Praxisdagen • 3 nov 2026 • Stockholm

9.30 Välkomna!
Välkomna till en spännande dag!
Sara Andersson Marmnäs, moderator och programansvarig, Inköpsrådet

Aktivitetsplikt och påtalandeskyldighet – hur långt sträcker det sig i praktiken?
De senaste åren har det blivit svårare för leverantörer att nå framgång vid överprövning och hävda brister i upphandlingsunderlag om det inte har påtalats under anbudstiden. Samtidigt har svenska domstolar kommit till olika slutsatser i hur långt denna påtalandeskyldighet sträcker sig. I ett interaktivt pass guidar Albatross advokater oss igenom några exempelfall med olika kategorier av invändningar och hur de har bedömts rättsligt, och ger råd kring hur du som beställare kan agera gentemot dina anbudsgivare i denna typ av frågor.
Kaisa Adlercreutz och Johan Lidén, advokater, samt Robert Moldén, doktor i upphandlingsrätt och EU-advokat, Advokataktiebolaget Albatross

Vad är tillåtet för att begränsa antalet underled?
Välfärdsbrott och arbetslivskriminalitet gör att allt fler upphandlande organisationer begränsar antalet underleverantörsled inom vissa branscher, vilket skapar både möjligheter och utmaningar för den offentliga affären. Men vad är egentligen tillåtet? I vilken utsträckning får antalet led begränsas? Finns det någon praxis att luta sig emot? Och vilka andra alternativ finns det för att motverka arbetslivskriminalitet? Advokat Hanna Trygg guidar dig genom rättsläget och vad du som upphandlar kan tänka på för att förhindra oegentligheter utan att ställa för långtgående krav.
Hanna Trygg, advokat, CMS Wistrand Advokatbyrå och Emelie Baniameri, biträdande jurist, CMS Wistrand Advokatbyrå

Hur viktiga är upphandlingsprinciperna i ditt löpande avtal?
Transparens- och likabehandlingsprinciperna är grundläggande under upphandlingsprocessen – men vilken betydelse har de när kontraktet väl är ingånget? EU-domstolen har prövat en upphandlande myndighets möjlighet att, med stöd av nationell civilrätt, tolka otydliga avtalsvillkor avseende garantitid. Agerandet ansågs strida mot principerna, eftersom förutsättningarna måste vara förutsägbara för leverantören redan innan avtalets ingående. Vilka konsekvenser får detta för er upphandlings- och avtalsfas? Och går det att se liknande resonemang i svensk praxis? Cirio Advokatbyrå analyserar avgörandet och belyser vad som bör framgå i upphandlingsdokumenten samt hur parterna bör hantera kontraktsvillkor under fullgörandefasen.
Lukas Granlund advokat, och Ida Markusson, biträdande jurist, Cirio Advokatbyrå

Var går gränsen för tillåtna kompletteringar av anbud?
Får en leverantör skicka in bevis i efterhand, trots att upphandlingen krävde att allt skulle ingå från början och lämnas på ett visst sätt? EU-domstolen har nyligen prövat detta i ett mål där det saknades en egenförsäkran, men där rätten ansåg att uppgifterna förekom på andra ställen i anbudet. Nu ska även Högsta förvaltningsdomstolen i Sverige pröva ett liknande fall. Christian Nilsson och Christoffer Löfquist går igenom målen och vad de betyder för dig som upphandlar. Du får bland annat svar på hur långt kompletteringsrätten sträcker sig, när fri bevisföring kan rädda ett anbud med brister, och om du kan kräva att bevis lämnas på ett specifikt sätt.
Christian Nilsson och Christoffer Löfquist, advokater, Foyen Advokatfirma

Onormalt låga anbud – ny praxis, nya möjligheter
Reglerna om onormalt låga anbud har länge kritiserats för att vara verkningslösa, inte minst eftersom tidigare rättspraxis godkänt allmänt hållna förklaringar av låga anbudspriser. Både myndigheter och seriösa leverantörer har upplevt att vinnande anbud ibland bygger på glädjekalkyler. Det senaste årets utveckling i rättspraxis visar dock på ett trendskifte, där domstolar har börjat ställa högre krav på leverantörers förklaringar och anbudskalkyler. Olle Lindberg och Albin Nyrén berättar om senaste praxis, om myndigheter som tagit strid, och vad du som upphandlar kan tänka på när du utreder om låga anbud är seriöst menade.
Olle Lindberg och Albin Nyrén, advokater, Advokatfirman Kahn Pedersen

Intern upphandling – då får du tillämpa undantaget
Det är vanligt förekommande att upphandlande myndigheter tillämpar undantaget för intern upphandling när de gör inköp från hel- eller delägda bolag – men när är det egentligen okej att använda sig av det? Rättspraxis går isär – för ett par år sedan kom en dom från kammarrätten i Göteborg som menade att ett kommunalt bostadsbolag inte fick använda sig av undantaget eftersom man verkade på en konkurrensutsatt marknad. Förra året konstaterade Kammarrätten i Stockholm tvärtemot när det gällde ett antal kommuners inköp av avfallstjänster från ett delägt kommunalt bolag. Nu ska frågan prövas av både Högsta förvaltningsdomstolen och EU-domstolen. Vi reder ut vad som gäller.
Henrik Seeliger, advokat, Advokatfirman Lindahl

Så kan din upphandling påverkas av nya föreslagna EU-regler
Under hösten presenterar EU-kommissionen sitt förslag på nya upphandlingsregler som syftar till att ersätta flera av de EU-direktiv som gäller idag. Helene Molander på Upphandlingsmyndigheten ger sin syn på vilka som skulle kunna bli de största förändringarna om förslaget blir verklighet och hur de kan väntas påverka den offentliga upphandlingen för svenska organisationer.
Helene Molander, chefsjurist och stf generaldirektör, Upphandlingsmyndigheten