Även om det finns strålande undantag är landets företagare är allt mindre nöjda med sina kommuners upphandlingar. Vid betygsättningen av företagsklimatet i Svenskt Näringslivs ranking hör upphandling till de delområden som 31 000 företagare fått tycka till om.
År 2008 var rikssnittet för upphandling 2,94 på en skala mellan ett (som står för dåligt) och sex (utmärkt). Sedan dess har betygstrenden varit stadigt nedåtgående för att i år landa på 2,66.
Markaryd har under alla år legat skyhögt över riket. Årets betyg är 3,56. På exakt samma höga nivå hittar vi Solna.
Linköping hör till dem vars resultat har förbättrats inom upphandling. Kommunen har kravlat sig upp till 2,74, alltså strax över snittet för riket. Pia Carlgren, näringslivsdirektör i Linköpings kommun, lovar att lägga i ytterligare en växel för att förbättra företagsklimatet i kommunen:
– Genom mer samordning, bättre stöd och service hoppas vi att Linköping kan bli en ännu bättre kommun att driva företag i.
Utan förbättrade omdömen för upphandling skulle Alingsås ha tappat mer i sammanlagt betyg än vad kommunen faktiskt gjort. Betyget på kommunens upphandlingar är 2,47, upp 0,17 enheter sedan i fjol.
Daniel Filipsson, moderat kommunalråd i Alingsås kommun, säger att man redan lägger fokus och resurser på förbättring:
– En del av de här frågorna handlar om att ändra rådande kulturer, vilket inte sker omgående, utan är en process.
Till de kommuner som sjunker i ranking, både sammanlagt och inom området upphandling, hör Göteborg, Västerås och Stockholm.
Företagarna betygsätter huvudstadskommunens upphandling med 2,37, ned från fjolårets 2,52 och en bit under snittet för landet. Erik Slottner, gruppledare för Kristdemokraterna i Stockholms stadshus, tycker det är rent pinsamt att vara femte sämsta kommunen i regionen:
– Istället för återkommunaliseringar, krångligare upphandlingar och högre skatter behöver vi göra det lättare för företag att etableras och verka i Stockholm.
Utöver upphandling har företagarna i undersökningen betygsatt en lång rad andra faktorer. I det sammanräknade betyget ingår exempelvis service till företag, dialog, tillämpning av lagar och regler, tillgång på kompetens med mera.
Den 26 september publiceras en mer detaljerad ranking.
”Kommunens upphandling” ligger under kategorin ”Kommunens myndighetsutövning” vilket är missvisande och riskerar sprida den felaktiga uppfattningen att offentlig upphandling skulle vara myndighetsutövning, vilket det inte är.
Källor: JO 3006-2005. JO 2002/03 s. 446, prop. 2001/02:142 s. 61 och 65, Hellners och Malmqvist, Förvaltningslagen med kommentarer, 2 u. 2007 s. 25, Hentze och Sylwén s. 478, samt prop. 2006/07:128 del 1 s. 142 f. och 240 och del 2 s. 598.
Hej
Jag är en av alla de företagsrepresentanter som lämnar anbud i upphandlingar. Det är en otrolig spridning i kraven. Inom va-sektorn där jag verkar så är det flera upphandlare som börjar lägga till så mycket krav att det tar veckor att fylla i för en leverans om ett par miljoner. Det går i princip inte att lämna anbud. Så jag är lite frågande när du skriver att det inte är myndighetsutövning. För mig är kunden upphandlande myndighet och är inte de arbetsmoment denne gör myndighetsutövning? Håller också med om att kvaliteten sjunker hos upphandlande myndighet. Det har börjat på sina håll bli så illa att ödmjukheten försvinner. I vissa fall riktas upphandlingen. Värsta hittils är en teknisk spec i en vaentreprenad som var en offert från en leverantör med mörkat pris. Jag har varit i kontakt med konkurrensverket men de klagar på resursbrist och att jag ej kunde vara anonym. Så för mig tycker jag att betygsättning känns skälig att bedömmas under myndighetsutövning baserat på ovanstående.
Hej Anders,
”Myndighetsutövning” är ett särskilt begrepp som återfinns i bl.a. Skadeståndslagen (3 kap. 2 §), Brottsbalken (20 kap. 1 §) samt Förvaltningslagen 14-21 §§ (FL gäller till viss del ändå vid offentlig upphandling). Dessa regler gäller alltså inte offentlig upphandling.
Det är viktigt att ni som leverantörer på den offentligt upphandlade marknaden (liksom andra personer) känner till vilka regler och rättsmedel som finns att tillgå mot upphandlande myndigheter och enskilda upphandlande tjänstemän och då vore det ju olyckligt om missuppfattningen att offentlig upphandling är myndighetsutövning och att nämnda lagrum är tillämpliga cementeras.
Att offentlig upphandling inte är myndighetsutövning innebär inte att den inte är oreglerad. Det problem du beskriver med mängden krav kan utgöra brott mot proportionalitetsprincipen om kraven inte står i proportion till det upphandlade föremålet. Om du upplever att kraven som ställs på er och den bevisning på er lämplighet är för långtgående i en upphandlingen rekommenderar jag dig att påpeka detta genom fråga/svars-funktionen så kan den upphandlande myndigheten göra en förnyad bedömning vilket borde leda till att kravet antingen motiveras så att ni får bättre förståelse för det, eller att kravet justeras.
De kommuner som följer upphandlingslagstiftningen till punkt o pricka blir nog inte helt poppis av lokala företagare kanske.. Såna här rankningar kräver betydligt djupare analys för att kunna användas i förbättringssyfte. Upphandling o inköp är förstås inte ”myndighetsutövning”.
En del upphandlare som tillsammans med deras beställare ställer krav på leverantörerna blir väl inte omtyckta av företagarna. Min erfarenhet är att de flesta företagarna, som jag har att göra med, vill att kommunen sänker kraven i upphandlingarna. Helst bara ge bort skattebetalarnas pengar till leverantörerna. Numera märker jag att allt fler upphandlare står på sig och sållar bort oseriösa företagare som inte ens ansträngar sig att hålla ordning på papper som intyg, certifikat etc. Ännu mindre ägnar tankar åt den standard som kommuner ska upprätthålla, genom att t.ex inte skicka med ett papper som beskriver hur man avser att upprätthålla kvalité eller värna om miljön. Min uppfattning är att en hel del leverantörer vill helst att kommunerna ska överföra skattepengar till leverantörernas bankkonton utan eller väldigt lite leverans av varor eller tjänster.Mitt betyg av en del leverantörer och deras leveranssäkerhet/ vilja att hålla sig till avtal: usel
Läser kommentarerna och undrar om inte det här är ett av problemen med att vi kommuner inte får högre betyg i den här frågan?
Det spelar ingen roll vad vi kallar det på insidan eller vad det heter i korrekta juridiska termer, kan vi inte förklara vad vi gör och vad vi vill (vårt behov och varför vi beslutar som vi beslutar) så spelar det ingen roll hur duktiga vi är i vårt arbete rent juridiskt, vi kommer iaf att upplevas som orättvisa och otydliga och det kommer alltid att upplevas som myndighetsutövning.
Vår kommun fick ett ganska bra betyg i det här, iaf i jämförelse med liknande och närliggande kommuner. Vi har satsat en hel del senaste tio åren på att förenkla och vara tydliga, klarspråka våra underlag, uttrycka oss på lättfattlig svenska och inte ”byråkratiska”, skapa dialog så ofta vi kan, mm, mm. Men vi följer lagen, har inte haft besök av KKV, har en överprövning var fjärde år och följer våra rutiner alltid, oberoende av vem som är leverantör. Och vi försöker alltid att säga NEJ på ett lättfattligt, trevligt och förklarande sätt.
Visst vi är också i hetluften ibland med diverse leverantörer, det hör till, men min tro är att om vi är rättvisa, följer de regler som finns men försöker underlätta anbudslämning, är ödmjuka och kan säga att vi gjort fel när vi gjort fel, visar tydligt att vi inte vill ha oseriösa leverantörer och kan förklara varför en anbudsgivare inte vinner, så får vi ett högre betyg. Vi blir lätta att förstå trots juridiken.
Hej
Spännande. Om jag då skriver följande.
1. En kommun gör en upphandling på partnering och tilldelar företag A. I upphandlingen står att alla UE skall upphandlas i samråd med B (beställaren). Ett företag D uppvaktar kommun och leverantör i 6 mån för att få lämna en offert. 2 dagar innan tilldelning till UE C så erhålls svaret att det inte riktigt är läge men snart varvid tilldelningsdagen av Under entreprenaden till företag C så kommunicerar Entreprenör A och Beställare B att de är så nöjda att UE C fått tilldelningen på löpande räkning.. När företag D undrar varför man inte fick lämna pris så svarar kommunen med att det är entreprenörens beslut, även om företag D hänvisar till samrådet. Skall sägas att entreprenadsumman fördubblades från 90 till 180milj.
Därefter upphandlar kommunen två entreprenader
Entreprenad 1 vinner företag D före företag C.
Entreprenad 2 Vinner företag C vida före företag D, notera dock att i ápriser som alltid skall visas för tillkommande arbete har dessa sjunkit med mellan 20-50% för företag C dvs i konkurrensen så har priserna fallit.
Kommunen gör ny upphandling tre anbud in och endast företag D har godkänt anbud. Nu avbryter kommunen i brist på konkurrens – inte budget.
Agerar fortfarande kommunen bra utifrån era ovanstående åsikter. För mig så brast de duktigt i samverkansentreprenaden, varför valde de att inte ta in fler anbud (den delen av entreprenaden var på ca 20-30milj).