Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Så dyrt är det att överpröva i Finland

Förenklingsutredningens förslag om att avgiftsbelägga ansökningar om överprövning debatteras flitigt. I andra länder är avgifter i upphandlingsmål den vanliga ordningen och också förenligt med unionsrätten.

| 2019-03-06

Får förenklingsutredningen som den vill kommer det att efter halvårsskiftet kosta 7 500 kronor att lämna in en ansökan om överprövning. Bland remissvaren på den statliga utredningen finns en mängd åsikter, de flesta negativa, om avgiften. Ska den ens finnas och hur stor behöver den vara för att minska mängden ansökningar?

Även från rättsvårdande myndigheter tvekas det över om avgift är rätt väg att gå. Förvaltningsrätten i Linköping menar exempelvis att det är högst tveksamt om avgiften har någon som helst effekt på benägenheten att ansöka om överprövning. Det finns istället risk för en ökad administrativ börda.

I många andra EU-länder kostar det att klaga. I exempelvis Finland är avgiften, till skillnad från det svenska förslaget, progressiv. De avgifter som tas ut för behandling av upphandlingsärenden i Marknadsdomstolen (motsvarar svensk förvaltningsrätt) regleras i lagen om domstolsavgifter.

Kostnaderna justerades upp vid årsskiftet. Vid tvister, överklaganden och andra rättsliga förfaranden tas en domstolsavgift på motsvarande 21 000 kronor ut.

Såsom tidigare varierar avgiften beroende på upphandlingens värde. Om den omtvistade upphandlingen är på mer än motsvarande tio miljoner kronor ökar avgiften till cirka 42 000 kronor.  För upphandlingar värda minst hundra miljoner kronor kostar det runt 65 000 kronor att klaga.

Ärenden som lämnas utan vidare behandling, utan att avgörande fälls i huvudsaken, avvisas eller avskrivs har en särskild taxa. Här är rättegångsavgiften drygt fem tusenlappar.

Vid sökande av ändring hos högsta domstolen eller hos högsta förvaltningsdomstolen i ett ärende som avgjorts av marknadsdomstolen är rättegångsavgiften lika stor som i lägre instans och bestäms enligt samma principer som i marknadsdomstolen.

Enligt förenklingsutredningens resonemang skulle differentierad avgift skapa stora bedömnings- och handläggningsproblem för domstolarna. I och med att det på ett så tidigt stadium inte är självklart hur mycket en upphandling kommer att omsätta riskerar värdet att bli ytterligare en tvistefråga.

Läs mer: EUJuridikLagstiftningÖverprövning

Amanda Hallström

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

2 kommentarer på "Så dyrt är det att överpröva i Finland"

  1. Pernilla Hallberg skriver:
    2019-03-08 kl. 08:05

    Som mikroföretagare är jag ofta beroende av att gå samman med andra småföretag för att kunna lämna anbud på en upphandling. Att ta en avgift på 45000 kr för överklagan av en upphandling på över 10 miloner innebär att avgiften skulla vara mellan 0,5-1 % av omsättningen för många av mina små företags-kollegor. Det skulle motverka småföretagares möjligheter för jämlika vilkor vid upphandling, och skulle innebära att upphandlande myndighet har lättare att inte agera korrekt med grundkraven när det gäller småföretag, eftersom ingen kommer överklaga.

    Svara
  2. Roger Johansson skriver:
    2019-03-11 kl. 08:02

    Det är även i Finland olyckligt att avgiftsbelägga rätten att få sin sak rättsligt prövad. Motiveringen är att man vill komma åt okynnesöverklaganden och att avlasta domstolsväsendet. För att kompensera för rättsäkerheten i upphandlingsärenden undrar man om upphandlingstillsyningsmyndigheten är tänkt att ta rollen som förstainstans. Å andra sidan misstänker jag att tillsyningsmyndigheten i praktiken kommer behöva vara starkt restriktiv och selektiv i vilka ärenden den tar till gransking.

    Svara

Lämna ett svar till Pernilla Hallberg Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Markus Garfvé : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Tack för artikeln. Hade varit intressant om artikeln även hade tagit upp om syftet med bestämmelsen hade uppfyllts. Har handläggningstiden…
David Sundgren : Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
Preklusion betyder i detta fall att en part inte utan giltiga skäl får åberopa omständigheter efter att tidsfristen löpt ut.…
Karin : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Sarbanes-Oxley (SOX) Act of 2002 innebar att USA ägda företag i Sverige kunde tvingas lämna ut all dokumentation till USA…
Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud