Regeringskansliet är inget föredöme

Konstitutionsutskottet har invändningar mot hur regeringskansliet sköter sina upphandlingar. Liksom tidigare visar granskningen på brister i dokumentationen som det så syrligt konstateras i betänkande 2018/19:KU10.

Det sliras på att följa rutiner samtidigt som dokumentationsplikterna inte tas på allvar. Exempelvis har muntliga offerter inte dokumenterats.

Enligt utskottet är det viktigt att upphandlingslagens dokumentationskrav efterlevs. Fördelarna med ett enhetligt system för dokumentation av upphandlingar betonas eftersom allmänna handlingar även i sådana ärenden då kan registreras eller hålls ordnade i enlighet med kraven i offentlighets- och sekretesslagen.

Gällande rutin vid regeringskansliet är att offerter ska begäras in från flera håll vid direktupphandling. Detta gäller även i situationer där lagen inte kräver det. I praktiken görs detta mycket sällan. Utskottets mening är att detta är en god ordning som det finns skäl att upprätthålla.

Den interna rutinen stadgar också att alla inköp över ett prisbasbelopp ska anmälas till den centrala inköpsfunktionen. Även på den punkten slarvas det.

Utskottet anser att denna rutin är nödvändig. Annars är risken att direktupphandlingar görs i sådan omfattning att brytgränsen överskrids. Dessutom innebär rapporteringen att myndigheten lättare kan skapa sig en bild av behovet av att upphandla ramavtal.

Slutligen påpekas att upphandlingslagen kräver att myndigheten ska besluta om riktlinjer för direktupphandling.