En upphandlande myndighet upphandlade tillfälligt boende för asylsökande. Myndigheten hade i förfrågningsunderlaget angett att den skulle kontrollera om leverantörerna hade betalat skatter och sociala avgifter genom att begära uppgifter från Skatteverket. Dessutom skulle myndigheten inhämta uppgifter om skuldsättning hos Kronofogdemyndigheten. För utländska leverantörer krävde myndigheten att dessa skulle bifoga motsvarande intyg från behöriga myndigheter i det egna landet.
En leverantör som hade en norsk underleverantör uteslöts från upphandlingen eftersom denne inte hade bifogat intyg från utländsk myndighet. Leverantören ansökte om överprövning och anförde att kravet stred mot likabehandlingsprincipen.
Förvaltningsrätten biföll ansökan och fann att kravet stred mot likabehandlingsprincipen och icke-diskrimineringsprincipen, samt att det inte hade varit motiverat av sakliga skäl, och beslutade att upphandlingen skulle göras om.
Myndigheten överklagade till kammarrätten som avslog överklagandet.
Myndigheten överklagade till Högsta förvaltningsdomstolen och anförde att kravet de facto innebar att leverantörerna behandlades lika. Det var samma förhållanden som kontrollerades. Det var vidare proportionerligt att uppgiftsinhämtande skedde på olika sätt.
HFD påpekade att myndigheten enligt 15 kap. 13a § i 2007 års LOU är skyldig att inhämta uppgifter från Skatteverket för krav på socialförsäkringsavgifter och skatt i Sverige.
HFD slår fast att kontrollen är densamma för alla leverantörer, men att metoderna för att inhämta underlaget skiljer sig åt beroende på om uppgifterna finns i svenska register eller inte. HFD konstaterar att det inte kan förutsättas att upphandlande myndigheter kan inhämta uppgifterna eller ens kan antas känna till var de efterfrågade uppgifterna kan inhämtas för utländska leverantörer. För att kontrollen ska kunna genomföras krävs därför att leverantörerna lämnar uppgifterna. De skilda metoderna innebär att leverantörer behandlas olika men detta får mot den angivna bakgrunden anses sakligt motiverat. Förfrågningsunderlaget kunde således inte anses strida mot de allmänna principerna i 1 kap. 9 § i 2007 års LOU.
HFD upphävde därmed underinstansernas avgöranden och avslog ansökan om överprövning. Myndigheten i fråga hade agerat korrekt.