Skip to content
  • Prenumerera på Inköpsrådets nyhetsbrev
Inköpsrådet
  • Ämnen
    • EU-domstolen
    • Hyresundantaget
    • Kvalificering
    • Likabehandlingsprincipen
    • Processregler
    • Ramavtal
    • Sekretess
    • Upphandlingsskadeavgift
  • Karriär
    • Lediga jobb
    • Lönestatistik
    • Rekrytera smart med Inköpsrådet
  • Utbildning
  • Konferenser
    • Praxisdagen • 4 nov 2025 • Stockholm
    • Praxisdagen • 11 nov 2025 • Göteborg
  • Annonsera
    • Annonsera
    • Platsannonsera
  • Om oss
    • Kontakta oss
    • Integritetsspolicy

Ny utredning om utkontraktering

ExpertkommentarFörutsättningarna för myndigheter, kommuner och regioner att utkontraktera sin it-drift på ett säkert sätt tas upp i ett delbetänkande som presenterades nyligen. Inköpsrådets expert Peter Nordbeck har läst det och kommenterar utredningens förslag.

| 2021-02-16
Peter Nordbeck, Inköpsrådets expert på it-avtal.

För några veckor sedan kom det av många efterlängtade delbetänkandet ”Säker och kostnadseffektiv it-drift – rättsliga förutsättningar för utkontraktering”, SOU 2021:1.

I delbetänkandet går utredningen igenom förutsättningarna för statliga myndigheter, kommuner och regioner att utkontraktera it-drift. I sitt slutbetänkande som ska redovisas senast den 15 oktober 2021 kommer man att fokusera på samordnad statlig it-drift.

Utredningen är välskriven och innehåller, förutom en genomgång av rättsläget och en sammanfattning av de slutsatser som dragits av tidigare utredningar, ett förslag till sekretessbrytande bestämmelse i OSL, offentlighets- och sekretesslagen, om utkontraktering av it-drift och ett förslag om inskränkt meddelarfrihet i vissa fall.

Dessutom gör man flera intressanta ställningstaganden. Av stort intresse är utredningens uppfattning i den omdebatterade frågan om uppgifter som omfattas av sekretess enligt OSL kan göras tillgängliga för en it-leverantör som i sin tur omfattas av den amerikanska Cloud  Act-lagstiftningen, utan att uppgifterna ska anses röjda till utländsk myndighet i strid med OSL.

Förslag till sekretessbrytande bestämmelse i OSL
Jag börjar med att kort redogöra för förslaget till sekretessbrytande bestämmelse i OSL. 

Utredningen anser att det är klarlagt att myndigheterna har behov av att utkontraktera it-drift som omfattar sekretessreglerade uppgifter och föreslår att en ny bestämmelse införs i 10 kap OSL med följande rubrik och lydelse:

Utkontraktering av teknisk bearbetning eller lagring av uppgifter
2 a§
Sekretess hindrar inte att en uppgift lämnas ut till ett företag eller en annan enskild eller till en annan myndighet som har i uppdrag att utföra endast teknisk bearbetning eller teknisk lagring av de uppgifter som lämnas ut för den utlämnande myndighetens räkning.

 En uppgift ska inte lämnas ut om det intresse som sekretessen ska skydda har företräde framför intresset av att uppgiften lämnas ut.

En anledning till att en sekretessbrytande bestämmelse behövs är enligt utredningen att förenkla den skadeprövning som myndigheten ska göra innan ett utlämnande. Dessutom bedömer man att ett utlämnande mot sekretessförbehåll kan ske endast i undantagsfall vid utkontraktering.

Ytterligare en anledning är enligt utredningen att det finns begränsade möjligheter för myndigheterna att utkontraktera it-drift om utkontrakteringen omfattar uppgifter som träffas av absolut sekretess.  

Som framgår av förslaget är dock den sekretessbrytande bestämmelsen inte villkorslös. Vid en samlad bedömning anser utredningen att övervägande skäl talar för att den sekretessbrytande bestämmelsen bör förses med det villkoret att den myndighet som avser att utkontraktera it-drift ska göra en avvägning mellan intresset av utkontraktering och det intresse som sekretessen avser att skydda innan ett beslut fattas.

Den intresseavvägning som myndigheten enligt utredningen ska göra enligt den föreslagna bestämmelsen uppvisar stora likheter med en skadeprövning som ska föregå en utlämning. Det blir intressant att se om denna del av förslaget kommer att stå sig i den fortsatta beredningen av lagförslaget.

Utredningen föreslår att ändringarna i OSL ska träda i kraft den 1 januari 2022.

