Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Inga ”förbjudna” ord vid it-upphandling

Det finns ”förbjudna” ord som bör undvikas vid en it-upphandling av standardsystem. De orsakar ofta problem i olika faser av upphandlingen, skriver Petter Ulander, it-upphandlingskonsult.

| 2020-03-01

Efter att i 20-år jobbat som rådgivare vid upphandling av it-system (standardsystem) har jag samlat på mig ett antal ”förbjudna” ord som ofta orsakar problem i olika faser av en upphandling och/eller vid införandet av systemet. Med standardsystem menar jag här motsatsen till egenutvecklade system, alltså ett system som finns och säljs på öppna marknaden, där leverantören vanligtvis tillhandahåller tjänster för att konfigurera och driftsätta systemet som en paketerad leverans.

Exempel på de ord jag skulle vilja förbjuda när det gäller kravställning av systemets funktion är: användarvänlig, enkel, snabb, flexibel och automatisk. Vidare diverse småord som etc, osv, mm.

Orsaken är lika enkel som komplicerad. Det är oerhört svårt att utvärdera krav eller frågor som innehåller dessa ord, oavsett om det är ett ska-krav som ska kontrolleras, eller om det är ett bör-krav, eller en fråga som ska utvärderas.

  • ”Systemet ska innehålla en användarvänlig och flexibel rapportgenerator.” Vad svarar leverantörerna på det? 
  • ”Systemet bör innehålla en användarvänlig och flexibel rapportgenerator.” Ja, svarar leverantörerna, frågan är hur vi ska utvärdera svaret?

På samma sätt får vi problem under införandeprojektet, när vi ska göra leveranskontroll. Vi menar att systemets rapportgenerator inte alls är ”användarvänlig och flexibel” och rapporterar det som en avvikelse vid leveranskontrollen. 

Leverantören är helt oförstående och menar att vi behöver utbilda personalen i större omfattning. 

  • ”Det ska vara enkelt att söka i systemet…” Går det att utvärdera? Går det att kontrollera i en leveranskontroll?

Varför skriver vi då så här?
I de flesta fall beror det på att många upphandlingar av standardsystem bemannas med personer, som visserligen har ett gediget it- eller verksamhetskunnande, men kanske inte tillräcklig erfarenhet av upphandling av standardsystem.

Ibland tar man in personer utifrån med kravkompetens, som då ofta jobbat med att kravställa systemutvecklingsprojekt, vilket är något annat än att kravställa vid upphandling av ett standardsystem. Det brukar leda det till att kravställningen blir mer konstruktionsinriktad än funktionsinriktad.

De bästa kravställningsprojektgrupperna jag jobbat med består ofta av verksamhetskunniga människor, som får en genomgång/utbildning om hur man skriver krav/frågor som både går att utvärdera och senare också går att använda vid leveranskontroll av systemet.

Det finns så klart goda exempel på tydliga kravspecifikationer vid upphandling av standardsystem, men jag blir fortfarande förvånad över hur ofta man stöter på en kravspecifikation på ett standardsystem som innehåller sida upp och sida ner med de ”förbjudna orden”.

Om vi tar exemplet med rapportgeneratorn, så säger min erfarenhet att frågan hellre skulle ställas som: Innehåller systemet en användarvänlig, eller flexibel rapportgenerator? Har förgäves letat efter system som uppfyller båda dessa kriterier. Nu skulle vi inte använda dessa förbjudna ord alls, så hur gör vi då?

Vi får helt enkelt ställa några frågor om rapportgeneratorns olika funktioner, kanske även ta in användbarhetsperspektivet på rapportgeneratorn, när vi utvärderar systemets användbarhet.

Just utvärdering av användbarhet, är ett annat område, jag ber att få återkomma till i en kommande artikel.

Genom att inledningsvis i ett upphandlingsprojekt som avser köp av standardsystem ta upp och diskutera denna typ av ord och formuleringar med alla som kommer att vara med i upphandlingsprojektet, så kan man undvika en hel del bekymmer, både vid utvärdering av anbud, men även vid leveranskontrollen i det införandeprojekt som genomförs som ett resultat av upphandlingen.

Viktigt är också att andra intressenter såsom styrgrupp och eventuell referensgrupp till projektet får samma information/utbildning, så att inte de kommer med kommentarer som ”att det saknas frågor om systemets ”flexibilitet” och ”användarvänlighet”.

Om vi då tittar på leverantörssidan, vilka ord och begrepp använder man sig av där?

En fem minuters googling på två kända standardsystemleverantörers webbsidor gav följande napp, vad avser ”förbjudna” ord. 

Hur ser det ut i era kravspecar?

