Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så kan skaderekvisitet tillämpas

RättsfallsanalysKammarrätten i Stockholm har kommit med ett avgörande angående tillämpningen av skaderekvisitet. En anbudsgivare lämnade in ett anbud som inte uppfyllde samtliga ska-krav. Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater, refererar domen.

| 2021-10-26
Johan Stern och Alexander Hantosi, Ramberg Advokater.

Sammanfattning
I normalfallet kan en anbudsgivare vars anbud rätteligen förkastats inte anses uppfylla skaderekvisitet. Om bolaget däremot kan visa att inga andra anbud heller uppfyller samtliga ska-krav, eller att anbudsgivaren hade kunnat uppfylla det ska-krav som den blivit förkastad på till följd av en otydlighet i ska-kravets utformning, kan bolaget anses ha lidit skada.

Fakta i målet
Uppsala kommun upphandlade profilprodukter. Tupp Reklam, vars anbud hade förkastats, ansökte om överprövning. Bolaget gjorde gällande att vinnande anbud, trots omfattande sekretess, likväl som alla andra anbud, inte uppfyllde samtliga ska-krav och att Tupp Reklam hade kunnat offerera en produkt som uppfyller ska-kravet om kravet i upphandlingen hade varit tydligare formulerat.

Domstolens bedömning
Förvaltningsrätten avslog Tupp Reklams ansökan om överprövning eftersom bolaget inte visat att skaderekvisitet var uppfyllt.

Kammarrätten konstaterade att en anbudsgivare vars anbud rätteligen förkastats normalt sett inte anses lida skada till följd av felaktigheter i upphandlingen. Men det kan finnas skäl att pröva en invändning mot det vinnande anbudet om invändningen direkt eller indirekt skulle medföra att det inte finns något annat anbud att anta och att upphandlingen därför måste göras om.

Det kan också finnas skäl om de påstådda bristerna har ett samband med grunden för förkastande av Tupp Reklams anbud, och anbudet skulle ha utformats på ett annat sätt om inte bristerna hade funnits.

I målet kunde Tupp Reklam ”med viss konkretion” visa på omständigheter som talade för att inga anbud uppfyllde samtliga ska-krav. Dessutom gjorde bolaget gällande att det hade kunnat offerera en annan produkt, som uppfyllde ska-kraven, om det hade framgått tydligt av ska-kravet.

Med detta ansåg kammarrätten att Tupp Reklam fört fram tillräckligt för att ha ett berättigat intresse av att få sina invändningar prövade i sak. Kammarrätten upphävde därför förvaltningsrättens dom och återförvisade målet till förvaltningsrätten för fortsatt handläggning.

Analys
Den aktuella frågeställningen är relativt vanligt förekommande. I detta mål hade dessutom de övriga anbuden belagts med omfattande sekretess, varvid det förelåg en utmaning för Tupp Reklam att styrka sina påståenden.

Vad gäller den första grunden att skada kan föreligga för en anbudsgivare vars anbud rätteligen förkastats om det inte finns några kvarvarande anbud, är den sedan tidigare avgjord av EU-domstolen och svenska domstolar.

Den andra grunden för skada är lite mer intressant, och kan ses som en tillämpning av transparensprincipen, förmodligen utifrån hur talan förs. Trots att en anbudsgivares anbud rätteligen blivit förkastat, kan en otydlighet i kravställningen medföra att anbudsgivaren riskerat eller lidit skada.

Ett alternativ till detta, lite beroende på yrkande, är att redan från början göra gällande att det ska-krav som anbudet blivit förkastat på är otydligt i något avseende. Om så inte sker, kan domstolen alltså fånga upp detta, genom att i vart fall inte förta anbudsgivaren möjligheten till en rättslig prövning i sak.

I det här fallet skulle det inte vara förvånande om Tupp Reklam justerar sin talan på så sätt att ska-kraven i upphandlingen är otydliga och/eller oproportionerliga, varpå upphandlingen måste göras om. Dock torde rättelse på så sätt bolaget först yrkade vara mindre sannolik.

Om Tupp Reklam väljer att i förvaltningsrätten hålla fast vid att övriga anbudsgivare inte uppfyller ska-kraven (där uppgifterna omfattas av sekretess) kan rätten, inom ramen för sitt utredningsansvar, självmant inhämta dessa i omaskerat skick och pröva målet utifrån de inhämtade sakuppgifterna. Att så inte skedde kan ha varit en bidragande orsak till att kammarrätten återförvisade målet.

Målnummer och domstol 
Kammarrätten i Stockholm mål nummer 5104-21.

Juristpanelen

Läs mer: Rättsfallsanalys

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

HBV söker offentlig inköpsstrateg på enheten Ramavtal

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemetFörslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövasSkada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Björn : Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
Rättsfallet är ett klart rättsövergrepp. Att UM angriper partens talerätt är fullständigt oacceptabelt och upprörande – skamlöst. Företeelsen är vanligare…
Monika : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Ett av de bästa förslagen jag har hört på länge! ESPD tillför ingenting förutom krångel
Mia : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Men äntligen! ESPD tillför ingen minskad administrativ börda i en upphandling, krånglar bara till det. Tycker det är skönt när…
Camilla Hulkki : Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Håller helt med, detta är min käpphäst, jag tar upp den i alla sammanhang jag kan. Vi har tappat SME-företag…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för ditt inspel. Det stämmer att upphandlingslagstiftningen är avsedd för upphandling och att ett auktorisationssystem, i strikt mening, inte…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för din kommentar Jimmy! Precis som du är inne på fanns ett tydligt behov av LUK, eftersom regelverket tidigare…
Gustav : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Upphandlingslagstiftningen har aldrig varit avsedd för annat än upphandling. Auktorisationssystem är per definition inte upphandling. Auktorisationssystem kan och ska ha…
Jimmy andersson : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Intressant fråga. Minns att vi hade en liknande problembild innan LUK kom som det fördes en del diskussion kring. En…
Lena Linde : Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Detta var en mycket bra artikel, som inte gömmer sig bakom floskler och svepande uttryck. Den är bara rakt upp…
David Sundgren : Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Ja, men notera att underleverantörer angavs vara ”avgörande för vår förmåga att skalbart anpassa oss till projekt av olika storlekar…

Senaste inläggen

  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 17-18 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Robusta IT-avtal | 15 april
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026