I slutet av förra året presenterade utredaren Samuel Engblom sina förslag, vilka överlag tagits emot positivt av ideella organisationer men får kritik från bransch- och arbetsgivarorganisationer.
Remisstiden har nu gått ut och från domstolarna är kritiken samstämmig: konsekvensanalyser för rättsapparaten saknas och fler upphandlingsmål lär bli resultatet om utredningsförslagen genomförs.
Kammarrätten i Jönköping konstaterar i sitt yttrande att det rör sig om komplexa rättsområden som bland annat kommunerna ska tillämpa för att öka samverkan med idéburna aktörer.
”Det gäller såväl ingående av ett IOP som att reservera deltagandet i ett valfrihetssystem eller en upphandling av tjänster. De offentliga aktörerna kommer att ställas inför många gränsdragningsfrågor i förhållande till upphandlingslagstiftningen och det är sannolikt att rättsliga tvister kommer att uppstå. Med hänsyn till detta saknar kammarrätten en utförligare konsekvensanalys av förslagen i betänkandet. Framförallt konsekvenserna för de allmänna förvaltningsdomstolarna, men även för den statliga tillsynen över efterlevnaden av upphandlingslagstiftningen. Ett ökat antal ingående av IOP:er bör innebära en ökad arbetsbörda för Konkurrensverket. Konsekvenserna för domstolarna berörs inte över huvud taget.”, sammanfattar domstolen.
Kammarrätten i Stockholm riktar kritik mot att komplicerade EU-rättsliga frågor helt lämnas åt rättstillämpningen att besvara och ser det som olyckligt när ambitionen för upphandlingsmål annars är att försöka begränsa antalet överprövningar.
Om möjligheterna att reservera kontrakt till idéburna aktörer går bedömningarna isär. Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket avstyrker exempelvis det förslaget med hänvisningar till juridiska svårigheter.
Från arbetsgivarorganisationer hänvisas till Alingsåsdomen från HFD tidigare i år med ett snävt utrymme för att ingå IOP-avtal. Svenskt Näringsliv och Kompetensföretagen menar att rättslägen inte bör justeras efter domen.
Malmö stad och Svenska kyrkan är två rättsinstanser som vill se en särskild IOP-lag för att klargöra rättsläget.
”Det otydliga rättsläget i Sverige är förmodligen en viktig anledning varför det inte finns fler IOP-avtal. Vidare är det bekymmersamt att utredaren lägger ett stort ansvar på kommuner och regioner att själva pröva sig fram i gränslandet mellan IOP och LOU.”, anser Malmö stad.
SKR och Konkurrensverket är tveksamma till förslaget om ett särskilt register för idéburna aktörer skulle få praktisk betydelse
SKR saknar också juridisk klarhet kring kvinnojourernas verksamhet, där organisationen drivit linjen att den bör kunna undantas från upphandling.
Arbetsförmedlingen, Alingsås kommun (med hänvisning till IOP-domen), Funktionssätt Sverige (som representerar 400 000 medlemmar inom 46 förbund) samt större kommuner som Stockholm, Göteborg och Uppsala tillhör de mest positiva remissinstanserna.
Vill du bli bättre på att projektleda upphandlingar?
