De flesta inom byggbranschen (entreprenadupphandlare inräknade) känner till att ÄTA-arbete står för Ändrings, Tilläggs och Avgående, men där synes också konsensus sluta. I stället noterar jag ganska frekvent missuppfattningar i såväl upphandlings- som produktionsskedet. Det tar sig uttryck i delvis onödiga, delvis oskäliga avtalsvillkor vilka allt som oftast verkar bero på missuppfattning om vad ÄTA egentligen är och hur det regleras i standardavtalet AB 04 och ABT 06.
Det här är ÄTA-arbete – egentligen
För att det ska vara fråga om tilläggs- eller ändringsarbete enligt AB 04 och ABT 06 ska arbetet enligt begreppsbestämmelserna stå i omedelbart samband med kontraktsarbetena. Dessutom får arbetet inte vara av väsentligt annan natur än kontraktsarbetena.
Vad som avses med omedelbart samband utvecklas i kommentaren till 2 kap. 3 § av vilken det följer att tilläggs- eller ändringsarbetet i princip ska utgöra en teknisk helhet tillsammans med kontraktsarbetena. Om beställaren utan nackdel kan vänta med arbetet till efter entreprenadens färdigställande föreligger inte sådant samband.
Med ÄTA-arbete enligt AB/ABT:s avtalsvillkor avses alltså bara ändrings och tilläggsarbeten som har ett nära samband med kontraktsarbetena. Avgående arbete saknar motsvarande inskränkning efter beställaren alltid har en ovillkorlig rätt att avbeställa alla redan avtalade arbeten.
Föreskrivet och likställt ÄTA-arbete
Det är viktigt att skilja på föreskrivna och likställda ÄTA-arbeten. Det förra initieras av beställaren medan det senare avser situationen då kontraktsarbetena av olika anledningar inte kan eller bör färdigställas utan ÄTA-arbete.
En entreprenör är både skyldig och berättigad att utföra ÄTA-arbeten som föreskrivs av beställaren. Formkraven för sådan beställning skiljer sig något mellan AB 04 och ABT 06 då det vid totalentreprenader kan vara oklart vad beställarens avsikt med visst meddelande är. (Jämför 2 kap. 3 och 6 §§ i AB 04 med 2 kap. 3 och 7 §§ i ABT 06.)
Därutöver kan behovet av ÄTA-arbeten under entreprenadtiden föranledas av oriktiga uppgifter från beställaren eller avvikande förutsättningar i förhållande till anbudsskedet. Det är då fråga om likställda ÄTA-arbeten och innan ÄTA-arbetet påbörjas måste beställaren normalt underrättas för att avtal om ÄTA-arbetet ska anses ingånget.
Ibland avtalar upphandlande organet bort entreprenörens berättigande att utföra ÄTA-arbeten vilket kan få stora konsekvenser i främst generalentreprenader. Om sidoentreprenör tas in är entreprenören inte längre självständig och byggherreansvaret för arbetsmiljön och personalliggaren kan inte läggas på någon entreprenör. Dessutom medför det bevissvårigheter avseende ansvar för fel.
Gränsbeloppsregeln
Vid utförandeentreprenader (AB 04) har entreprenören en möjlighet att utföra ÄTA-arbeten vars värde understiger visst gränsbelopp och skriftligen meddela beställaren först i efterhand. Gränsbeloppet är halvt prisbasbelopp (för närvarande 23 800 kronor) enligt täckbestämmelse AB 04 och kan därför ändras utan ändring av fast bestämmelse.
Fördelen med gränsbeloppsregeln är att entreprenören kan utföra mindre åtgärder utan att först inhämta beställarens synpunkter vilket förebygger onödiga tidsutdräkter.
Trots detta skrivs regeln ofta bort vilket medför att beställaren godkännande behövs för ändring av minsta lilla arbetsåtgärd – något som inte är ägnat att skapa förutsättningar för en effektiv entreprenad.
ÄTA-arbeten är ingen blank check
Att det finns behov av ÄTA-arbete innebär inte någon fri rätt för entreprenören att lösa problemet medelst vilka arbeten som helst. Entreprenören måste inom ramen för den allmänna lojalitetsplikten iaktta beställarens tekniska och ekonomiska intressen.
Likaså är entreprenören skyldig att redovisa vidtagna åtgärder, nedlagd tid och övriga kostnader med en sådan detaljeringsgrad att beställaren kan bilda sig en uppfattning om arten och omfattningen av ÄTA-arbetena (även för åtgärder som inte ersätts genom självkostnadsprincipen).
Det saknas därför anledning att ändra någon av de fasta ÄTA-villkoren i AB/ABT.
Välj löpande/rörlig ersättning vid osäkerhet
Det är främst vid fastprisentreprenader som ÄTA-frågor brukar bli föremål för osämja. Fast pris lämpar sig bra för nyproduktion eller andra entreprenader med hög förutsägbarhet, men används trots det i exempelvis ROT-projekt och vissa anläggningsentreprenader.
Vid löpande räkning/rörlig ersättning saknar det närmare betydelse om arbetet omfattas av kontraktsarbeten eller inte då entreprenören får betalt oavsett. Välj därför denna ersättningsform om det föreligger osäkerhet i entreprenadens omfattning (det gynnar inte minst ÄTA-diskussionerna på byggmötena).
I annat fall är det bara att förlika sig med tanken att ÄTA-arbeten oundvikligen kommer att behövas utföras och ersättas utöver det fasta priset.
ÄTA-arbeten och ändring av kontrakt
I LOU finns i 17 kap. vissa regler om ändring av upphandlat avtal. Enligt 9 § kan en offentlig beställare avtala om ändringar av ett entreprenadavtal upp till 15 procent ökning/minskning av kontraktsvärdet så länge kontraktets övergripande karaktär inte ändras.
Det är emellertid inte ovanligt att kostnaderna i ett entreprenadprojekt ökar med mer än så. Ett alternativ blir då att tillämpa 11 § om tilläggsbeställningar eller 12 § avseende oförutsedda (yttre) omständigheter vilka ställer höga krav på motivering samt förutsätter annonsering om ändringen enligt 16 §.
Tack vare ÄTA-bestämmelserna i AB 04 och ABT 06 kan emellertid även 10 § om ändringsklausuler tillämpas i viss utsträckning. Enligt 10 § ska en ändringsklausul med tillräcklig tydlighet beskriva under vilka förutsättningar, art och omfattning av ändringar som kan komma att göras.
Min uppfattning är att ÄTA-villkoren – oförändrade(!) – uppfyller dessa rekvisit. Ändringar av ÄTA-villkoren kan dock leda till att upphandlingsdokumenten inte längre anses innehålla några ändringsklausuler enligt LOU.
Jakob Waldersten
jakob@wkab.nu
Läs mer av Jakob Waldersten:
https://inkopsradet.se/?s=Jakob+Waldersten
