Rätt eller fel modell

Coronakommissionen riktar hård kritik mot regeringen och Socialstyrelsen över den modell som valdes för att klara tillgången till skyddsutrustning när pandemin slog till med full kraft förra våren.

Det framgår av det delbetänkande – i form av volym ett och två – som kommissionen presenterade nyligen.

Enligt kommissionen var det ett misstag av regeringen att ge ett så stort ansvar till Socialstyrelsen för inköp av skyddsutrustning. Uppdraget borde, menar kommissionen, ha gått till det man kallar en etablerad upphandlingsmyndighet.

Okonventionella lösningar som ett nationellt command center, liknande det som Region Stockholm byggde upp, nämns också som ett alternativ.

-Regeringen vände sig till en myndighet som normalt saknar operativa uppgifter. Att det var fel visas av att myndigheten tillämpade en krånglig och bakvänd upphandlingsprocess, summerar Coronakommissionens ordförande Mats Melin.

Granskningen fokuserar på pandemins första fas, våren 2020, då bristen på skyddsutrustning blev akut och delvis tvingade personal, främst inom kommunerna, att arbeta utan tillräckligt skydd.

Först under senvåren började försörjningskedjorna fungera, konstaterar Coronakommissionen.

I delbetänkandet betonas att både Folkhälsomyndigheten och MSB varnade för en annalkande pandemi kring månadsskiftet januari-februari ifjol, men att Socialstyrelsen inte informerade sig om läget i kommunernas vård och omsorg och att regeringen dröjde till 16 mars med ett uppdrag att säkra tillgången till skyddsutrustningen.

Regeringsbeslut kom sedan de tre storstadsregionerna – Stockholm, VGR och Skåne – manat till handling.

”De sex veckorna i februari och början av mars framstår därför i kommissionens ögon som förlorad tid för att avhjälpa bristen på skyddsutrustning.”, heter det i delbetänkandet.

Coronakommissionen skriver vidare:

”Uppdraget till Socialstyrelsen gavs till en myndighet som helt saknade såväl en organisation för, som erfarenhet av, upphandling på världsmarknaden i den omfattning som var nödvändig. En helt ny uppgift lades alltså på myndigheten, som fick utvidga sin inköpsavdelning och etablera ett nära samarbete med Försvarsmakten och FMV. Den process som Socialstyrelsen tillämpade vid sina inköp framstår som både krånglig och bakvänd med få proaktiva inslag. ”

Även otydligheten i krismodellen får kritik. Socialstyrelsens uppfattning om ett tydligt uppdrag – att endast komplettera regionernas och kommuners egna inköp – står i kontrast till andra aktörers bild av situationen.

”Vissa leverantörer var osäkra på om de fick leverera direkt till vårdgivare och vissa vårdgivare frågade sig om de fick använda egen utrustning eller behövde skicka in den till Socialstyrelsen.”

I en intervju med Sveriges radio tillbakavisas kritiken av Socialstyrelsens generaldirektör Olivia Wigzell. Hon menar att myndigheten klarade uppdraget väl utifrån förutsättningarna:

-Det var en ny uppgift för Socialstyrelsen och vi byggde upp det här, är min bedömning, mycket snabbt med hjälp av den kompetens som vi satte ihop i en särskild organisation.

Region Stockholm noterar det beröm som kommissionen delar ut för lösningen med ett command center. Inköpscentret inrättades vid Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Finansregionrådet Irene Svenonius, Moderaterna, ser en tydlig skiljelinje i rapporten och menar att regeringen måste ta till sig kritiken.

-Regioner och kommuner har gjort stora ansträngningar medan regeringens åtgärder har präglats av senfärdighet. Region Stockholms modell för att säkra tillgången till skyddsutrustning och läkemedel beskrivs exempelvis som en framgångsmodell medan regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att säkra tillgång till skyddsutrustning beskrivs som förlorade veckor, kommenterar hon.

Coronakommissionen planerar målgång för sin granskning med ett slutbetänkande i slutet av februari 2022.