vägas mot nyttan. Min uppfattning är dock att det…
Kristian Pedersen : Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
Intressanta reflektioner. Jag har dock lite svårt att se att risken för oproportionerligt ökad favorisering och korruption skulle vara större…

Senaste inläggen

  • Förtroendet för rättskipningen riskerar att urholkas
  • Förslag 3: Ta bort verksamhetskriteriet i Hamburg-undantaget
  • Inga krav som inte uttryckligen följer dokument
  • Förslag 2: Gör teckal-undantaget mer lättläst
  • Hur allvarligt fel krävs för uteslutning?
  • Så ändras överprövnings- och skadeståndsreglerna
  • Avsteg från centralt villkor medförde upphandlingsskadeavgift
  • Ny vägledning för att hantera leverantörer utanför EU
  • Misstanke om jäv räcker inte för att avbryta
  • Förslag 1: Förhandlat förfarande bör tillåtas utan angivna skäl
  • Krävs mer än spekulationer för utredningsansvar
  • Ogiltigt, oacceptabelt, olämpligt – en orimlig (o)ordning?
  • Advokatbyråns 15 förbättringsförslag
  • Oklara omständigheter för preklusionsregler
  • Upphandlingsrättsliga föreningen firade 15 år

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Säkerhetsskyddad upphandling | 14 maj
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 22-23 oktober
  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 25 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Kvalificerad IT-upphandlare – Steg 2 praktisk tillämpning | Hösten 2025
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Hösten 2025