Utkontraktering och Cloud Act
Jag har i en tidigare expertkommentar berört några olika uppfattningar som förekommit i frågan om hur den amerikanska lagstiftningen Cloud Act påverkar möjligheterna för myndigheter att utkontraktera. Bland annat har Esams ståndpunkt – lite förenklat – varit att ett utlämnande till en tjänsteleverantör som omfattas av Cloud Act innebär att uppgifterna får anses vara röjda till utländsk myndighet.

Anledningen är att det inte längre är osannolikt att uppgifterna kan komma att lämnas till utomstående. Som jag också redogjort för, har denna uppfattning fått kritik från många håll och jag delar inte heller Esams uppfattning om gällande rätt.

Utredningen säger så här om utkontraktering och Cloud Act:
Det förhållandet att det finns en risk för att en privat tjänsteleverantör i enlighet med den lagstiftning som denne är bunden av (t.ex. US Cloud Act eller någon liknande reglering) kan bli tvungen att lämna ut uppgifter till en utländsk myndighet innebär inte att den svenska myndigheten handlar i strid med 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) när den lämnar ut uppgifterna till tjänsteleverantören. Inte heller kan det bli fråga om ett otillåtet röjande enligt 8 kap. 3 § offentlighets- och sekretesslagen om tjänsteleverantören i ett senare skede lämnar ut uppgifterna till en utländsk myndighet.

Uttalandet är principiellt intressant och är logiskt. Anledningen till att det enligt utredningens bedömning inte kan bli fråga om ett otillåtet röjande enligt 8 kap. 3 § OSL om tjänsteleverantören lämnar ut uppgifterna till en utländsk myndighet i ett senare skede är att det endast är en sådan aktör som är bunden av OSL som kan vidta en åtgärd som leder till att uppgifter röjs.

Från ett praktiskt perspektiv innebär vidare uttalandet att utkontraktering till t.ex. leverantörer som ingår i en amerikansk koncern likställs med en utkontraktering som görs till en svensk leverantör i det hänseende som här är aktuellt.     

Utkontraktering och röjande
Hur begreppet ”röjande” i OSL:s mening ska tolkas i en modern it-kontext har varit föremål för en livlig diskussion, inte minst i samband med frågan om hur utkontraktering förhåller sig till Cloud Act och andra liknande lagstiftningar.

Utredningen gör en noggrann analys av röjandebegreppet, tidigare utredningar, rättspraxis m.m. och kommer fram till slutsatsen att en myndighet som utkontrakterar it-drift har lämnat ut de uppgifter som omfattas av utkontrakteringen till tjänsteleverantören. Detta gäller oavsett om omständigheterna när uppgifterna tillgängliggjordes tjänsteleverantören var sådana att man – t.ex. pga. kryptering eller annan teknisk säkerhetsåtgärd – inte måste ha räknat med att tjänsteleverantören eller någon annan utomstående skulle komma att ta del av uppgifterna. Uppgifterna är, enligt utredningen, röjda enligt OSL eftersom ett utlämnande är en form av röjande.

Enligt rättspraxis på området, i huvudsak ett mål från Högsta domstolen (NJA 1991 s. 103) och ett från Arbetsdomstolen (AD 2019 nr 15), ska det avgörande vara om uppgiften har blivit tillgänglig för någon obehörig under sådana omständigheter att man måste räkna med att den obehörige kommer att ta del av uppgiften. Utredningens uppfattning skiljer sig således från den princip som kommit till uttryck i rättsfallen och sista ordet är förmodligen inte sagt i frågan.

Avslutningsvis använde Computer Sweden rubriken ”Utredningen landar i ett nja till molntjänster i offentlig sektor – Ygeman: ”snårigt”” när man beskrev utredningens slutsatser. Visst får man hålla med om att regleringen är komplex. Men att det som utredningen kommer fram till kan sammanfattas med ett ”nja till molntjänster i offentlig sektor” håller jag inte med om. Snarare får det ses som ett ytterligare viktigt steg på vägen för att underlätta myndigheters möjligheter att utkontraktera.

Jag följer självklart nästa steg i lagstiftningsärendet och återkommer med flera analyser i frågan längre fram.  

Peter Nordbeck
Advokat, Advokatfirman Delphi

 

Få din fråga om upphandling besvarad
Skickar

Läs mer: Expertkommentar

Kommentatorerna ansvarar för sina egna kommentarer

Lämna ett svar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Fler artiklar

Lediga jobb

HBV söker offentlig inköpsstrateg på enheten Ramavtal

Inköpsdirektör till Locum

Sida söker chef till enheten för upphandling och inköp

FOI söker inköpare till Linköping eller Kista

  • Inköpsdirektör till Locum
  • Rekrytera rätt kompetens med Inköpsrådet

Peter Nordbeck

Peter Nordbeck har över tjugo års erfarenhet av att arbeta med it-rättsliga frågor. Han fokuserar på outsourcing, molntjänstavtal och dataskydd och biträder klienter både inom privat och offentlig sektor. Vanliga ärenden är upprättande av avtal vid upphandlingar och risk- och sårbarhetsanalyser när myndigheter och andra enheter inom offentlig sektor tänker anlita molntjänstleverantörer. Han föreläser regelbundet om it-avtal, molntjänster och dataskydd.
ANNONS FRÅN UPPHANDLING24

Pernilla Norman

Kursen gör SUA begripligt

Anna David, upphandlare vid Jönköping Energi, rekommenderar alla som upphandlar något skyddsvärt att gå utbildningen Säkerhetsskyddad upphandling:
– Kursen är jättebra, pedagogisk, lätt att förstå och följa, säger Anna David.

Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemetFörslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövasSkada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärnaREPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknadFörslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
Del 2:  Så får man kategoristyrning att hända i verklighetenDel 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarandeFörslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitetHänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet

Nytt från Upphandling24

Kommentarer från läsarna

Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för ditt inspel. Det stämmer att upphandlingslagstiftningen är avsedd för upphandling och att ett auktorisationssystem, i strikt mening, inte…
Elin Keim : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Tack för din kommentar Jimmy! Precis som du är inne på fanns ett tydligt behov av LUK, eftersom regelverket tidigare…
Gustav : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Upphandlingslagstiftningen har aldrig varit avsedd för annat än upphandling. Auktorisationssystem är per definition inte upphandling. Auktorisationssystem kan och ska ha…
Jimmy andersson : REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
Intressant fråga. Minns att vi hade en liknande problembild innan LUK kom som det fördes en del diskussion kring. En…
Lena Linde : Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
Detta var en mycket bra artikel, som inte gömmer sig bakom floskler och svepande uttryck. Den är bara rakt upp…
David Sundgren : Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
Ja, men notera att underleverantörer angavs vara ”avgörande för vår förmåga att skalbart anpassa oss till projekt av olika storlekar…
Torsten : Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
Väldigt bra förslag! Att skrivningarna om olämpliga och oacceptabla anbud i lagtexten är i det närmaste obegripliga borde föranleda att…
Erik R : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Jag håller med om att kontroll är avgörande. Ingen vill se oseriösa aktörer eller organiserad brottslighet i välfärden. Men rädslan…
LXV : Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
Faktum är dock att DIS har utvecklats till ett kryphål, lite som konsultmäklaravtalen, till största del tack vare Konkurrensverkets bedrövliga…
Ola Johansson Källén : Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
Man bör beakta kostnaden för den överetablering som ofta följer efter att en auktorisation införts. Det tar tid för marknaden…

Senaste inläggen

  • Förslag 15: Avskaffa ESPD-systemet
  • Skada ska vara hänförlig till möjligheten att konkurrera just i den upphandling överprövas
  • REPLIK: Auktorisationssystem utan rättsmedel hotar upphandlingsrättens kärna
  • Förslag 14: Tredjelandsleverantörers tillgång till EU:s marknad
  • Del 2: Så får man kategoristyrning att hända i verkligheten
  • Tvingande hänsyn i avtal även om ingen vill det?
  • Förslag 13: Förenkla förhandlat förfarande
  • Hänvisning till underleverantörer utesluter inte egen kapacitet
  • Avtalsspärr eller inte – vad spelar det för roll?
  • Otydliga krav utan aktivitet – upphandlingen ska göras om
  • Varför har vi inte fler auktorisationssystem?
  • Upphandlingsdokument lämnade tolkningsutrymme
  • Del 1: Kategoristyrning? Inte ett möte till…
  • EU-domstolen klargör gränserna
  • Förslag 12: Öppna upp för längre ramavtal

Aktuella utbildningar

Delta på distans eller på plats i Stockholm. Valet är ditt.

  • Kvalificerad entreprenad­upphandlare | 10-11 mars
  • Leda upphandlingar effektivt | 12 mars
  • AI för upphandlare | 26 mars (distans)
  • Entreprenadupphandling och AMA AF | 27 april
  • AI för upphandlare | 28 april (på plats)
  • Få fart på er avtals­förvaltning | Våren 2026 (distans)
  • Kvalificerad IT-upphandlare | Våren 2026
  • Robusta IT-avtal | Våren 2026
  • LOU på två dagar | Våren 2026
  • Säkerhetsskyddad upphandling | Våren 2026
  • Ramavtal – fördjupningskurs | Hösten 2026