Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Se upp med administrativa kraven

ExpertkommentarSom de flesta av oss vet saknar upphandlingslagarna och de bakomliggande direktiven definition och reglering av begreppen skakrav eller obligatoriska krav. Alla krav som ställs i en upphandling ska i stället vara förenliga med de upphandlingsrättsliga principerna. Men vad gör man när principerna måste vägas mot varandra? Inköpsrådets expert Per Werling ger råd.

| 2021-08-17
Per Werling, upphandlingsjurist, E-Avrop.

Sedan 2016 har upphandlare kunnat luta sig mot Högsta förvaltningsdomstolens avgörande, HFD 2016 ref. 37 I-II. Domen innebär att en anbudsgivare måste kunna förlita sig på att samtliga obligatoriska krav som ställs i en upphandling just är obligatoriska och kommer upprätthållas genom hela upphandlingsförfarandet (öppenhetsprincipen). En leverantör som misslyckas med att visa att de uppfyller de obligatoriska kraven ska alltid uteslutas oavsett om kravet anses oväsentligt (likabehandlingsprincipen).

En grundförutsättning för obligatoriska krav är dock dess proportionalitet, vilket innebär att kravet måste vara nödvändigt och ha en koppling till det som upphandlas.

Två domar från kammarrätterna den senaste tiden pekar på svårigheten att avgöra vilken princip som ska äga företräde.

Kammarrätten i Göteborg, mål nummer 3025–20, menar att det finns obligatoriska krav som är så oväsentliga att det måste kunna ifrågasättas om de verkligen har en koppling till upphandlingsföremålet. I upphandlingen förelåg krav på att en mängdförteckning skulle bifogas både i PDF och Excel.

En anbudsgivare uteslöts för att de endast skickat mängdförteckning i PDF. Domstolen konstaterar att det gick att utläsa de efterfrågade uppgifterna i PDF-filen och fastslår att kravet inte är proportionerligt och därmed inte kan anses utgöra ett obligatoriskt krav.

Kammarrätten Sundsvall mål nummer 275–21 fastställer likt HFD att likabehandlingsprincipen har företräde. I den aktuella upphandlingen förelåg ett krav på att alla handlingar ska vara på svenska, vinnande leverantör lämnande en kreditupplysning på norska. Leverantören uteslöts trots att myndigheten angett att kreditupplysning mestadels innehöll siffror och att det var enkelt att utläsa att leverantören hade högsta kreditvärdighet. Domstolen konstaterar att ett avsteg från språkkravet skulle stå i strid med likabehandlingsprincipen.

Värt att notera är att det är den klagande leverantören som vinner i båda fallen. Myndigheten hade med andra ord gjort en felaktig bedömning.

Utifrån ovanstående rättsfall finns ingen möjlighet att dra några långtgående slutsatser eller hitta någon egentlig vägledning. Men den som säger att svenska upphandlare saknar kunskap skulle pröva att vara upphandlare i någon vecka.

Slutsats: Försätt aldrig din upphandling i en situation där du riskerar en tidskrävande överprövning och i värsta fall tvingas förkasta ett anbud utifrån oväsentliga administrativa krav. Var övertydlig med vilka undantag som råder från kraven och fundera alltid på om det finns anledning att beskriva och acceptera alternativa bevismöjligheter. Men det bästa tipset är dock att helt enkelt fundera över huruvida det administrativa kravet överhuvudtaget behövs?

Per Werling
Upphandlingsjurist, E-Avrop

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

3 kommentarer på "Se upp med administrativa kraven"

  1. Jarno skriver:
    2021-08-19 kl. 09:16

    Bra tankar!
    Så tröttsamt med dessa spretiga domar.
    Två helt olika bedömningar i en till synes likvärdig situation.
    Så hur man än väljer att göra så finns det alltid någon som kan säga att man gör fel.
    Underbart!

    Svara
  2. Jonas skriver:
    2021-08-19 kl. 14:42

    Kammarrätten i Sundsvall måste ha haft lite otur när de tänkte. Men ändå skapar detta en rättspraxis som upphandlare ska förhålla sig till. Jättebra Per att du uppmärksammar detta elände.

    Svara
  3. Lennart skriver:
    2021-09-08 kl. 11:44

    Frustrerande att rätten gör så usla och ologiska avgöranden. De förstör för alla och skapar den osäkerhet som skapar stora mängder överprövningar.

    Att intyg på norska inte kan accepteras i en upphandling där svenska intyg krävs är ju helt uppenbart. Det fanns inget att diskutera där innan KR gjorde något dumt.

    Att bifoga dokument i två format ska kunna åtgärdas genom en enkel komplettering dels för att ingen ny information tillförs anbudet och dokumentet som saknas innehåller dessutom bara information som UM redan har tillgång till i PDF format (15 kap. §5). I värsta fall, om ingen kan klura ut en så enkel lösning, bör upphandlingen göras om eftersom kravet är minsann oproportionerligt.

    Svara

Lämna ett svar till Lennart Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Per Werling

Per Werling är upphandlingsjurist på Antirio där han hjälper leverantörer och upphandlare att göra bättre affärer. Per har 20 års erfarenhet som rådgivare, kurslärare och föreläsare inom upphandlingsområdet. Han företräder såväl upphandlande myndigheter och enheter som leverantörer. Per har även publicerat läroböcker och artiklar inom offentlig upphandling.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud