Så har allmännyttiga Uppsalahem valt att stöpa om de jämställdhetskrav som ställs vid alla upphandlingar till ett värde av minst 100 000 kronor.
Företaget, ägare av omkring 17 000 bostäder och med en årlig inköpsvolym på 1,2 miljarder kronor, ses allmänt som förebild inom allmännyttan i arbetet med jämställdhetskrav.
Men de ska-krav som företaget införde 2018 har nu fått ge plats för den delvis nya strategin för att främja konkurrens och utveckling tillsammans med branschen.
-Vi har gjort en del revideringar av vår kravställning. Inledningsvis kunde vi se att ska-kraven ledde till att vi tvingades förkasta många anbud., förklarar Anna Freiholtz, hållbarhetschef på Uppsalahem, som ägs av Uppsala kommun.
-Lite upplevde vi att det blev fel utifrån att vi hela tiden vill försöka utveckla branschen och bidra till en positiv utveckling och att vi i början stängde ute mindre leverantörer som egentligen hade goda ambitioner men kanske inte alla dokument på plats.
Diskrimineringslagen är fortfarande grunden för jämställdhetskraven och en allmän inriktning att leverantören måste bedriva ett strukturerat och systematiskt jämställdhetsarbete.
I direktupphandlingar över 100 000 kronor görs en uppdelning för kvalificeringskraven utifrån tre nivåer med antalet anställda: färre än 10, 10-25 samt över 25 anställda.
I den senare kategorin (+25 anställda) gäller exempelvis som kvalificeringskrav att leverantören ska ha en ansvarig person för jämställdhetsarbetet, arbetssätt för att motverka trakasserier, diskriminering och kränkningar samt rutiner för lönekartläggning.
För annonserade upphandlingar använder Uppsalahem fyra särskilda villkor för fullgörande kontrakt, åtgärder som kan finnas med vid anbudstillfälle men med krav på redovisning inom tre månader från avtalsstart.
Varje påbörjad vecka utan godkänd redovisning ger Uppsalahem rätt till vite på 20 000 kronor.
De särskilda villkor som Uppsalahem prioriterat är åtgärder mot oskäliga löneskillnader och andra anställningsvillkor mellan kvinnor och män på alla nivåer och i alla yrkeskategorier, åtgärder för jämn fördelning av kvinnor och män i hela företaget, åtgärder för att motverka diskriminering vid rekrytering, befordran och kompetensutveckling samt åtgärder för jämn könsfördelning i uttag av föräldraförsäkring.
-Vi upplever det som en mer effektiv modell som bygger på att vi sänder ett budskap när vi upphandlar, jobbar aktivt med uppföljning och att branschen som helhet med företagen har höga ambitioner på jämställdhetsområdet, säger Anna Freiholtz.
-De första upphandlingarna med nya kraven gick ut i höstas så det är relativt nytt för oss. Vi behöver absolut titta på hur vi kan utveckla våra upphandlingar framöver och inte minst stärka uppföljningen för att ge ett bra stöd till våra leverantörer.
Förutom utvärderingen efter tre månaders finns uppföljning av jämställdhetskraven även med i de leverantörsrevisioner som genomförs utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Uppsalahem ser det både som en extra kontroll och ett dialogtillfälle.
-Vår uppfattning är att det genomgående i branschen finns en positiv inställning till att jobba med jämställdhet och att i stort sett alla jobbar med frågorna, säger Anna Freiholtz.
Hon lyfter från små leverantörers svårigheter:
-Problemet för mindre bolag kan vara att man inte alltid har sitt arbete nedskrivet på ett enkelt sätt för att bifoga i en upphandling och där vill vi vara med att hjälpa dem komma vidare utifrån att de har en hög ambitionsnivå. De kan handla om ganska enkla saker som att skriva ner på en eller två A4-sidor hur man efterlever vår kravställning och lagstiftningen.
Uppsalahem har satt som mål att bli Sveriges mest jämställda bostadsbolag och har vunnit flera priser för sitt jämställdhetsarbete, bland annat branschpriset Jämställdhetsbygget 2019.
Företaget har också inspirerat andra kommunägda bostadsbolag arbete med jämställdhetskrav. Stockholms stad-ägda Svenska bostäder införde exempelvis nyligen krav på sina leverantörer att redovisa insatser för jämställdhet.
Totalt har Uppsalahem omkring 800 leverantörer. En av dem är Byggmästargruppen genom ett nytt ramavtal för större underhålls- och renoveringsprojekt.
-Uppsalahem har en utvecklingsvilja inom jämställdhet och även sociala frågor i stort som är i linje med frågor som vi prioriterar. Därför känns det som ett mycket utmanande samarbete, kommenterar vd Peter Neuberg.
Företaget har runt 65 anställda med Stockholms län och Uppsala som marknad.
Byggmästargruppen var först att genomgå branschorganisationen Byggföretagens utbildning ”Inkluderande arbetsliv” för att ännu tydligare bygga upp en miljö där alla – oavsett kön, utbildning eller etnicitet – inkluderas.
-Målbilden är att nå spannet 40-60 i könsfördelning. Vi är inte där ännu utan andelen kvinnor är idag ungefär 30 procent men vi jobbar målmedvetet i vår rekrytering för en förändring.
Peter Neuberg lyfter även fram att en affärsrelation med Uppsalahem innebär satsningar på integration i de bostadsområden som är aktuella.
-Så är vi vana med att jobba sedan tidigare och det ser vi fram emot att göra tillsammans med Uppsalahem. En viktig del är att rekrytera projektanställda från just det området där vi gör arbetet med en öppning för att det i vissa fall kan leda till fast anställning, säger Peter Neuberg.
Finns det möjlighet att få ta del av de krav som Uppsalahem ställer i olika nivåer?
Jämställdhet är bra men är det hyresgästerna i allmännyttan som ska betala kalaset? Alla krav kostar såklart pengar för entreprenörerna och en stilla undran är – Vem ansvarar för att försöka få ner byggkostnaden och hålla hyrorna på en rimlig nivå? Finns det någon organisatorisk enhet som jobbar med prisfokus? Försöka öka konkurrensen och utreda vilken påverkan olika krav har på byggkostnaden?
Allmännyttan kanske ska fundera på vad man vill få ut av inköpsavdelningarna och inte skrika sig hesa över att LOU är kostnadsdrivande.
Ja vem ska annars betala om inte hyresgästerna?
Man kan också häpnas över att kommuner/kommunala bolag har sådant detaljstyrningskrav på leverantörers lönekartläggningar och övrigt information som närmast kan betraktas som företagshemligheter och dessutom inte i regel är offentligt information. Om man känner sig tvungen att gå in i dessa detaljer – då kanske man ska anställa själv och axla det ansvaret som arbetsgivare och få exakt den styrning man vill?
Märkligt ”mervärde”. Men detta kan ju förklara vissa kostnadsdrivande parametrar. Precis som kommentaren innan mig är inne på, är det därför Sveriges Allmännytta vill slopa LOU?
Är också skattebetalare, men även Uppsalabo och verksam hos anbudsgivare i Uppsalahems upphandlingar. Jag var med och hjälpte till vid sammanställning av uppgifter i enlighet med de krav som omnämns i artikeln och kan inte minnas att det fanns något särskilt att anmärka på.
Enligt Diskrimineringslagen 3 kap. ska alla arbetsgivare aktivt arbeta med åtgärder till stävjande av diskriminering. Enligt 13-14 §§ ska företagen dokumentera arbetet med åtgärderna enligt 13 kapitlet i övrigt om arbetsgivaren sysselsätter fler än visst antal (10 resp. 25) arbetstagare. Detta innebär INTE att företag som sysselsätter färre arbetstagare inte är ansvariga att vidta samma åtgärder som de som omfattas av 13-14 §§.
Det Uppsalahems jämställdhetsvillkor främst går ut på är kontroll av uppfyllandet av 13 kap.
Så någon närmare kostnadsdrivning innebär inte kraven utan de är avsedda att i första hand kontrollera anbudsgivarna verkligen uppfyller deras lagstadgade skyldigheter precis som skatter, registrering och kvalificering brukar kontrolleras.
Ett utmärkt initiativ av Uppsalahem tycker jag – särskilt som skattebetalare i Uppsala!