Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så mycket mindre tjänar kvinnorna

Upphandlarnas löner är inte jämställda. Kvinnor tjänar genomgående sämre, även om man tar hänsyn till utbildning, erfarenhet, specialisering eller var upphandlarna arbetar. Det visar Inköpsrådets löneenkät

| 2017-04-24

Kvinnliga upphandlare tjänar i genomsnitt 37 696 kronor per månad. Motsvarande siffra för männen är 2 797 kronor högre (40 492 kronor). Det kan bero på andra faktorer än kön, till exempel, är det procentuellt sett fler något fler män som arbetar som upphandlare i Stockholm, än i mindre orter. Lönen är högre i Stockholm, vilket skulle kunna förklara skillnaden. Det gör den dock inte. Jämför vi lönen mellan kvinnor och män på samma typ av ort, kvarstår en skillnad i lön.

På mindre orter (med färre än 50 000 invånare) tjänar män 8,0 procent mer än kvinnor. I Stockholm är skillnaden större, 10,4 procent eller 4 321 kronor per månad. Lägger vi också till utbildning och jämför kvinnor och män med universitetsexamen är det också en löneskillnad, i det här fallet på 6,2 procent eller 2 422 kronor.

Entreprenadupphandlare tjänar mer än övriga upphandlare. Skillnaden är nästan 5 000 kronor per månad.

Även sett till erfarenhet kvarstår löneskillnaden. Män som har mindre ett års erfarenhet tjänar 9,0 procent mer än kvinnor med samma erfarenhet. Skillnaden håller i sig för spannet 1-3 och 3-6 års erfarenhet. Däremot krymper skillnaden vid erfarenhet mellan 6-10 eller 10-15 år. I dessa spann tjänar männen två till tre procent mer än kvinnorna.

När vi tidigare har gjort den här typen av jämförelser har vi fått frågor om skillnaden inte kan bero på att det är fler manliga upphandlare som arbetar med entreprenad eller it-upphandlingar, områden som ska betala sig bättre. I den senaste löneenkäten ställde vi därför frågan om de var specialiserade på ett visst område. Vi definierade det som att de arbetade minst 80 procent av tiden med den typen av upphandlingar.

Det visar sig mycket riktigt att entreprenadupphandlare tjänar mer än övriga upphandlare. Skillnaden är nästan 5 000 kronor per månad. Däremot var könsfördelningen jämn. Av de 145 personer i undersökningen som angav att de var specialiserade på entreprenader var 73 kvinnor och 72 män. Kvinnorna tjänade i genomsnitt 3 615 kronor mindre än männen.

It ger också bättre lön

Det var färre renodlade it-upphandlare i undersökningen, totalt 79 personer angav den specialiteten och av dessa var 60 procent män. Även i den här gruppen tjänar männen mer, närmare bestämt 10 procent eller 3 771 kronor mer per månad. It-upphandlare tjänar också bättre, 2 700 kronor, än övriga upphandlare (då har vi också tagit bort entreprenadupphandlare från gruppen övriga).

En annan skillnad mellan könen är titeln. I undersökningen är 60 procent av upphandlarna kvinnor, medan förhållandet är det omvända för upphandlingschefer: 40 procent kvinnor. Vi har alltså inte tagit med cheferna i lönejämförelserna här ovan.

Du kan själv göra urval och analyser på löneläget via Inköpsrådets tjänst. Du kan se hur lönen varierar med fem olika faktorer och även för sju andra titlar utöver upphandlare. Gå direkt till Lön för upphandlare och andra tjänster.

Analyserna bygger på en löneenkät som är genomförd av Inköpsrådet under oktober-november 2016.

[lönestatistik]

 

Läs mer: Karriär

Bo Nordlin

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Skada inte styrkt vid hävt ramavtalSkada inte styrkt vid hävt ramavtal
Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Skada inte styrkt vid hävt ramavtal
  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen