Även i Finland pågår en totalrevidering av den nationella lagstiftningen kring offentlig upphandling. Bakgrunden till reformen är de EU-direktiv som antogs i april 2014.
Där, liksom här, hör förenklat upphandlingsförfarande till målen. Ytterligare syften är att öka de små och medelstora företagens deltagande i upphandlingar samt att skapa en väl fungerande övervakningsmekanism.
Till skillnaderna mellan länderna hör att Finland i högre utsträckning än Sverige fört in jävs- och korruptionsförebyggande bestämmelser. I regeringens proposition med förslag till lagstiftning om upphandlingsförfarandet (RP 108/2016 rd) finns steg som syftar till att minska risken för korruption i anslutning till offentlig upphandling.
Det föreslås att den upphandlande enheten ska få utesluta en anbudsgivare som otillbörligt försöker påverka upphandlingens innehåll. Samma sak om anbudsgivarens kontakter med den upphandlande enheten medför intressekonflikter.
Den upphandlande enheten åläggs att mer ingående än idag utreda bakgrunden till onormalt låga anbud. Ytterligare ett sätt att öka transparensen är krav på att den som vunnit anbudsförfarandet lämnar uppgifter om underleverantörer.
Enligt lagförslaget ska Konkurrens- och konsumentverket övervaka att upphandlingslagstiftningen iakttas.
Det finns ännu ingen närmare information om exakt när den nya finska upphandlingslagen träder i kraft. Rådgivningsenheten för offentlig upphandling bedömer att det inte blir före årsskiftet.
Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer