Upphandling är ett strategiskt verktyg i omställningen till ett mer hållbart samhälle. Men vad stoppar kommunerna från att upphandla mer hållbart? Det har Gröna Städers Hållbarhetskommission* undersökt i en ny rapport.
– Vi ville veta hur kommunerna genomför sina upphandlingar i praktiken och identifiera vad som hindrar dem att ta detta ansvar, säger ordförande Anna Ljungdell.
Rapporten bygger på intervjuer med tolv tjänstemän inom upphandling i fem, icke namngivna, kommuner av olika storlek över hela landet.
– Några av kommuner har tidigare lyfts fram som goda exempel inom området, andra inte. Överraskande nog hittade vi ingen större skillnad mellan dem i det aktuella fallet.
Intervjuerna utgår från en tänkt upphandling av arbetskläder. Den identifierar vilka hållbarhetsaspekter som kommunen kan väga in vid upphandlingen, vilka affärsmodeller som kan användas och vilka behov kommunerna tycker är viktiga att tillfredsställa.
Enligt rapporten finns ett antal brister i upphandlingsprocessen som gör att kommunerna snarare håller marknaden tillbaka än bidrar till en ökad takt i omställningen.
– Följden blir att en frustration bland de företag som tagit ansvar för att utveckla hållbara produkter och tjänster, säger Anna Ljungdell.
Kartläggningen visar på fyra utvecklingsområden:
Politiskt engagemang och styrning. Ett tydligare politiskt ägarskap av den strategiska upphandlingsprocessen skulle kunna ge det stöd som upphandlingsfunktionen upplever att den saknar, exempelvis vid avvägningar mellan funktion, kostnad, hållbarhet och risker.
– Här varierar det väldigt mycket mellan kommunerna. Många politiker har koll på policies men saknar grundläggande kunskap om hur själva processen går till och har inte något samlat grepp om hela kommunens inköpsapparat, säger Anna Ljungdell.
Tidsbrist. Fokus på det tidiga skedet (själva behovsanalysen) är särskilt viktigt för att öppna upp för alternativa lösningar och innovationer.
– Verksamheterna måste vara ute i bättre tid. Först då finns möjlighet att verkligen definiera behoven och därmed kunna styra om till innovativa, hållbara lösningar. Det krävs en tydlig struktur innan man drar igång en upphandling.
Bättre statligt stöd. Fler användarvänliga verktyg från Upphandlingsmyndigheten och stöd som bättre är anpassade till normalstora kommuners förutsättningar och resurser efterlyses.
– Det ställs samma krav på alla kommuner, oberoende av storlek. Många känner sig underbemannade och efterfrågar mer stöd och lathundar.
Mer utrymme för samverkan. Det finns stora behov av ökade kunskaper inom cirkulär ekonomi och för kommuner att lära av varandra.
– Samverkansforum där man träffas och utbyter erfarenheter är viktiga även för stora kommuner, säger Anna Ljungdell.
Tanken var att resultaten av kartläggningen skulle presenteras i riksdagen den 1 april, men de planerna har fått läggas på is till följd av coronaepidemin.
– Nu planerar vi att ordna ett webbinarium i stället där bland andra Agenda 2030-samordnaren Gabriel Wikström ska medverka, säger Anna Ljungdell.
* Gröna Städer är en medlemsorganisation som samlar 50-talet företag, kommuner och organisationer som verkar för en hållbar samhällsutveckling.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
