Klimatdeklaration ger nya möjligheter

Jag har den dagliga vanan att som en del av min omvärldsbevakning besöka Inköpsrådets och systersajten Upphandling24s hemsida. Ni som har samma vana kanske har noterat den senaste trenden inom entreprenadupphandling, nämligen villkor och krav rörande klimatpåverkan (se bland annat här, här, här, här, här senast här, se även Ds 2021:31).

”Klimatpåverkan” har blivit lika frekvent buzzword som ”sociala krav” blev när nuvarande LOU infördes 2017 och underlättade för kravställning avseende kollektivavtal och arbetsmarknadsinsatser i samband med upphandlingar.

Precis som då är det tydligt att ambitionen nu är stor hos många offentliga aktörer, men samtidigt står man inför liknande utmaning – hur ska kraven konkretiseras i upphandlingsdokumenten?

Om klimatdeklarationslagen
Det finns förvisso möjlighet att i dag ställa krav på miljöklasser hos entreprenadmaskiner och fordon, men utsläppen från dessa utgör endast en bråkdel av den klimatpåverkan som en entreprenad innebär.

Därför är det glädjande att nya lagen om klimatdeklaration för byggnader lett till synergieffekter som kommer att innebära stora möjligheter för miljökrav i framtidens entreprenadupphandlingar.

Lagens syfte och tillämpning avser nyproduktion av byggnader (med vissa undantag). Tanken är att byggherren vid sådana projekt ska deklarera entreprenadens klimatpåverkan i termer av kg CO₂e (koldioxidekvivalenter). Det finns, än så länge, inte några regler om att en ny byggnad ska ha en klimatpåverkan under en viss nivå.

Det är byggherren som ansvarar för att klimatdeklarationen upprättas och lämnas in för registrering i ett klimatdeklarationsregister. I PBL införs även krav på klimatdeklaration för att erhålla slutbesked (10 kap. 34 §).

Arbetet är givetvis tänkt att ske med hjälp av byggherrens konsulter och entreprenörer men till skillnad från exempelvis byggarbetsmiljösamordning och elektronisk personalliggare går det offentligrättsliga ansvaret inte att överlåta.

Boverkets nya klimatdatabas
För att kunna deklarera klimatpåverkan inhämtas i första hand specifika klimatdata för den i entreprenaden ingående varan eller materialet. Sådana klimatdata redovisas i en av produktleverantören särskild upprättad miljövarudeklaration enligt standarden EN 15804.

Om miljövarudeklaration inte finns att tillgå kan i stället Boverkets klimatdatabas användas. Databasen innehåller generiska klimatdata för de flesta byggprodukter, men för att ”stimulera” användning av specifika klimatdata är värdena i klimatdatabasen 25 procent högre än genomsnittet för byggprodukten.

Nya möjligheter i entreprenadupphandlingar
Enligt 4 kap. 3 § i LOU bör en upphandlande myndighet beakta miljöhänsyn vid offentlig upphandling om upphandlingens art motiverar detta. Min uppfattning är att de flesta entreprenader över viss storlek motiverar sådan miljöhänsyn. 

Även om klimatdeklarationslagen endast ska tillämpas vid nyproduktion innebär verktygen med redovisning av koldioxidekvivalenter helt nya möjligheter att ställa objektiva, mätbara och kontrollerbara villkor i de flesta entreprenadupphandlingar.

Det kan exempelvis avse:

Miljöegenskaper hos byggentreprenaden

Enligt 9 kap. 3 § i LOU får en upphandlande myndighet ange tekniska specifikationer på en vara, tjänst eller byggentreprenad som prestanda- och funktionskrav. I sådana krav kan miljöegenskaper ingå.

Det är alltså möjligt att vid upphandling av projekteringen av entreprenad (generalkonsultuppdrag) alternativt upphandling av totalentreprenad ställa krav på att entreprenaden eller enskilda ingående produkter ska ha en klimatpåverkan under ett visst antal kg CO₂e. Det förutsätter självklart att kraven är rimliga och föregåtts av fackmässig utredning.

Alternativa utföranden

Traditionellt har entreprenörer till privata beställare kunnat ge in orena anbud vilket brukar benämnas sidoanbud. Vid offentlig upphandling används i stället termen alternativa utföranden och skillnaden är att anbud med sådana utföranden endast får beaktats om de uppfyller villkoren i upphandlingsdokumenten (se 9 kap. 16-18 §§ i LOU).

I AMA AF 12 används koden AFB.313 där upphandlande myndigheten kan ange om sådana anbud är tillåtna, vad de i så fall ska avse samt hur det ska utvärderas gentemot övriga anbud.

Förfarandet utgör ett slags mellanting mellan utvärderingsgrunderna lägst pris och bästa förhållandet mellan pris och kvalitet eftersom anbudsgivarna inte är tvungna att inge anbud med alternativa utföranden. Alternativa utföranden kan användas vid både totalentreprenad och utförandeentreprenad.

I praktiken kan det i AFB.313 anges att alternativa utföranden är tillåtna och att anbudsgivaren då har möjlighet att byta ut byggprodukter till ”likvärdiga” och/eller föreslå alternativa genomföranden. Det alternativa utförandet ska medföra en lägre slutlig klimatpåverkan (lägre kg CO₂e) än den som redovisats i upphandlingsdokumenten.

Tilldelningskriterier vid utvärderingen

Vid utvärderingsgrunden bästa förhållande mellan pris och kvalitet i upphandling av generalkonsultuppdrag eller totalentreprenader kommer kg CO₂e att vara ett lämpligt tilldelningskriterium.

Konsultbolaget eller totalentreprenören åtar sig då genom sitt anbud att utifrån förutsättningarna i upphandlingsdokumenten projektera fram en entreprenad som enligt slutlig klimatdeklarationen kommer att understiga den i anbudet offererade klimatpåverkan. Differensen är sedan det som ingår i utvärderingen.

Särskilda miljömässiga kontraktsvillkor

Ett ytterligare alternativ är att med stöd av 17 kap. 1 § ställa särskilda miljömässiga villkor i upphandlingsdokumenten. Det kan exempelvis vara att vite ska utgå vid för högt kg CO₂e eller, lite roligare, att bonus erhålls om kg CO₂e understiger visst värde (särskilt i samverkansentreprenader!).

Tidigare referenser

Det kan vara vanskligt att ställa alltför stränga krav på entreprenörens tidigare referensentreprenader. Det är ju trots allt byggherren som till syvende och sist bestämmer över sin entreprenad.

Däremot är det rimligt och ändamålsenligt att ställa krav på att entreprenören över huvud taget arbetat med klimatdeklarationer i referensentreprenaderna.

Något tuffare kan däremot ställas på den personal som ska användas i entreprenaden. Om entreprenören förfogar över personal som kan uppvisa skicklighet och erfarenhet att sänka kg CO₂e i tidigare entreprenader och med bibehållen kvalitet i övrigt bör detta kunna premieras (se även denna artikel).

Avslutande ord
Min framtidsspaning är att koldioxidekvivalenter kommer att få nästan lika stor inverkan som priset vid större offentliga entreprenadupphandlingar. Vidare är det tänkbart att klimatdataredovisningen kommer att bli central del av olika miljömärkningar såsom Svanen, BREEAM, LEED och Miljöbyggand (SGBC).

Gör därför som jag och förbered dig genom att gå Boverkets anmärkningsvärt pedagogiska webbutbildning redan i dag!

Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu