Den statliga Kliva-utredningen bedömer efter granskning av en stor mängd upphandlingar att det är vanlig med brister och missriktade krav som exempelvis gruppstorlekar.
Bristerna leder enligt Kliva-utredningen till att ett stort antal upphandlingar överklagas och att många dem behöver göras om. I många fall kan det då handla om brist på transparens och att det blir oklart för anbudsgivare om grunderna för tilldelningen.
Utredningen föreslår att de kommunala huvudmännen använder sig oftare av RFI utifrån att utbildningsanordnarna generellt arbetar med upphandling av vuxenutbildning och har värdefulla kunskaper och erfarenheter.
Ett annat av utredningens förslag är att Upphandlingsmyndigheten och Skolverket bör samverka kring att ta fram stöd för upphandling av vuxenutbildning som ökar beställarkompetensen i en förstärkt inköpsprocess.
Michaela Zankl har varit utredningssekreterare i Kliva-utredningen:
-Vår bild är att det ser väldigt olika ut med de krav som ställs i upphandlingar. Ett exempel är att huvudmännen sätter en numerär på antalet elever i en klass eller grupp. Risken är att det blir styrande – att exempelvis ett tak på 25 blir norm och att man aldrig har färre. Enligt styrdokumenten ska rektor besluta om resurser i adekvat omfattning.
-Vissa avtal riskerar faktiskt att försvaga de styrdokument som måste vara överordnade i vuxenutbildning – skollagen, förordningen om vuxenutbildning, läroplan och kursplaner. Så det finns problem med svaga upphandlingsunderlag där vi också ibland kan se rena felaktigheter som att man ställer krav kring hur nationella prov ska användas som inte är förenliga med styrdokumenten.
Det statliga betänkandet betonar att ersättningsmodellens utformning inte per automatik ger god kvalitet utan att det krävs ett bredare grepp,
-Vi har sett att man väljer att betala mer exempelvis för godkända elever och det är faktiskt en ersättningsmodell som saknar motsvarighet i skollagsreglerad utbildning – exempelvis att betygen skulle vara kopplade till skolpengen som gäller i grund- eller gymnasieskola. Betyg är ett väldigt trubbigt mätinstrument och det är betydligt enklare exempelvis inom Arbetsförmedlingens uppdrag stöd och matchning där ett lyckat resultat kan kopplas till att individen gått vidare till jobb eller studier och att det då påverkar leverantörens ersättning, säger Michaela Zankl.
Hon pekar även på brister i kommunernas behovsanalys som bedöms vara av mycket varierande kvalitet.
-I vissa fall görs de inte alls eller till och med att förfrågningsunderlag från en annan kommun i princip kopieras. Så kan man inte jobba som huvudman utan det krävs en klar målbild om den undervisning som man tänker beställa och att anpassning sker efter lokala behov, säger Michaela Zankl.
Uppsala är en kommun som redan tagit intryck av Klivautredningen med ökat fokus på kvalitet i en ny, stor upphandling av vuxenutbildning för bland annat Svenska för invandrare, SFI.
Upphandlingen bygger på ett fast pris per utbildning som gör att kommunen kan ställa tydliga krav på leverantören.
Undervisning med forskningskoppling, beprövad erfarenhet och möjligheterna att möta elevernas förutsättningar är centrala kvalitetskrav i upphandlingen.
Leverantörerna måste också möta ökade krav på flexibla studieformer – exempelvis att kunna kombinera undervisning i klassrum med distansstudier.
–För oss är det viktigaste av allt att erbjuda våra elever en utbildning av god kvalitet, oavsett om den sker i klassrummet eller på distans. Därför var det viktigt att höja och förtydliga kraven gällande digitalisering och organisering av flexibla studieformer, säger Lena Winterbom, direktör för Uppsala kommuns arbetsmarknadsförvaltning.
Uppsalastrategin har följts av Klivautredarna:
-Det är ett bra exempel på hur man kan ställa krav på anordnare som förstärker styrdokumenten på ett bra sätt, säger Michaela Zankl.
Vissa kommunen använder sig annars av en valfrihetsmodell i form av auktorisation där godkända leverantörer får konkurrera om uppdragen. Enligt betänkandet är sådana lösningar i behov av en författningsreglering.
Klivautredningen slår fast att upphandlingsrätten gäller för kommunal vuxenutbildning. Uppsalaprofessorn Olle Lundin har på utredningens uppdrag särskilt analyserat den delen.
-En tidigare utredning kom fram till att vuxenutbildning inte omfattas av LOU och på vissa håll i branschen väckte det en känsla av att det kan finnas ett annat sätt att få till stånd avtal mellan huvudman och leverantör, säger Michaela Zankl.
-Därför kändes det viktigt att klargöra rättsläget och det tycket vi betänkandet gör med Olle Lundins rättsutlåtande att vuxenutbildningen med största sannolikhet omfattas av LOU. Vi hoppas att kommuner som känner frågetecken kring rättspraxis inte bara läser utredningen utan särskilt det rättsutlåtande som finns som bilaga och som kan ge vägledning.




Procentuell fördelning innebär också svårigheter. Är det antal avrop eller pengar? Antal avrop så kan den som är rankad 2a få avrop som är värd…
Metoder för utvärderingKommentar av Johan på Metoder för utvärdering