Petter Ulander

 

Har du frågor om it-upphandling till Petter Ulander? Mejla info@inkopsradet.se

Petter Ulander är i grunden civilekonom men har jobbat som it-upphandlingskonsult de senaste 20 åren och då enbart som rådgivare på den köpande sidan. Uppdragsgivarna har varit allt från stora och små kommuner, myndigheter, kommunala bolag och även en del uppdrag på den privata sidan. Han är även huvudlärare vid Inköpsrådets utbildning Kvalificerad it-upphandlare. Petter Ulander är vd på AdviceU i Sundsvall.

Annons

Ta klivet och bli kvalificerad IT-upphandlare
Upphandling24 arrangerar en populär utbildning som rustar dig för att göra komplexa IT-upphandlingar. Utbildningen täcker behovsanalys, kravställning, utvärdering, avtal och uppföljning – allt med fokus på IT-upphandling. Läs mer om utbildningen här.

Läs mer: ExpertkommentarIT

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

IT-avtalsansvarig till Socialstyrelsen

  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Petter Ulander

Petter Ulander är civil­ekonom men har jobbat som it-upphand­lings­konsult de senaste 20 åren och då enbart som råd­givare på den köpande sidan. Uppdrags­givarna har varit allt från stora och små kommuner, myndig­heter, kommunala bolag och även en del uppdrag på den privata sidan. Han är även huvud­lärare vid Inköps­rådets utbild­ning Kvalifi­cerad it-upphandlare.

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Ramavtal – fördjupningskurs | 6 november
  • Kvalificerad IT-upphandlare | 12-13 november - FULLBOKAD
  • Leda upphandlingar effektivt | 20 november - FULLBOKAD
  • Robusta IT-avtal | 26 november
  • LOU på två dagar | 2-3 december
  • Säkerhetsskyddad upphandling | 4 december
  • Få fart på er avtals­förvaltning | 10 december (distans)
  • AI för upphandlare | 28 januari
  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | Våren 2026
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | Våren 2026
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Lär dig LOU av en expert

En kursledare med ambitionen att förenkla upphandlarens vardag. Grundläggande LOU med nyheter och praxis. Mathias Sylvan guidar dig rätt i regelverket och djupdyker i valda delar.

Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägandeOk att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärderingSkaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelningKomplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Offentlig-privat samverkan åter i ropetOffentlig-privat samverkan åter i ropet
Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rättenTillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Mats D : När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
Förresten, finns det någon rimlig logik gällande tidsgränser för överprövningar av avtals giltighet? Här var det ett ramavtal med 4…
Marianne Hammarström : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Mycket bra förslag. Om en upphandling/behov ska delas upp görs alltid inför upphandling precis som allt annat som gås igenom…
LXV : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Synd att Lenovo inte har ansökt om överprövning under upphandlingens anbudstid, för att i så fall hade Kammardomstolen varit tvungen…
XD : Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
Intressant dom, men hur blir det i praktiken? Speciellt inom IT så har väl de flesta företag, oavsett svenskt AB…
Jonte : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Har höga tankar om Kahn Pedersen, men här verkar de helt ha missat poängen med denna regel. Visst kan man…
David Sundgren : Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
Men stämmer inte detta väl med principen att upphandlingsdokumenten inte måste vara perfekta utan bara tillräckligt tydliga för att en…
Skynet : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Så dåligt. AI-överimplementering. De får kalibrera den så den inte tar bort företagsnamn. Men visst, det vi ser är ett…
En annan Björn : Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
Det finns som sagt ingen skyldighet att dela upp kontrakt, och jag undrar hur många myndigheter som ens bryr sig…
Davis : Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
Oj, har man nu även börjat med maskering av företagsnamn i domstolsbesluten? Anser domstolssverige, likt sin motsvarighet över Atlanten, att…
Upphandling : Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
Bevisbördan är intimt kopplad till rätten att föra talan. Enligt 20 kap. 4 § LOU är det leverantören som har…

Senaste inläggen

  • Ok att utestänga svenska bolag med utländskt ägande
  • Tre år med preklusionsfrist – vad har vi lärt oss?
  • När är prövning av ett avtals giltighet berättigad?
  • Skaderisk inte visad vid bristfällig utvärdering
  • Komplexa ersättningsmodeller och riskfördelning
  • Offentlig-privat samverkan åter i ropet
  • Bevisbördan – vem ska visa vad i upphandlingsmål?
  • Tillräckligt tydliga krav räcker enligt rätten
  • EU-domstolen vägleder om ändringar av avtal
  • Förslag 11: Ta bort skyldighet att ange varför upphandling inte delas upp
  • Förslag 10: Förtydligande kring tillgängliga upphandlingsdokument
  • Rätt att åberopa annans certifiering
  • Ingen skada av språkkrav för referenstagning
  • Strider inte mot transparensprincipen
  • Förslag 9: Total översyn kring onormalt låga anbud