Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Guidar kring offentlighet och sekretess

Krav på en ordentlig prövning utifrån ett detaljerat regelverk ska kombineras med skyndsamhet. Bedömningarna kring offentlighet och sekretess kan vara svåra och Upphandlingsmyndigheten har därför tagit fram ett mer detaljerat stöd för sekretessregler vid offentlig upphandling.

| 2021-05-19
Mattias Ljungkvist, Upphandlingsmyndigheten.

 

Det nya stödet har både en del som riktar sig mot upphandlande organisationer och en del mot leverantörsmarknaden.

Upphandlingsjuristen Mattias Ljungkvist har lett arbetet på Upphandlingsmyndigheten och säger att många av de frågor som kommer in till myndigheten är gemensamma från både upphandlande organisationer och leverantörer.

Det kan exempelvis gälla om uppgifter kring priser, organisationsbeskrivningar och offererade konsulters CV ska vara offentliga eller inte.

-Från upphandlande organisationer kommer exempelvis också frågor om hur sekretessprövning av anbud påverkas av att vissa leverantörer begärt sekretess för vissa uppgifter medan andra leverantörer inte begärt sekretess för motsvarande uppgifter. Grundregeln där är att individuella prövningar ska göras för uppgifterna i varje anbud, oavsett hur förutsättningarna ser ut.

-Från leverantörshåll kommer ibland frågor om att det dröjer med svar från en upphandlande organisation på en begäran att få ta del av allmänna handlingar, säger Mattias Ljungkvist.

Han tillägger att skyndsamhetskravet väger tungt i tryckfrihetsförordningen

-Som huvudregel innebär det att handlingarna ska tillhandahållas eller lämnas ut redan samma dag som begäran kommer in eller i vart fall senast nästkommande dag. Det innebär att man kan behöva lägga annat arbete åt sidan. En lämplig lösning, om det handlar om stora mängder material, kan vara att man gör en sekretessprövning av materialet i olika delar och lämnar ut handlingarna allt eftersom, med undantag för de uppgifter som omfattas av sekretess.

Det stöd som vänder sig mot upphandlande organisationer fokuserar på hur sekretessreglerna är utformade och dess tillämpning för offentlig upphandling.

Upphandlingsmyndigheten betonar att tryckfrihetsförordningen har som utgångspunkt att det är offentlighet som gäller för allmänna handlingar.

-Även om det finns undantag så tycker jag att man ska ha det i åtanke. Att inte lämna ut en allmän handling med hänvisning till att enstaka uppgifter i handlingen omfattas av sekretess är i regel inte en korrekt hantering av en begäran att ta del av en allmän handling, säger Mattias Ljungkvist.

Han lyfter fram betydelsen av en självständig sekretessprövning.

-Dels för att det ska göras, dels för att det finns en risk att domstolen skickar tillbaka ärendet om beslutet överklagas och upphandlade organisation får då börja om med arbetet.

-Sekretessdomar är ofta kortfattat skrivna och kan uppfattas som abstrakta och svåra att få vägledning från, men i grunden handlar det om att göra en ordentlig prövning kring risken för skada om uppgifterna lämnas ut och tydligt motivera beslutet till att en viss uppgift inte lämnas ut, säger Mattias Ljungkvist.

Annons

Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning med fokus på att projektleda upphandlingar. Du lär dig välbeprövade metoder för att lyckas leda projekt i hamn på rätt tid. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: Upphandling Sekretess och offentlighetUpphandlingsmyndigheten

Fredrik Mårtensson

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

4 kommentarer på "Guidar kring offentlighet och sekretess"

  1. A skriver:
    2021-05-20 kl. 11:50

    Det är viktigt med tydliga och rättssäkra upphandlingar, och vi utgår från att det är varje upphandlande myndighets ambition att främja det. Vi undrar därför hur tydligheten och rättssäkerheten påverkas av att anbudslämnarnas bevis för att de uppfyller ska-kraven i upphandlingar sekretessbeläggs. Väldigt ofta är konsulternas cv:n sekretessbelagda, och lämnas ut fullständigt maskade.

    Är det rimligt? Hur ska vi kunna se att den som vinner upphandlingen verkligen har den kompetens, erfarenhet och utbildning som krävs? Enligt vår erfarenhet är det inte alltid som upphandlande myndigheter kan avgöra om en utbildning är ”motsvarande” den utbildning som de kräver i ska-kraven. Inte heller om vissa referensuppdrag verkligen ger den erfarenhet som uppdragen kräver.

    Det här är ett problem för oss som är konsulter i en kunskapsbransch. Vi ser att konsulter utan rätt kunskap, kompetens och erfarenhet vinner upphandlingar med låga priser. Men vi kan inte påpeka det för de upphandlande myndigheterna, eftersom cv:na är sekretessbelagda i sin helhet. Det är inte ens alltid som konsulternas namn är offentliga, så att vi kan ta reda på om de har till exempel rätt utbildning för att kunna utföra uppdragen på ett bra sätt. Namnen spelar inte så stor roll, varken på konsulten eller uppdragsgivare i referenslistan. Men det är avgörande att konsulternas utbildning och typ av referensuppdrag är omaskade för att vi ska till exempel kunna överklaga. Eller avstå från att överklaga.

    Det här urholkar synen på vår kompetens och vår yrkeskår, förutom att det sänker priserna helt i onödan. Billigt är inte alltid billigast. Hur ska vi komma undan den här ovanan att slentrianmässigt begära – och bevilja – sekretess på uppgifter som är avgörande för att vi ska kunna säga att upphandlingsprocessen i Sverige faktiskt är öppen och rättvis? Det vore intressant att höra både vad en expert på sekretess i upphandlingar har att säga, och hur Upphandlingsmyndigheten ser på sitt uppdrag ur det här perspektivet.

    Svara
    1. Jakob Waldersten skriver:
      2021-05-21 kl. 17:52

      Mycket väl skrivet – håller fullkomligt med!

      Det är ett minst sagt lika stort bekymmer i entreprenadbranschen med upphandlande myndigheter som går helt på sekretessbegäran istället för att göra den lagstadgade kvalificerade sekretessbedömningen.

      Vidare verkar många offentliga organ missa att det är uppgifter och inte handlingar som kan sekretessbeläggas. Handlingen ska fortfarande lämnas ut, om än maskerad!

  2. Christer Ruda skriver:
    2021-05-20 kl. 12:04

    Vad gäller när ett företag begär att deras priser skall vara sekretessbelagda?
    1.Har det företaget ändå rätt att begära in priserna från de andra företagen?
    2.Hur skall de andra företagen kunna bedöma att upphandlingen gått rätt till då det ofta är en kombination av pris och utvärdering poäng som gäller för att man valt vilken leverantör som blir vinnare.

    Svara
  3. Enzo skriver:
    2021-05-20 kl. 12:20

    Offentlighet av en allmän handling i upphandlingssammanhang är inte en utgångspunkt i rådande praxis. Varken (de flesta) myndigheter eller domstolar bedömer på det sättet och gör det med full vetskap att de ignorerar regelverket. Sekretess är inte så sällan att verktyg för myndigheter att undvika granskning eller överprövning, vilket är helt klart olämpligt. Först behöver alla inse verkligheten, sedan kan man diskutera.

    Svara

Lämna ett svar till Enzo Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

terapan : AI – i offentlig upphandlings tjänst
Vilket var det första stora tekniska utvecklingssprånget inom offentlig upphandling enligt Magnus Josephson? Greeting : S2 Akuntansi
Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud