Värdet av de upphandlingspliktiga inköpen i Sverige uppgick under år 2016 till 683 miljarder kronor. Det motsvarar 17,5 procent av BNP.
Trots att alla leverantörer borde vara högintresserade av det offentliga, som en stabil och betalningssäker kund, lämnas allt färre anbud vid upphandlingar. Det framgår av den aktuella rapporten Statistik om offentlig upphandling från Upphandlingsmyndigheten och Konkurrensverket.
– Jag vill se fler anbud vid upphandlingar, därför kommer jag att ta initiativ för att undersöka varför antalet anbud i upphandlingar sjunker, säger en bekymrad Rikard Jermsten, generaldirektör vid Konkurrensverket.
Antalet annonserade upphandlingar har under senare år legat på en rätt jämn nivå, cirka 18 500 stycken. Men intresset för dem är falnande.
Det genomsnittliga antalet anbud per upphandling under 2017 var 4,1 stycken. År 2012 var siffran 4,8 och därefter har den minskat år för år. I nästan var femte upphandling hör bara en anbudsgivare av sig.
Rikard Jermsten beskriver trenden som mycket oroväckande:
– Med fler leverantörer som deltar i upphandlingen och lägger anbud så stärks konkurrensen. Det leder till bättre hushållning med våra gemensamma resurser.
Det är knappast så att de offentliga affärerna sker ”för långt bort” från företagen. Under 2017 omfattades 3 983 organisationer av upphandlingslagarna och 1 176 myndigheter annonserade minst en upphandling. Enligt rapporten stod kommuner 69 procent av alla upphandlingsannonser.
Vissa varor och tjänster lockar fler anbud än andra. Allra störst är intresset när det offentliga behöver fritids-, kultur- och sporttjänster. Upphandlingar inom CPV-kod 92 lockar i snitt 11,4 anbud. Sämst är intresset för att sälja jordbruksmaskiner (CPV 16) med 2,5 anbud.
